The life of Joanna of Rožmitál (Rosenthal), who is mainly known as the wife of George of Poděbrady, was much more diverse and richer, than it could seem at first view. Being a noblewoman from a Catholic family, she married a "Calixtine."During her relatively short life, she managed to promote the succession of Jagiellonians to the throne, to participate in provincial diets, to resolve conflicts between Catholic and Calixtine noblemen and, after the death of her husband, to hold the highest office in the state. On the basis of extant sources and narrative literature I will try reconstructing Joanna's life, her court and heir governance along George's side and also after his death. Among other targets, the work will try to portray the life of a medieval noblewomen in a rather uneasy period.

Sammanfattning Titel: Hur styr ledare med organisationskultur på distans? - En kvalitativ studie om organisationskultur ur ett ledningsperspektiv Nivå: C-uppsats, examensarbete i ämnet företagsekonomi Författare: Anevay Clement och Hanna Johansson Handledare: Niklas Bomark Datum: 2021 - januari Syfte: Organisationskultur är viktigt för att företag ska uppnå effektivitet och framgång. Ledare kan med hjälp av artefakter styra medarbetare med organisationskultur. På grund av Covid-19 tvingas företag att arbeta på distans istället för på kontoret. Därmed är syftet med studien att bidra med kunskap kring hur ledare i kontorsbaserade företag styr medarbetare med organisationskultur när verksamheten ställer om till distansarbete. Studien konkretiserar hur ledare kan styra med organisationskultur på distans. Metod: Studien grundar sig i den hermeneutiska traditionen där en kvalitativ flerfallsdesign genomförts för att undersöka hur ledare i två utvalda kontorsbaserade företag styr med ritualer och språk, när medarbetarna genomgår en snabb omställning så att de arbetar på distans. Studien har utgått från sex semistrukturerade intervjuer och tre dokument.  Resultat och slutsats: Studien visar att kommunikation och interaktion är viktigt för organisationskulturer. För att upprätthålla detta under distansarbete har ledare justerat och anpassat ritualer. Studien presenterar ritualer som fungerat för att ledare att styra med organisationskultur på distans. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till befintlig teori inom ämnet organisationskultur då den visar att ledare kan styra medarbetare med organisationskultur på distans om de justerar och anpassar de ritualer som tidigare använts på arbetsplatsen. Ett ytterligare bidrag är att studien presenterar specifika ritualer, som fungerat väl för de studerade företagen, och som ledare kan inspireras av när de genomför kulturstyrning under distansarbete. Studien bidrar till praktiker då den ger förslag på ritualer som ska underlätta vid kulturstyrning på distans då de minimerar nackdelarna med distansarbete. Förslag till vidare forskning: Förslag på vidare forskning är att undersöka hur ledares styrning av organisationskultur fungerar på lång sikt. Håller ritualerna, som denna studie presenterar, på lång sikt? Blir språket på ett annat vis när distansarbete har tillämpats längre tid? Förändras värderingar på längre sikt? Vad leder dessa faktorer till? / Abstract   Title: How do leaders manage with organization culture at a distance? - A qualitative study of organizational culture from a management perspective Level: Final assignment for bachelor’s degree in business administration Authors: Anevay Clement and Hanna Johansson Supervisor: Niklas Bomark Date: 2021 - January Aim: Organizational culture is important for companies to achieve efficiency and success. Leaders can, with the help of artifacts, guide employees with an organizational culture. Due to Covid-19, companies are forced to work remotely instead of in the office. Thus, the purpose of the study is to contribute with knowledge about how leaders in office-based companies control employees with an organizational culture when the business switches to telework. The study concretizes how leaders can control organizational culture at a distance.  Method: The study is based on the hermeneutic tradition where a qualitative multiple case design has been used to create knowledge regarding how leaders in two selected office-based companies control rituals and language when employees undergo a rapid transition to working remotely. Result and Conclusions: The study shows that communication and interaction are important for organizational cultures. To maintain this during telework, leaders have adjusted and adapted rituals. The study presents rituals that have worked for leaders to control with organizational culture at a distance. Contribution of the thesis: This study contributes to existing theory in the subject of organizational culture as it shows that leaders can control employees with organizational culture remotely if they adjust and adapt the rituals previously used in the workplace. An additional contribution is that the study presents specific rituals, which have worked well for the companies studied, and which leaders can be inspired by when they carry out cultural management during telework. The study contributes to practitioners as it provides suggestions for rituals that will facilitate cultural control at a distance as it minimizes the disadvantages of teleworking. Suggestions for further research: Suggestions to further research is to examine how leaders' control of organizational culture works long term. Will the rituals that this study presents last in the long run? Will the language change when applying telework for a long time? Will the values change in the long run? What do these factors lead to?

Bakgrund: Ett effektivt styrverktyg många organisationer använder sig av är belöningssystem, i syfte att motivera och behålla sina medarbetare. En ny generation, Generation Z är på väg att inta arbetsmarknaden, vilket innebär nya karaktärsdrag, egenskaper och attityder mot arbetet och arbetsplatsen. Det är således viktigt att organisationer tar hänsyn till Generation Zs styrkor och motivationsfaktorer, för att kunna styra och motivera dem till att uppnå organisationens mål och behålla dem i organisationen. Med omotiverade och missnöjda medarbetare kan organisationen öka sin personalomsättning, och därmed förlora viktig kunskap och kompetens, vilket utgör en stor kostnad för organisationen. En av de branscher svenska Generation Z kommer arbeta inom är bankbranschen och är den bransch den här studien har fokuserat på. Syfte: Studiens syfte är att bidra med en djupare kunskap och förståelse om vad som driver och motiverar svenska Generation Z i arbetslivet. Organisationer inom bankbranschen kan utifrån informationen i den här studien, utforma och anpassa sina belöningssystem för att på bästa sätt motivera Generation Z. Genom att lyckas med det, kan organisationer behålla Generation Z i företaget och därmed minska sin kostnad för personalomsättning. Teoretisk referensram: Studiens teori inleds med generationsteorin av Mannheim (1970) och en definition av Generation Z. Vidare presenteras två motivationsteorier: behovshierarkin av Maslow (1987) och tvåfaktorsteorin av Hertzberg et al. (1959), vilka underlättar förståelsen kring vad som skapar motivation. Avslutningsvis behandlas teorier om belöningssystem, finansiella och icke-finansiella belöningar. Metod: Studien utgår ifrån en fallstudiedesign som grundar sig på en kvantitativ enkätundersökning med individer som ingår i Generation Z och som studerade någon form av ekonomi på högskolenivå. Enkätundersökningen kompletterades med fyra kvalitativa intervjuer med individer inom Generation Z, som arbetade inom bankbranschen. De två insamlingsmetoderna utgjorde tillsammans en triangulering. Slutsatser: De faktorer som är mest motiverande i ett belöningssystem för Generation Z är de icke-finansiella belöningarna: karriärmässig utveckling, kompetensutveckling och inflytande över arbetsuppgifter. Dessutom ansågs anställningstrygghet, uppmärksamhet från chefer och bra relation till kollegor som viktiga parametrar för att stanna på en arbetsplats. / Background: To motivate and retain employees, reward systems are used in many organizations as an effective management tool. A new generation, Generation Z is about to enter the labor market, which means new traits, characteristics and attitudes towards work and the workplace. It is therefore important that organizations take Generations Z’s strengths and motivational factors into account, in order to guide and motivate them to achieve the organization’s goals and keep them in the organization. With unmotivated and dissatisfied employees, organizations can lose important skills and increase their labor turnover, which is a huge expense for organizations. One industry that Swedish Generation Z will be working within is the banking industry, which is the industry this study will focus on. Purpose: The purpose of the study is to contribute with a deeper knowledge and understanding of what motivates Swedish Generation Z in working life. Organizations within the banking industry can, based on the information in this study, design and adapt their reward systems in the most efficient way to motivate Generation Z. By succeeding in this, organizations can keep Generation Z in the company and thereby reduce their labor turnover to the better. Theory: The theory of the study starts with the generation theory by Mannheim (1970) and a definition of Generation Z. Furthermore, two motivation theories, the hierarchy of needs by Maslow (1987) and the two-factor theory by Hertzberg et al. (1959) which facilitates the understanding of what creates motivation. Finally, theories of reward systems, financial and non-financial rewards are discussed. Method: This study is based on a case study performed as a quantitative survey with individuals within Generation Z, who studied some form of economics at the university level. The survey was supplemented by four qualitative interviews with individuals within Generation Z, who worked in the banking industry. The two collection methods together constituted a triangulation. Conclusions: The factors that are the most motivating in a Generation Z reward system are the non-financial rewards: career development, skills development, and influence over tasks. In addition, job security, attention from managers and a good relationship with colleagues were considered important parameters for staying in a workplace.

The purpose of this thesis was to study how the modern luxury consumer, Generation Z, experiences luxury brands in a social media environment. The theoretical framework presents previous research that has been on the topics of luxury brands, Gen Z, social media and consumer experience. Since the consumer's perspective was of main interest for this study, this thesis was implemented through a qualitative study which was carried through by ten qualitative interviews with Generation Z respondents with the interview based on findings from chosen literature. Previous research stated that the relationship between social media and luxury brands can be beneficial yet very complicated if not done properly and with the right measures. A thematic analysis was chosen as a tool for analyzing the collection of qualitative data along with the previous theoretical framework. The presented theory together with the empirical findings resulted in presenting a relationship between the three topics: Luxury Brands, Gen Z and Social media. A relationship that based on composition affects which type of Consumer Experience consumers will have in today's prevailing online environment. The study led to the conclusion that there is indeed a paradox in terms of the expected experience versus the actual experience for luxury brands online and that Gen Z does experience the relationship between the brand and social media to be contradictory. / Syftet med detta examensarbete var att studera hur den moderna lyxkonsumenten, Generation Z, upplever lyxvarumärken i en sociala medier miljö. Det teoretiska ramverket presenterar tidigare forskning som har behandlat ämnena lyxvarumärken, Gen Z, sociala medier och konsumentupplevelse. Eftersom konsumentens perspektiv var av huvudintresse, genomfördes denna undersökning genom en kvalitativ studie. Denna implementerades genom tio kvalitativa intervjuer med Generation Z respondenter där intervjuguiden var baserad på resultat från vald litteratur. Tidigare forskning har konstaterat att förhållandet mellan sociala medier och lyxmärken kan vara fördelaktigt men ändå mycket komplicerat om det inte görs på rätt sätt och med rätt åtgärder. En tematisk analys valdes som ett verktyg för att analysera insamlingen av kvalitativ data tillsammans med det tidigare teoretiska ramverket. Den presenterade teorin tillsammans med de empiriska resultaten resulterade i att presentera en relation mellan de tre ämnena: Lyxvarumärken, Gen Z och Sociala medier. En relation som beroende på sammansättningen av de olika komponenterna påverkar vilken typ av konsumentupplevelse konsumenter kommer att ha i dagens rådande onlinemiljö. Studien mynnade ut i slutsatsen att det verkligen finns en motsägelse när det gäller den förväntade upplevelsen kontra den faktiska upplevelsen för lyxmärken online och att Gen Z upplever förhållandet mellan varumärket och sociala medier som motsägelsefullt.

In conjunction with technological development, digital marketing has become a common course of action for marketers to discover potential consumers. A digital form of marketing is personalized marketing, where companies tailor advertising on the internet based on consumer preferences. By storing personal data from social media and websites, it becomes possible for companies to identify potential consumers. Generation-Z has grown up among digital platforms that offer personalized marketing. This thesis will therefore examine when Generation-Z experiences that personalized marketing transitions from being useful to infringing on the individual integrity. The research design used for the empirical data in the study was semi-structured interviews on Generation-Z between the ages of 8-24. During the interviews, it emerged that all respondents felt influenced by individualized marketing. They felt that personalized marketing could infringe on integrity but also be useful when needed. The results of the study show that the risk of collecting personal data like religious opinions, sexual preferences, political stances and audio tracking smartphones, is that trust in the company decreases among Generation-Z. The advantage of personalized marketing is that it satisfies the needs of the targeted audience in question. Generation-Z prefer ads that suit their preferences rather than having inconsequential advertising and are willing to exchange a small amount of personal information for tailored ads in return. Consequently, personalized marketing has a major impact on the internet experience among Generation-Z.

Brands’ engagement in activism is increasing as consumers expect more of brands, especially the younger generations. However, brands have different intentions behind their engagement in activism. The purpose of this thesis is to explore female Gen Z consumers’ perception of global brands’ engagement in activism, and how this perception influences their brand loyalty. Female Gen Z consumers’ mind is explored since previous research indicates that there are gender differences within perception and loyalty. A qualitative method in the form of four online focus groups were conducted to collect empirical data. Three findings were discovered, which contributed to understanding of the existing gap in research. Firstly, female Gen Z consumers positively perceived global brands’ engagement in activism. Secondly, they perceived and responded to brand activism based on the campaigns’ message, its connection to the brand and its offerings. Thirdly, female Gen Z consumers’ perception influenced their brand loyalty. The study contributes with an additional understanding of young female consumers’ perspective which can be useful for marketers when creating activist campaigns. Future research could study the perspective of male Gen Z consumers or Gen Z consumers to get additional understanding.

Syfte – Syftet med denna uppsats är att undersöka fenomenet transmedialt berättande som marknadsföringsverktyg och hur Generation Z ställer sig till marknadsföring som kommunicerar information genom flera mediekanaler i olika format. Ur ett historiskt perspektiv används transmedialt berättande inom n jesbranschen och definieras som en interaktiv berättelse som finns på flera plattformar i olika format. Från fiktiva berättelser används fenomenet både som ett världsskapande berättande till ett användbart verktyg inom marknadsföring. För denna uppsats definieras Generation Z som personer födda mellan år 1995 och 2008. Metod – Uppsatsens unders kningsmetod är tillämpad utifrån en metodtriangulering som inkluderar en kombination av en kvantitativ metod i form av en enkät, en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturs kning. Resultat och slutsats – Resultatet från enkätundersökningen visade att Generation Z  är negativt inställda till att delta i en kampanj som stäcker sig över flera medier i olika format. Detta är baserat på respondenternas medievanor som visade lågt engagemang. Resultatet från intervjuundersökningen visades ytterligare fynd som menar på att geografisk plats kan vara en bidragande faktor till målgruppens låga engagemang. Empirin från undersökningen menade även på att respondenterna och intervjuobjekten behöver ha ett personligt intresse för en produkt, tjänst, företag eller kampanj för att vilja delta eller engagera sig.  Det mest signifikanta resultatet var sociala medier som visade sig vara det mest använda mediet vilket stärker tidigare forskning. De mest använda sociala medieplattformarna var Snapchat, YouTube och TikTok. Formaten som den undersökta målgruppen ställde sig mest negativt till var marknadsföring via traditionella mediekanaler, däribland TV och tryckt material. Format som målgruppen var positivt inställda till var marknadsföring ä r via influencers samt korta reklamvideor. Resultatet visade således att det är svårt att engagera Generation Z genom platsspecifikt berättande, det vill säga att närvara fysiskt där kampanjen äger rum. Däremot visade undersökningen mottaglighet för genomarbetat samt unikt innehåll, gärna igenkänningsfaktorer såsom musik. / Purpose – This paper aims to examine the phenomenon transmedia storytelling as a marketing tool and how Generation Z responds to marketing that communicate information through several media channels in different formats. From a historical perspective, transmedia storytelling has mainly been used in the entertainment industry and is described as an interactive narrative that exists on multiple platforms in different formats. From fictional stories, the phenomenon is used both as a world-creating narrative and as a useful tool for marketing campaigns. For this paper, Generation Z is defined as people who are born between the years 1995 and 2008. Methodology – The thesis has been using the approach of a method triangulation that includes a combination of a quantitative method by a survey, a qualitative method by semi-structured interviews, and a literature search. Findings and conclusion – The findings from the quantitative survey showed that the demographic cohort Generation Z has a negative attitude about marketing in several media in different formats. This is based on the target group's media habits that showed low commitment. The results from the interviews showed further findings that suggest that geographical location may be a contributing factor to the target group's low commitment. Through the qualitative interviews, further findings were shown that the respondents and the interviewees need to have a personal interest in a product, service, company, or campaign in order to want to participate or get involved with it. The most significant result was social media, that showed to be the most used medium, which strengthens previous research. The most used social media platforms were Snapchat, YouTube, and TikTok. The format that the target group showed the least engagement was marketing through traditional media channels, including television and printed material. Additional receptive formats for marketing are through influencers and short commercials. Also, the result suggested that it is difficult to engage Generation Z using site-specific storytelling, i.e., to be physically present where the campaign takes place. On the other hand, the thesis showed receptivity to elaborate and unique content, preferably recognition factors such as music.

Background. People use the Internet for communication, work, online banking and more. Public-key cryptography enables this use to be secure by providing confidentiality and trust online. Though these algorithms may be secure from attacks from classical computers, future quantum computers may break them using Shor’s algorithm. Post-quantum algorithms are therefore being developed to mitigate this issue. The National Institute of Standards and Technology (NIST) has started a standardization process for these algorithms. Objectives. In this work, we analyze what specialized features applicable for post-quantum algorithms are available in the mainframe architecture IBM Z. Furthermore, we study the performance of these algorithms on various hardware in order to understand what techniques may increase their performance. Methods. We apply a literature study to identify the performance characteristics of post-quantum algorithms as well as what features of IBM Z may accommodate and accelerate these. We further apply an experimental study to analyze the practical performance of the two prominent finalists NTRU and Classic McEliece on consumer, cloud and mainframe hardware. Results. IBM Z was found to be able to accelerate several key symmetric primitives such as SHA-3 and AES via the Central Processor Assist for Cryptographic Functions (CPACF). Though the available Hardware Security Modules (HSMs) did not support any of the studied algorithms, they were found to be able to accelerate them via a Field-Programmable Gate Array (FPGA). Based on our experimental study, we found that computers with support for the Advanced Vector Extensions (AVX) were able to significantly accelerate the execution of post-quantum algorithms. Lastly, we identified that vector extensions, Application-Specific Integrated Circuits (ASICs) and FPGAs are key techniques for accelerating these algorithms. Conclusions. When considering the readiness of hardware for the transition to post-quantum algorithms, we find that the proposed algorithms do not perform nearly as well as classical algorithms. Though the algorithms are likely to improve until the post-quantum transition occurs, improved hardware support via faster vector instructions, increased cache sizes and the addition of polynomial instructions may significantly help reduce the impact of the transition. / Bakgrund. Människor använder internet för bland annat kommunikation, arbete och bankärenden. Asymmetrisk kryptering möjliggör att detta sker säkert genom att erbjuda sekretess och tillit online. Även om dessa algoritmer förväntas vara säkra från attacker med klassiska datorer, riskerar framtida kvantdatorer att knäcka dem med Shors algoritm. Därför utvecklas kvantsäkra krypton för att mitigera detta problem. National Institute of Standards and Technology (NIST) har påbörjat en standardiseringsprocess för dessa algoritmer. Syfte. I detta arbete analyserar vi vilka specialiserade funktioner för kvantsäkra algoritmer som finns i stordator-arkitekturen IBM Z. Vidare studerar vi prestandan av dessa algoritmer på olika hårdvara för att förstå vilka tekniker som kan öka deras prestanda. Metod. Vi utför en litteraturstudie för att identifiera vad som är karaktäristiskt för kvantsäkra algoritmers prestanda samt vilka funktioner i IBM Z som kan möta och accelerera dessa. Vidare applicerar vi en experimentell studie för att analysera den praktiska prestandan av de två framträdande finalisterna NTRU och Classic McEliece på konsument-, moln- och stordatormiljöer. Resultat. Vi fann att IBM Z kunde accelerera flera centrala symmetriska primitiver så som SHA-3 och AES via en hjälpprocessor för kryptografiska funktioner (CPACF). Även om befintliga hårdvarusäkerhetsmoduler inte stödde några av de undersökta algoritmerna, fann vi att de kan accelerera dem via en på-plats-programmerbar grind-matris (FPGA). Baserat på vår experimentella studie, fann vi att datorer med stöd för avancerade vektorfunktioner (AVX) möjlggjorde en signifikant acceleration av kvantsäkra algoritmer. Slutligen identifierade vi att vektorfunktioner, applikationsspecifika integrerade kretsar (ASICs) och FPGAs är centrala tekniker som kan nyttjas för att accelerera dessa algortmer. Slutsatser. Gällande beredskapen hos hårdvara för en övergång till kvantsäkra krypton, finner vi att de föreslagna algoritmerna inte presterar närmelsevis lika bra som klassiska algoritmer. Trots att det är sannolikt att de kvantsäkra kryptona fortsatt förbättras innan övergången sker, kan förbättrat hårdvarustöd för snabbare vektorfunktioner, ökade cachestorlekar och tillägget av polynomoperationer signifikant bidra till att minska påverkan av övergången till kvantsäkra krypton.

Dagens ungdomar idag präglas starkt av konvergenskulturen och deltagarkulturen och deras medievanor har ökat under åren. Företag som inriktar sig på denna målgrupp behöver anpassa sig till deltagarkulturens egenskaper och krav för att bibehålla sina kunder inom denna målgruppen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett företag kan anpassa sig till deltagarkulturen och ungdomarnas medievanor. Uppsatsen undersöker företaget SVT och hur de gjort för att anpassa sig till den deltagande kulturen. Genom en observation och tre kvalitativa intervjuer har författaren samlat in allt resultat som kan ställas mot teorin i diskussionen. Resultatet visar att SVT arbetar mot att anpassa sig till deltagarkulturen via deras Projekt Z, där de arbetar med att kommunicera med målgruppen: generation Z, samt samlar in material från dem för att kunna skapa framtida tv-program som är anpassade efter ungas behov och önskningar.Slutsatsen för denna studie visade att om ett företag ska anpassa sig till deltagarkulturen så måste dem först få en förståelse kring vad konvergens och deltagarkulturen innebär och vilka krav deras målgrupp kräver från dem. Företaget måste anpassa sig till det höga deltagandet, uppfylla behoven hos deras målgrupp och fokusera på att arbeta på deras relation med målgruppen. / Today's youth today are strongly influenced by the convergence culture and participatory culture and their media habits have increased over the years. Companies focusing on this target group needs to adapt to the participant culture's characteristics and requirements to maintain their customers within this target group.The purpose of the essay is to investigate how a company can adapt to the participatory culture and the youth's media habits. The essay explores the company SVT and how they did to adapt to the participating culture. Through an observation and three qualitative interviews, the author has collected all the results that can be put against the theory in the discussion. The result shows that SVT works to adapt to the participant culture through their Project Z, where they work with communicating with the target group: generation Z and collecting material from them to create future television programs adjusted to the needs and wishes of young people.The conclusion of this study showed that if a company is to adapt to the participant culture, they must first get an understanding of what convergence and participatory culture means and what requirements their target group demands from them. The company must adapt to the high level of participation, meet the needs of their target audience and focus on working on their relationship with the target audience.

(in English): The aim of this thesis was to explore the current trend and preferred communication channels for social interaction with peers among members of Generation Z during the Covid-19 pandemic. In this thesis, I seek to answer the questions of whether communication channels for social interaction have changed in light of the pandemic, what channels are being substituted and how, and how participants perceive this new experience with respect to their mental health. I open the thesis with a study of the literature and relevant studies regarding the definition of Generation Z, how they use and perceive technology and communication channels, and the impact of the pandemic on Generation Z. The theoretical section is then followed by a comprehensive research section in which I seek to familiarize the reader with the chosen mixed methods methodology, research design, data collection and finally the analysis and results. First of all, the result of my research shows that face-to-face meetings in restaurants, bars or clubs were most often replaced by walking or meeting outside, meeting at flats or playing video games together. Most of the participants perceived this experience of the pandemic and the reduction of social contacts negatively and experienced anxiety because of that.