Bakgrund: Cirka 56 miljoner aborter görs varje år i världen, en del av dessa aborter genomförs sent i graviditeten. Anledningarna är i många fall fostermissbildningar men även andra orsaker förekommer. Abortmetoden vid detta stadium är medicinsk abort. Relationen som patienten får med vårdpersonalen influerar starkt patientens upplevelse och det faller inom sjuksköterskans profession att göra denna så positiv och anpassad efter patienten som möjligt. Att skapa en tydlig bild av hur patienter upplever en sen abort innebär en möjlighet för vårdpersonal att ge en mer anpassad vård. Syfte: Syftet med studien var att sammanfatta den befintliga forskningen om kvinnors upplevelser av att genomgå en sen abort. Metod: En allmän litteraturöversikt valdes där 15 artiklar användes och genomgick en integrerad analys. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna sammanställdes i en matristabell. Resultat: Resultatet visade på 3 huvudkategorier: lidande, positiva aspekter och behovet av stöd. Fortsättningsvis identifierades subkategorier. Slutsats: Det som framkom av studien var att kvinnor som genomgår en sen abort upplever lidande i form av fysisk och emotionell smärta. Den emotionella smärtan ledde till att kvinnor isolerade sig för att undvika att bli påminda om upplevelsen. Kvinnor kunde också uppleva känslor av empowerment för att de hanterat en svår situation. Att få stöd från anhöriga och vårdpersonal var för många mycket viktigt. Tydliga brister i informationsöverföringen mellan vårdpersonal och patienterna identifierades. Detta hade en tydlig negativ effekt på kvinnorna.

Bakgrund: Abort kan utföras medicinskt eller kirurgiskt. I världen beräknades cirka 20 procent av alla graviditeter avslutas genom abort. Årligen sker 35 000 – 40 000 aborter i Sverige. Sveriges nuvarande abortlag stiftades år 1974 och ger kvinnan ensamrätt att besluta om abort till och med utgången graviditetsvecka 18. Tidigare studier fokuserar främst på kvinnors perspektiv på och erfarenheter av bemötande och stöd vid abort. Undersökningar och studier som utgår från mäns upplevelser och inställning till abort visar att män i många fall också är i behov av stöd och samtal. Syfte: Syftet var att beskriva mannens upplevelse av bemötande och emotionellt stöd från hälso- och sjukvårdspersonal vid inducerad abort. Metod: Studien utgick från en kvalitativ metod som gav möjlighet att ta del av mannens perspektiv på bemötande och emotionellt stöd vid en inducerad abort. Sex män i åldrarna 23-28 år deltog i studien. Intervjuguiden som användes vid intervjuerna inriktades på två teman, bemötande och emotionellt stöd. Samtliga intervjuer spelades in med ljudbandspelare, varefter de transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys som metod. Resultat: Vid intervjuerna framkom att männen erhöll individanpassad information gällande hela abortprocessen, vilket de ansåg som positivt och viktigt. Männen framhöll att vårdpersonalen agerade utifrån ett professionellt förhållningssätt. De beskrev professionellt förhållningssätt som t.ex. att de hade kunskap inom området, höll sina egna åsikter utanför och att de visade förståelse för parets situation. Alla män påverkades känslomässigt av aborten och var därmed i behov av emotionellt stöd. Mannens känslomässiga upplevelse kring aborten varierade från individ till individ, vilket gjorde att behovet av emotionelltstöd såg olika ut. Gemensamt var att de ville ha någon att tala och dela sina känslor med. Slutsats: Studiens resultat visade att män som varit med om inducerad abort upplevde bemötandet och det emotionella stödet från vårdpersonalen som positivt. Vidare tyder resultatet på att mannen var i behov av och fick individanpassad information som fokuserade på hela abortprocessens gång. Genom ett professionellt förhållningssätt och emotionellt stöd från vårdpersonal som utgick från individens behov kände mannen sig delaktig i abortprocessen. Den viktigaste slutsatsen som kan dras utifrån denna studie är att vårdpersonalen har fokus på både mannen och kvinnan när det gäller bemötande och stöd vid inducerad abort.

SAMMANFATTNING Bakgrund I Sverige utförs mellan 35 000 - 40 000 aborter varje år. Genom abortlagen har kvinnor i Sverige rätt till fri abort fram till och med graviditetsvecka 18. En graviditet pågår normalt i 40 veckor och delas in i tre trimestrar. Om en graviditet avbryts av sig själv kallas det för spontan abort eller missfall. En inducerad abort innebär att kvinnan, via medicinsk eller kirurgisk abort får hjälp att avsluta graviditeten. En abort i andra trimestern benämns sen abort och sker genom medicinsk abort där kvinnan först får en tablett oralt för att avstanna näringstillförseln till fostret från livmodern och därefter ett vagitorium för att framkalla kontraktioner i livmodern. Syfte Syftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans upplevelse och erfarenhet av omvårdnad vid inducerad sen abort. Metod För att svara på syftet valde författarna att genomföra en kvalitativ forskningsintervju. Med en intervjuguide som grund utfördes nio semistrukturerade intervjuer på tre kvinnokliniker i Stockholm. Resultat Informanterna upplevde ett behov av kompetensutveckling inom abortvård och väldigt få av dem har fått möjlighet till detta på sin arbetsplats. Informanterna upplevde att det skulle vara att föredra om kvinnan som genomgått sen abort fick ett återbesök på kliniken med anledning att följa upp fysiskt och psykiskt mående men även för att kliniken skulle få möjlighet att ta del av hennes subjektiva upplevelse av aborten. Alla informanter upplevde tidsbrist som en negativ faktor i deras arbete och vidare beskrev informanterna att de inte hade den effektiva tid de skulle vilja ha hos kvinnan. Slutsats En sjuksköterska som arbetar inom abortvård bör bland annat vara empatisk, ödmjuk och kompetent. Informanterna önskar kompetensutveckling inom abortvård, en bättre stöttning från arbetsplatsen och även uppföljning av kvinnan som genomgått abort. Tidsbrist är en negativ faktor i arbetet som samtliga informanter upplevde. Den positiva feedback informanterna får från kvinnor utgör en grund för tillfredsställelsen för sjuksköterskans arbete inom abortvård.

No description available.

Bakgrund: Inducerad abort är ett vanligt ingrepp och en beståndsdel i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter [SRHR], vilket relaterar till mänskliga rättigheter. Rätten till trygg, säker och respektfull abort är en viktig fråga för jämställdhet och kvinnohälsa. Bemötandet från vårdpersonal kan påverka utfallet av omvårdnaden och därmed kvinnors hälsa. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av vårdpersonalens bemötande vid inducerad abort. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys samt tematisk analys av 10 vetenskapliga originalartiklar insamlade via databaserna CINAHL och PubMed samt sökverktyget Google Scholar. Resultat: Två teman identifierades: Mellanmänsklig relation samt Instrumentella behov. Resultatet visade att positiva interaktioner med vårdpersonal är centralt för att skapa en god vårdupplevelse. Empatiskt bemötande, psykosocialt stöd och adekvat information som utgår från individen gör att kvinnor känner sig sedda, hörda och trygga genom abortprocessen. Slutsats: Kvinnor som söker abort är i behov av omvårdnad som genomsyras av empatiskt bemötande och adekvat information utifrån individen. Vårdpersonalen behöver kliniska kunskaper, goda kommunikationsfärdigheter och en förmåga till personcentrerad omvårdnad. För att uppnå detta krävs stöd till personalen. Ytterligare forskning krävs kring både vårdpersonalens och de abortsökande kvinnornas behov för att uppnå målen om en god, säker och respektfull abortvård. / Background: Induced abortion is a common procedure and a component of sexual and reproductive health and rights [SRHR], which relates to human rights. The right to safe, secure and respectful abortion is an important issue for equality and women's health- The response of health professionals (HCP) can affect the outcome of care and thus women's health. Aim of the study: To describe women's experiences of how they are treated by HCP during induced abortion. Method: Literature review with qualitative content analysis and thematic analysis of 10 original scientific articles collected via the databases CINAHL, PubMed and Google Scholar.  Result: Two themes were identified: Interpersonal relationship and Instrumental needs. The results showed that positive interactions with HCP are central to creating a good healthcare experience, where empathic treatment, psychosocial support and adequate information based on the individual are central to women feeling seen, heard and safe through the abortion process. Conclusion: Women seeking need care characterized by empathy and adequate information based on the individual. HCP need clinical knowledge, good communication skills and an ability to provide person-centered care. To achieve this, support for staff is needed. Further research is suggested on the needs of both HCP and women seeking abortion to achieve the goals of good, safe and respectful abortion care.

Den här studien har sin utgångspunkt i en debatt om fosterdiagnostik och abort som fördes i Läkartidningen under slutet av 1970-talet. Likväl handlar den om en tid av historiska förändringar, om abort- och steriliseringspolitik i 1900-talets Sverige, och om en argumentation som aldrig förändras. I form av en diskursanalys har jag, utifrån maktteoretiska begrepp undersökt hur man genom skriftlig formulering och argumentation i Läkartidningen strävat efter att upprätthålla maktrelationer och könsmaktsordning i samhället. / This study concentrates on a debate about prenatal diagnosis and abortion that was discussed in the Swedish medical journal Läkartidningen during the late 1970s. But it’s also a study about a time of historical transformation, about abortion and sterilization policy in 1900s Sweden, and about a line of arguments that never seem to change. It’s a discourse analysis, based on theoretical concepts about authority and it examines how writers of medical science through written formulation and argumentation in Läkartidningen have strived to maintain power relations and gender power structure in society.

Under hela 1900-talet har läkarens relation till den abortsökande kvinnan utgjort ett maktförhållande där kvinnan tvingats underordna sig förväntningar. I dessa har hon formats, idealiserats, reducerats och skuldbelagts; tillskriven ett ansvar över sexualiteten som saknat sin motsvarighet hos mannen. När det så i februari 1965 uppdagades att svenska kvinnor rest till Polen för att göra abortingrepp förbjudna i Sverige, inleddes en omfattande debatt som kom att omvandla de normer och värderingar som fram till dess grundlagt den sexualpolitiska diskursen. Begreppet liv ställdes mot rätten till självbestämmande och tvingade till ideologiska ställningstaganden. I synnerhet inom läkarprofessionen. Genom att analysera artiklar i den medicinska tidskriften Läkartidningen mellan 1965 och 1974 har jag undersökt hur den abortsökande kvinnan framställts i den abort- och sexualpolitiska debatt som förts inom läkarkåren. Vidare den roll professionen spelat i omförhandlandet av normativa strukturer i samhället. Mina slutsatser är att den abortsökande kvinnan genomgående i abortdiskursen utgör ett subjekt som tillskrivs könsnormativa konstruktioner. Detta subjekt används även som ett verktyg för att underbygga det egna ställningstagandet. Kvinnan framställs som sårbar, blottlagd och sexuellt frigjord; hon åläggs det sexuella ansvaret och i förlängningen den skuld det kan innebära i en abortdiskurs. I denna framställning har läkarprofessionen haft en betydande roll. Grundläggande begrepp i förståelsen av de strukturer som skapar den abortsökande kvinnan är: relationer, förnuftskonstruktion, strukturell underordning och skuld. / Throughout the 20th century, a power relation has established the relationship between the medical profession and the woman in an abortion context. It is a relationship where the woman has been forced to subordinate to expectations, in which she has been shaped, idealized, reduced and blamed; ascribed with a sexual responsibility not found in its male counterpart. When it was revealed in February 1965 that Swedish women had done abortions in Poland since the procedure was forbidden in Sweden, an extensive debate took place that challenged and redefined the norms and values that had substantiated the sexual-political discourse until then. The concept of life was equated with the right to individual freedom and forced the exposure of radical ideological opinions. Especially within the medical profession. By analyzing articles in the medical journal Läkartidningen between 1965 and 1974, I have studied the representation of the abortion-seeking woman in the sexual-political debate of the medical profession. Furthermore, I have examined the part this profession has played in the renegotiation of normative structures in society. My conclusions are that the woman throughout the abortion discourse is embodied as a subject that is ascribed with gender-normative constructions. She is characterized as vulnerable, exposed and sexually liberated; imposed with the main sexual responsibility and in extension the guilt that such a responsibility may lead to in an abortion context. The medical profession have played a significant part in maintaining these structures. Essential terms to understand the discourses in which the abortion-seeking woman is shaped, are relations, construction of common sense, structural subordination and blame.

En uppsats som genom en enkätundersökning bland Equmeniakyrkans pastorer och diakoner villundersöka den erfarenhet av och förhållningssätt till abortproblematik i själavård som finns blandsamfundets anställda. Där olika strukturer och pastorn och diakonens upplevelsen av konfliktendem emellan är något som belyses med hjälp av struktureringsteorin.

Distributed Transactional Memory (DTM) is an emerging synchronization abstraction thatpromises to alleviate the scalability, programmability, and composability challenges of lock-based distributed synchronization. With DTM, programmers organize code that read/writeshared memory objects, both local and remote, as memory transactions. An underlying DTMframework guarantees atomicity, isolation, and consistency properties for those transactionsthrough speculative concurrency control. In DTM, restarting an aborted transaction from the beginning can degrade performance astransactional conflicts may have occurred in the later part of the transaction, wasting work.The partial abort method alleviates this difficulty by enabling a transaction to be rolled backto the point where objects in the transaction's read-set and write-set are still consistent.In this thesis, we present protocols for supporting partial aborts in QR-DTM, a fault-tolerant DTM that uses quorum protocols for distributed concurrency control in the presence offailures. We focus on two partial abort models: closed nesting, which allows transactions to be nested and inner transactions to be rolled back without rolling back outer transactions;and checkpointing, which allows the transaction state to be saved in checkpoints throughout execution and transactions to be rolled back to those checkpoints. We present protocols that support these partial abort models in QR-DTM, called QR-CN and QR-CHK. We implemented these protocols and conducted experimental studies using macro-benchmarks(e.g., distributed versions of STAMP benchmark), and micro-benchmarks (e.g., distributed data structures). Our studies reveal that QR-CN improves throughput by as much as 101% over flat nesting in specific cases, with an average improvement of 53%. We also develop QR-ACN, a framework that automatically decomposes programmer-writtentransactions into closed nested transactions, at run-time, to improve performance. The composition of a closed nested transaction depends on the contention of objects, which can change at run-time depending upon the workload at hand. Our implementation and experimental studies reveal that QR-ACN consistently outperforms flat nesting by an averageof 51% on benchmarks including TPC-C. False conflicts occur when high-level operations, even though semantically independent, traverse the same set of objects during transaction execution. Such conflicts can lead torepeated aborts, increasing transaction execution time and degrading performance, which can be significant in DTM, since transaction execution also includes network communication. ii We consider the approach of reducing validation cost for resolving false conflicts. We presentthree protocols for reducing validation cost in DTM. Our first protocol, QR-ON, incorporatesthe open nesting model into QR-DTM. Open nesting allows inner-nested transactions tocommit independently of their parent transaction, releasing objects in the transaction read-set and write-set early, minimizing aborts due to false conflicts. We then present QR-OON,in which open-nested transactions commit asynchronously so that subsequent transactionscan proceed without waiting for the commit of previous transactions. Finally, we presentan early release methodology, QR-ER, in which objects that do not affect the final state ofthe shared data are dropped from the transaction's read-set, which avoids false conflicts andreduces communication costs. Our implementation and experimental studies revealed that QR-OON outperforms QR-ON by up to 43%, and that QR-ER outperforms QR-ON and QR-OON by up to 10% on micro- and macro-benchmarks. / Master of Science

Bakgrund: Barnmorskor och sjuksköterskor världen över möter och vårdar kvinnor som av olika skäl genomför en inducerad abort. Det kan vara en utmaning som kräver både kunskap och stöd för dem som arbetar inom abortvården. Syfte: Syftet med studien var att belysa barnmorskors och sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor i samband med inducerad abort. Ordet erfarenheter innefattar upplevelser och åsikter baserat på erfarenheter. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ metasyntes med metaetnografi som analysmetod. Tjugosju (27) artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Tre huvudkategorier och tio mönster belyser barnmorskors och sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor i samband med inducerad abort. Dessa var att göra ett bra arbete genom att vara ett stöd, att åsidosätta egna värderingar och att skapa goda upplevelser för kvinnan. Barriärer för kvalitativ abortvård i form av negativa attityder från omgivningen, brister i verksamheten, bristande preventivmedelsanvändning, egna känslor och ta emot fostret. Behov hos vårdgivarna i form av stöd och kunskap. Slutsats: Den abortsökande kvinnan är i behov av stöd och icke dömande attityder från vårdgivare. Barnmorskor och sjuksköterskor behöver ha kunskap och få stöd i arbetet med abortvård. Brist på stöd och kunskap hos barnmorskor och sjuksköterskor kan påverka attityder om kvinnors rätt till inducerad abort inom kollegiet på en arbetsplats, vilket i sin tur kan ha en inverkan på den abortsökande kvinnans omvårdnad. / Background : Midwives and nurses all over the world meet with and care for women who, for various reasons, are undergoing induced abortion. It may be a challenge that requires both knowledge and support for those working in abortion care.Objective: To describe midwives and nurses’ experiences of caring for women who undergo induced abortion. The word experience includes perceptions based on experiences. Method: The study was conducted as a qualitative metasynthesis using meta-ethnography as analysis of data. Twenty-seven (27) peer-reviewed scientific articles were included in the result. Result: Three main categories and ten different patterns highlighted the midwives and nurses' experiences of caring for women undergoing an induced abortion. These were doing a good job by being supportive, putting own values aside and with the goal to create good experiences for the woman. Barriers to qualitative abortion care included negative attitudes from the surroundings, own feelings, receiving the fetus and various issues at the abortion care clinics. The third category was the caregivers’ needs which included support and knowledge. Conclusion: The abortion-seeking woman is in need of support and non-judgmental attitudes from caregivers. Midwives and nurses need knowledge and support in the work of abortion care. Lack of support and knowledge can affect midwives and nurses’ attitudes towards induced abortion as a woman’s right, which in turn can affect the women in need of abortion care.