År 2007 genomfördes i Sverige cirka 37 000 aborter i tidig graviditet, dvs. före vecka 12. Samma år var det 2083 aborter i vecka 12-17 och 360 efter vecka 18. I föreliggande studie har upplevelser av ett etiskt dilemma vid sen abort, dvs. efter vecka 12 undersökts. Många studier belyser kvinnans upplevelse av abort, men det finns bara ett fåtal nationellt och internationellt från barnmorskans perspektiv. Att vårda vid en senabort kan påverka barnmorskan på olika sätt och även sättet hon/han bemöter den abortsökande kvinnan. I studien har barnmorskans upplevelser av att känslomässigt hantera en sen abort och förhållningssättet mot den abortsökande kvinnan undersökts. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som har sin utgångspunkt från barnmorskans livsvärld. Sex barnmorskor har intervjuats. Resultatets essentiella struktur beskrivs som ambivalens. Ambivalens innebär att barnmorskorna genomsyras av motstridiga känslor då de respekterar kvinnans egna val och vill ge henne god vård, samtidigt som tanken på fostret, en liten människa med värde finns. Vidare innebär ambivalens att barnmorskorna tycker att handhavandet av sena aborter ingår i barnmorskans profession, samtidigt som de flesta skulle vilja att det var valbart att jobba med det. Essensen innefattar sju innebördselement: att bli berörd, att se förbi, att känna omtänksamhet och medlidande, att söka förståelse, att känna ensamhet i professionen, att uppleva brister och att vilja kunna välja att vara delaktig. Barnmorskan kunde uppleva känslor som obehag av att inte träffat kvinnan innan aborten, vilket hade kunnat undvikas om de fick vara med kvinnan under beslutsprocessen. För att hantera de svåra och tunga känslor de upplevde i samband med framfödandet av fostret, valde de att att förtränga tanken på att det var ett barn. Detta för att upprätthålla sin professionalism gentemot kvinnan. Barnmorskorna upplevde att ju längre de hade jobbat med sena aborter, desto lättare var det att hantera sina känslor. Barnmorskan kunde känna sig ensam i sitt arbete och vissa önskade stöd genom handledning. En önskan förmedlades att mer information om hur man kan må efter en abort skulle ges till kvinnorna. Barnmorskan tyckte det skulle vara valbart att handha sena aborter för kvinnans skull. / <p>Program: Barnmorskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Av antalet aborter som genomförs i Sverige, är andelen av dem 19.9 procent unga kvinnor under 19 år. En av barnmorskans arbetsuppgifter är att arbeta för att främja unga kvinnors sexuella hälsa, genom att informera om preventivmedel, sexuellt överförbara infektioner och livsstilens betydelse i sammanhanget. I ungdomstiden ingår att pröva sig fram sexuellt och ungdomar är medvetna men utsätter sig också för sexuella risker. Syftet med studien var att öka kunskap och därmed få en djupare förståelse för unga kvinnors tankar och inställning kring abort. Sju intervjuer med unga kvinnor under 19 år utfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom ett övergripande tema att frihet att bestämma över sin kropp medför ansvar för ett beslut om abort och den sexuella hälsan. Detta kan ses både ur en individ- och på gruppnivå. Detta inbegriper även den kunskap och information som kvinnorna i studien eftersökte både i skolan samt på ungdomsmottagningen. De unga kvinnorna uppgav att i deras livsstil förekommer mycket alkohol och att de tappar kontrollen över sig själva vilket kan leda till oskyddat sex. De resonerade kring abort och ansåg att kvinnan själv ska kunna ta ställning och välja. I beslutet behöver hon bekräftelse och stöd för sitt beslut och ett abortbeslut kan upplevas som ett etiskt dilemma. I resultatet framkom också att den information som gavs om oönskad graviditet, STI och kondom i sexualundervisning var en basal information. Kvinnorna efterlyste fördjupad information om andra preventivmedel.Slutsats är att under ungdomstiden behövs kunskap som kan förstås och undervisning som når fram till ungdomarna. Resultatet i denna studie kan användas för att reflektera över den sexualundervisning som ges i skolor samt på ungdomsmottagningar. / Program: Barnmorskeutbildning

No description available.

<p>Bakgrund: Den svenska abortlagen från 1 januari 1975, ger den gravida kvinnan rätt att själv bestämma om hon vill avbryta graviditeten. Mannens roll och behov nämns inte alls.</p><p>Syfte: Att belysa kvinnors och mäns upplevelser och behov av stöd under abortprocessen.</p><p>Metod: En systematisk litteraturstudie med 16 vetenskapliga artiklar analyserades och kvalitetsgranskades.</p><p>Resultat: Litteraturstudien visade på abortupplevelsen som en jobbig period i livet men det resulterade även i en beslutsamhet och mognad.</p><p>Diskussion: Resultatet tyder på att det är nödvändigt att få en ökad förståelse för den individuella vårdtagarens behov och förväntningar av vården och behandlingen. För att få en förståelse för mångsidigheten i abortsituationen bör man synliggöra både mannens och kvinnans delaktighet.</p><p>Konklusion: Männens upplevelser av abortprocessen är föga outforskade. Sjuksköterskans roll i processen är betydelsefull och därför är det oerhört viktigt att personalen innehar kunskap och intresse att kunna bemöta dessa patienter.</p>

<p>The aim of this study is to describe and analyze how the European union relates to the different dimensions of abortion. What kind of problem is abortion and whose right is it? Does difference framings of the problem enable different solutions?</p><p>By analyzing debates from the European parliament through Carol Lee Bacchis method “What’s the problem approach” I have come to see that different representations of a problem changes the problem it self. This emphasis that a problem is a problem in one context, but not in an other.</p><p>Depending on the work of, among others, Barbara Hobson and Ailbhe Smyth I have focused upon the European union as a economical project, leaving social issues to national competence. This makes the EU a patriarchal project that fails to guarantee women’s rights. By not being able to assure women the right of abortion, the women of Europe is treated as second class citizens.</p><p>Through the eyes of the European union my material has shown that abortion is not only a conflict between the woman’s right to choose and the child’s right to live, but also a conflict of democracy. National sovereignty is challenged by a European citizenship of women.</p><p>The right to information and the right to freedom of movement within the EU puts the European question of abortion in a new focus. By framing the problem of abortion as a problem of mobility it enables a way of placing women’s right in the free market system. A Europe that allows women to choose where to perform an abortion, and also provide them with information on contraceptives and the morning-after pill, is a Europe that falls within the idea of the EU as a economical project.</p>

The aim of this study is to describe and analyze how the European union relates to the different dimensions of abortion. What kind of problem is abortion and whose right is it? Does difference framings of the problem enable different solutions? By analyzing debates from the European parliament through Carol Lee Bacchis method “What’s the problem approach” I have come to see that different representations of a problem changes the problem it self. This emphasis that a problem is a problem in one context, but not in an other. Depending on the work of, among others, Barbara Hobson and Ailbhe Smyth I have focused upon the European union as a economical project, leaving social issues to national competence. This makes the EU a patriarchal project that fails to guarantee women’s rights. By not being able to assure women the right of abortion, the women of Europe is treated as second class citizens. Through the eyes of the European union my material has shown that abortion is not only a conflict between the woman’s right to choose and the child’s right to live, but also a conflict of democracy. National sovereignty is challenged by a European citizenship of women. The right to information and the right to freedom of movement within the EU puts the European question of abortion in a new focus. By framing the problem of abortion as a problem of mobility it enables a way of placing women’s right in the free market system. A Europe that allows women to choose where to perform an abortion, and also provide them with information on contraceptives and the morning-after pill, is a Europe that falls within the idea of the EU as a economical project.

Bakgrund: Den svenska abortlagen från 1 januari 1975, ger den gravida kvinnan rätt att själv bestämma om hon vill avbryta graviditeten. Mannens roll och behov nämns inte alls. Syfte: Att belysa kvinnors och mäns upplevelser och behov av stöd under abortprocessen. Metod: En systematisk litteraturstudie med 16 vetenskapliga artiklar analyserades och kvalitetsgranskades. Resultat: Litteraturstudien visade på abortupplevelsen som en jobbig period i livet men det resulterade även i en beslutsamhet och mognad. Diskussion: Resultatet tyder på att det är nödvändigt att få en ökad förståelse för den individuella vårdtagarens behov och förväntningar av vården och behandlingen. För att få en förståelse för mångsidigheten i abortsituationen bör man synliggöra både mannens och kvinnans delaktighet. Konklusion: Männens upplevelser av abortprocessen är föga outforskade. Sjuksköterskans roll i processen är betydelsefull och därför är det oerhört viktigt att personalen innehar kunskap och intresse att kunna bemöta dessa patienter.

I denna studie undersöks hur journalister på Sveriges och Irlands största dagstidningar, Dagens Nyheter och Irish Independent, rapporterar om abort under perioden 1 januari - 1 augusti 2012. Studiens teoretiska utgångspunkt har inspirerats av Jesper Strömbäcks teori om mediernas gestaltningsmakt. Carol Lee Bacchis ‘What´s the problem’-approach har gett en förståelse för att abortfrågan ses på olika sätt i olika delar av världen. Bill Kovach och Tom Rosenstiels journalistiska riktlinjer har varit utgångspunkt för vad som förväntas av yrkesverksamma journalister världen över. För att besvara hur journalisterna på de båda tidningarna rapporterar om abort genomfördes en kvantitativ analys som omfattade 152 texter. Den kvantitativa analysen kompletterades med en kvalitativ analys av fem texter från varje tidning. Studien visar att de ideologiska och kulturella strukturer som återfinns i samhället i hög grad återspeglas i hur journalister rapporterar om abort. Abort omskrivs med en högre acceptans i Dagens Nyheter och mer konservativt i Irish Independent. Samtidigt är svenska journalisters rapportering om abort mer likriktad än de irländska journalisternas, som visar på en bredare spann av åsikter och sätt att se på abortfrågan. Det finns inte enbart skillnader i hur irländska och svenska journalister rapporterar om abort. Studien visar att även om journalisterna har olika syn på abortfrågan ser de på den som makthavarnas ansvar - inte individens. Svenska journalisters rapportering om abort blir även mer lik de irländska journalisternas när abortfrågan övergår till att handla om det mer etiskt känsliga ämnet fosterdiagnostik.

Bakgrund: Internationellt existerar fortfarande illegala aborter med kvinnans hälsa, och i somliga fall liv, som insats. Inom gynekologisk vård i Sverige arbetar allmänsjuksköterskor vilka vars arbetsuppgifter bland annat består av att vårda kvinnor som genomgår inducerade aborter. Deras arbete vilar på den svenska abortlagens bestämmelser om kvinnans rätt till fri abort samt den övergripande hälso- och sjukvårdslagen. Allmänsjuksköterskor har fått en mer framträdande roll i arbetet med inducerade aborter i takt med den ökade användningen av den medicinskt inducerade aborten. I sitt arbete ställs sjuksköterskorna inför specifika arbetsuppgifter vilka kan tyckas påfrestande. Hälso- och sjukvårdslagen kräver vård på lika villkor och ett mål om god hälsa, detta gäller även sjuksköterskors arbete. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor som genomgår en inducerad abort. Metod: En litteraturöversikt bestående av tio vetenskapliga studier, varav åtta av dessa var av kvalitativ ansats. Litteratursökning utfördes huvudsakligen i vårdvetenskapliga databaser. Dataanalysen genomfördes med textanalys och resulterade i sju centrala teman. Resultat: Resultatet visade att flertalet sjuksköterskor stöttade kvinnans rätt till abort, men trots detta kantades tillvaron av varierande attityder gentemot kvinnan och hennes beslut om abort. Sjuksköterskorna upplevde omvårdnaden som krävande samt förekomst av moraliska dilemman och etisk stress. Att ha ett professionellt förhållningssätt och en icke-dömande attityd var viktiga inslag i arbetet. Sjuksköterskorna efterlyste handledning och utbildning samt ett reflekterande arbetsklimat som ett medel för att uppnå och bevara sin egen hälsa på arbetsplatsen. Diskussion: En tolkning av resultatet utfördes utifrån Hesook Suzie Kims Human Living Concept. Diskussion fördes hur vårdrelationen påverkas av sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med inducerade aborter samt sjuksköterskors behov av reflektion, handledning och utbildning på arbetsplatsen. / Background: From an international perspective women are still subject to illegal abortions, putting their health, and in some cases their life, at risk. In gynecological care in Sweden nurses duties consists, amongst others, of caring for women undergoing induced abortion. Their work is based on the swedish abortion law on women's right to abortion aswell as the health care law. Nurses have been given a more prominent role regarding induced abortions in pace with the increasing use of the medically induced abortion. In this work, the nurses are exposed to specific tasks which can seem demanding. The health care law requires care on equal terms, and a goal of good health, this should also apply to the nurses’ work. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for women undergoing induced abortion. Methods: A literature review consisting of ten scholarly articles, eight of which were of a qualitative approach. Literature searches were primarly conducted in health science databases. Data analysis was performed with text analysis and resulted in seven key themes. Results: The results showed that the majority of nurses supported the woman's right to abortion. Despite this, differing attitudes existed towards the women and their decisions on abortion. The nurses felt that caring was demanding and pointed out the existence of moral dilemmas and ethical stress. A professional approach and a non-judgmental attitude were important elements in the work. The nurses called for supervision and education, and a reflective working climate as a means of achieving and maintaining their own health in the workplace. Discussions: Interpretation of the results was performed using Hesook Suzie Kim's Human Living Concept. Discussion reflected on how the care relationship is affected by the nurses’ experiences of working with induced abortions and nurses’ need of reflection, supervision and training in the workplace.

Bakgrund: Sedan 1975 när abortlagen i Sverige trädde i kraft, har kvinnor själva haft möjlighet att avgöra om deras graviditet ska avbrytas innan den 18:e graviditetsveckan. I dagens sjukvård tenderar personalen att se mer till det fysiska vilket gör att kvinnors tankar och känslor förbises. Behovet av kunskap om kvinnors känslomässiga upplevelser av abort är därför betydelsefullt att belysa. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnors känslomässiga upplevelser i samband med abort. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie där nio artiklar samlades in och analyserades. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier vilka var Känslomässiga upplevelser i samband med beslutet, Känslomässiga upplevelser i samband med ingreppet och Känslomässiga upplevelser efter aborten. Kategorierna tar upp både positiva och negativa känslor som berör abortupplevelsen. Diskussion: Tre centrala fynd diskuterades utifrån de tre resultatkategorierna. Dessa fynd belyser kvinnornas oro och rädsla i samband med beslutstagandet, kvinnornas känsla av lättnad de upplever direkt efter aborten och känslan av upprördhet och ledsamhet som kan finnas hos kvinnorna flera år efter aborten. Slutsats: Då abortupplevelsen är individuell, är det viktigt att sjuksköterskan ser till hela kvinnans upplevelse, både det fysiska, psykiska och känslomässiga.