De två läkemedel som administreras vid medicinsk abort i Sverige idag består av de aktiva substanserna mifepriston respektive misoprostol. Behandlingskuren bygger på effekter hos de endogena ämnena progesteron och prostaglandiner. I denna studie beskrivs fysiologiska processer under graviditeten med avseende på progesteron och prostaglandiner samt vid medicinsk abort med avseende på mifepriston och misoprostol. Valet av fokus på fysiologiska processer speglar biologilärarens didaktiska uppgift i att undervisa om hur människokroppen fungerar och dess interaktion med läkemedel. Slutligen presenteras och diskuteras även möjligheter och svårigheter med undervisning om abort inom ramen för högstadie- och gymnasieskolans biologiundervisning. / The drugs administrated to cause medical abortion consist of one tablet with the active substance mifepristone and one with the active substance misoprostol. The regime is based on effects of the endogenic substances progesterone and prostaglandins. In this study, physiological processes in pregnancy regarding progesterone and prostaglandins are described, as well as the physiological processes in medical abortion with respect to mifepristone and misoprostol. The focus on physiological processes relates to the mission of the biology teacher to explain how the human body works and interacts with medical drugs. Finally, opportunities and difficulties with instructions on abortion in secondary and upper secondary school biology are presented and discussed.

Bakgrund: I Sverige slutar ungefär 12-13 % av alla kända graviditeter med missfall. De flesta sker innan graviditetsvecka 13 och räknas därmed som tidiga. Många kvinnor upplever att vårdpersonalen inte ger dem det stöd de behöver. Detta kan bero på bristfällig kunskap om den känslomässiga processen vid tidiga missfall. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med tidiga missfall. Metod: I litteraturstudien har 10 kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats utifrån Fribergs analysmetod, inspirerad av beskrivande syntes. Artikelsökning utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och SweMed+. Resultat: Upplevelserna vid tidiga missfall innefattar psykiska, existentiella och sociala aspekter samt omvårdnadsrelaterade upplevelser. Missfallet upplevs ofta som en oväntad förlust vilket kan medföra reaktioner som sorg, ifrågasättande av den egna identiteten och skuldkänslor. Många kvinnor känner sig missförstådda av sina anhöriga och att vårdpersonalen inte uppmärksammar deras känslor, upplevelser och behov. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att kvinnor vill bli bemötta med respekt och förståelse vid tidiga missfall. För att förbättra omvårdnaden av dessa kvinnor krävs personcentrerad omvårdnad som uppmärksammar deras individuella behov, utbildning bland vårdpersonalen samt ytterligare forskning inom området. / Background: About 12-13 % of all recognised pregnancies in Sweden end in a miscarriage. The majority of these occur before gestational week 13 and are therefore classified as early. Many women experience inadequate support from the nursing staff. This could be related to a limited knowledge about the emotional process subsequent to early miscarriages. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences associated with early miscarriages. Methods: In this literature study 10 empirical studies were compiled and analysed with Friberg’s method of analysis, inspired by descriptive synthesis. Article search was performed in the Cinahl, PubMed and SweMed+ databases. Results: The experiences of early miscarriages include psychological, existential and social aspects and experiences connected to nursing care. The miscarriage is often perceived as an unexpected bereavement that can bring about reactions such as grief, questioning of one’s identity and guilt. Many women feel misunderstood by their friends and families and that the nursing staff does not recognize their feelings, experiences and needs. Conclusion: The result of the literature study shows that women want to be met with respect and understanding during the time of early miscarriage. Person centred care that recognise the women’s individual needs, education among the staff and further research in this area is needed to improve the nursing care of these women.

This thesis explores the political and ethical response to the development of new medical technology in the 1980s through the governmental commission Utredningen om det ofödda barnet [the commission regarding the unborn child] and its final report Den gravida kvinnan och fostret – två individer: om fosterdiagnostik, om sena aborter: slutbetänkande av Utredningen om det ofödda barnet [The Pregnant Woman and the Foetus – two individuals. On prenatal diagnosis. On late abortions: final report on the commission on the unborn child]. This governmental commission, alongside the late 1980s more broadly, have been described as a conservative backlash and reaction to the feminist movement and the fight for women’s right to their bodies. However, a close reading of the report shows that though it draws controversial connections between abortion, prenatal diagnosis and ability variations, the governmental commission advocated an extension of the law, not a limitation of rights. Through a biopolitical perspective this thesis shows how power was distributed between the state, the society and the individual. Unlike previous research’s polarisation, this thesis’s take on medicalisation shows that medicalisation is not something that necessarily opposes moralisation, but that they can be used to legitimate each other. Finally it discusses what this means for our understanding of the political climate in Sweden during the 1980s and how this changes our perception of what makes a human being.

Bakgrund: Av alla graviditeter slutar 10-20% med ett missfall, vilket betyder att det är vanligt förekommande och drabbar många kvinnor. Ett missfall kan innebära en väldigt traumatisk upplevelse för den drabbade och är både psykiskt och fysiskt påfrestande.   Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av missfall.   Metod: Litteraturstudie där resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar baserade på en kvalitativ ansats.   Resultat: Vid ett missfall upplevde kvinnorna i studierna ofta att vårdpersonal gav för lite information och hade bristande förståelse. Mer psykosocialt stöd var en återkommande önskan, då de sällan blev erbjudna det. Missfallet innebar mer än att förlora ett framtida barn. Det var en komplex situation, där kvinnan drabbades av både fysisk och psykisk smärta. Känslor såsom att förlora kontrollen, att skuldbelägga sig själv, oro och rädsla inför framtiden var ofta förekommande. Sorgen över vad de kunde haft var något som kunde vara i flera år efter missfallet. Att få bearbeta sorgen visade sig vara en väldigt viktig del för de flesta kvinnorna.   Slutsats: Sorg är något som de flesta kvinnor upplever efter ett missfall och många av dem efterfrågar mer stöd och hjälp i hanteringen av sorgearbetet. Att drabbas av psykisk ohälsa, såsom depression och ångest är vanligt förekommande efter ett missfall. Genom att erbjuda alla drabbade kvinnor psykosocialt stöd i anslutning till missfallet kan psykisk ohälsa och onödigt lidande förebyggas. Det finns ett behov av ett bättre bemötande samt mer information från vårdpersonal. Eftersom brist på information kan leda till att kvinnan skuldbelägger sig själv bör detta prioriteras. Sjukvårdspersonal behöver mer kunskap gällande upplevelser av missfall för att kunna ge en tillfredsställande omvårdnad där kvinnan känner sig trygg och väl bemött. Det bör dock tas hänsyn till att allas upplevelser av ett missfall är individuellt och vården bör därför anpassas därefter. / Background: Of all pregnancies, 10-20% end with miscarriage, which means that it is a common matter and affects many. It can be a very traumatic experience and the effects it has on women can be both mental and physical.   Purpose: The purpose of this literary study is to describe women's experiences of miscarriage.   Method: The method of the research is a literary study, which is based on 10 original articles, with a qualitative approach.   Results: When a miscarriage occurred, women often felt that the care staff offered limited information and had a lack of understanding. More psychosocial support was a recurring desire as the women seldom felt that they were provided with it. The miscarriage meant more to them than losing a future child. It was a complex situation where the woman was in both physical and mental pain. Emotions such as lack of control, self-blame, anxiety, fearing for the future and sorrow were frequent. Grieving over what they could have had was something that could be experienced over several years after the miscarriage. Processing the grief was a very important part for most women.    Conclusion: Grief is something that most women experience after a miscarriage and many of them are asking for more support and help in dealing with grief. To suffer from mental illness, such as depression and anxiety are common after a miscarriage. By offering all affected women psychosocial support after the miscarriage, mental illness and unnecessary suffering can be prevented. There is a need for a better refutation as well as more information from health professionals. Because of the lack of information woman sometimes blames themselves, therefore this should be a priority. Healthcare professionals need more knowledge regarding experiences of miscarriage in order to provide adequate care where the woman can feel safe and be treated well. However, it should be taken into account that everyone's experience of a miscarriage are individually and care should therefore be adjusted accordingly.

Background: Abortion continues to be stigmatized in Ghana even though Ghana has one of the most liberal abortion laws in West Africa. This stigmatization discourages women from having safe abortion and discourages the health care professionals to provide services for abortion. The recruitment of healthcare providers is therefore marginalized, isolated and difficult. Aim: The aim of the study is to describe the healthcare professionals’ experiences of working with the abortion care in Ghana. Method: Five qualitative, semi-structured interviews were conducted with healthcare professionals working at two different governmentally owned hospitals in Ghana. The findings were analysed with qualitative content analysis. Results: Four main themes emerged in this study describing healthcare professionals’ experiences of working with abortion care in Ghana; Context, Nursing care, Challenges and Saving lives. The healthcare professionals work is stigmatized and challenging but the best part of their profession was helping adolescents, families and saving lives. Conclusion: To save lives, enhance the working situation for the healthcare professionals and to reduce stigma, education and better working environment is necessary. / Bakgrund: Abort fortsätter att vara stigmatiserat i Ghana trots att Ghana har en av de mest liberala abortlagarna i Väst Afrika. Stigman avskräcker kvinnor från säker abort och hindrar hälso- sjukvårdspersonalen att tillhandahålla tjänsten för abort. Anställingen av hälso-sjukvårdspersonalen är därför marginaliserad, begränsad och svår. Syfte: Att beskriva hälso-sjukvårdspersonalens erfarenheter av att arbeta med abortvården i Ghana. Metod: Fem kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer utfördes med hälso-sjukvårdspersonal från två olika sjukhus i Ghana. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera insamlad data. Resultat: Hälso-sjukvårdspersonalens erfarenheter och åsikter om att arbeta med abortvård beskrevs med fem huvudteman: Kontext, Omvårdnad, Utmaningar och Rädda liv. Hälso-sjukvårdspersonalens arbete är stigmatiserat och utmanande men den bästa delen av deras profession var att hjälpa ungdomar, familjer och att rädda liv. Slutsats: För att kunna rädda liv, förbättra arbetssituationen för hälsosjukvårdspersonalen och för att minska stigman är utbildning och bättre arbetsmiljö nödvändigt.

Bakgrund: Barnmorskeyrket har gått från att främst fokusera på vård under graviditet och förlossning till ett bredare arbetsfält inom sexuell och reproduktiv hälsa som även innefattar arbete på ungdomsmottagning. Barnmorskan på ungdomsmottagningen arbetar förebyggande mot oönskade graviditeter och möter unga kvinnor och män i samtal om graviditet och abort. Att ställas inför ett oväntat graviditetsbesked kan vara omvälvande och barnmorskan är central i att finnas till hands för den unga gravida kvinnan, samt för hennes partner och familj så att hon lättare kan utföra ett informerat beslut. Syfte: Att beskriva barnmorskans erfarenheter av att möta oplanerat gravida unga kvinnor på ungdomsmottagning som beslutar sig för att genomgå en abort. Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer användes som insamlingsmetod och analys utfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier och sju subkategorier identifierades: Att vara en inlyssnande samtalspartner; Vid graviditetsbeskedet, Inför abortbeslutet och Efter aborten. Individanpassat stöd; Att ge praktiskt och kunskapsmässigt stöd vid den oplanerade graviditeten, Att se till det sociala sammanhanget, Ge stöd för en fortsatt säker sexualitet och Att stödjas för att stödja. Slutsatser och klinisk tillämpbarhet: Barnmorskan fångade in tankar och känslor hos den unga kvinnan och bemötte henne där hon befann sig. Barnmorskan tydliggjorde att abortbeslutet var den unga kvinnans och skyndade inte på beslutet. De betonade vikten av att inte förutsätta abort som det enda handlingsalternativet. Genom att lyssna in individuella behov av stöd kunde barnmorskan tillgodose det stöd som saknades. Att stödja för en fortsatt säker sexualitet såg barnmorskorna som en viktig men utmanande arbetsuppgift som väckte mycket känslor och därför var det viktigt med stöd för barnmorskan i form av kollegor, fortbildning och riktlinjer. Genom att öka kunskapen om barnmorskornas möten med oplanerat gravida unga kvinnor har författarna en förhoppning om ökad förståelse för arbetet och dess utmaningar. Genom fortbildning, hospitering, tydligare riktlinjer och stöttning inom preventivmedelsrådgivning efter aborten kan barnmorskan få mer stöd i sitt arbete och därmed möjlighet att förbättra mötet individanpassat utifrån den unga kvinnans behov. / Background: The midwifery profession has developed from focusing solely on pregnancy and childbirth to a broader field of sexual and reproductive health, including also meeting young people at youth clinics. The midwife at the youth clinic works preventively against unplanned pregnancies and meet young women and men in conversations about pregnancy and abortion. Facing a positive pregnancy notice may be overwhelming and the midwife is central in supporting the young woman, her partner and family in order for her to carry out an informed decision. Objective: To describe the midwife's experiences in meeting unplanned pregnant young women at the youth clinic who decide to have an abortion. Design/Methods: Semi-structured individual interviews were used as the method of data collection and analysis was conducted using qualitative content analysis. Results: Two categories and seven subcategories were identified: Being a listening partner; At the pregnancy announcement, In front of the abortion decision and After the abortion. Individualized support; To provide practical and knowledge based support related to the unplanned pregnancy, To consider the social context, Providing support for a continuing safe sexuality and Achieving support to support. Conclusion and clinical applicability: The midwife captured the thoughts and feelings of the young woman and responded to her where she was. The midwife made it clear that the decision about abortion should be the young woman’s own and not to rush the decision. They stressed the importance of not pre-assume abortion as the only treatment option. By listening to the individual needs of support midwife could meet the support that the young woman was missing. To support the continued safe sexuality were considered important but a challenging aspect of the work evoked emotions, and therefore support to the midwife in the form of colleagues, training and guidelines is important. By increasing the knowledge of the midwives' meetings with unplanned pregnant young women, the authors hope to contribute to a better understanding of Midwifery work and challenges. Through training, field studies, clearer guidelines and support in post abortion contraceptive counseling the midwives can get more support in their work and thus the opportunity to improve person-centered care based on the young woman's needs.

Bakgrund I Sverige genomförs ca 37 000 framkallade aborter/år. Orsaker till att kvinnor genomför en framkallad abort kan vara många. Framkallad abort är ett känsligt ämne där etik och moral oftast diskuteras. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med en framkallad abort. Metoden som användes för studien var en allmän litteraturstudie. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes. Insamlat material analyserades med en induktiv ansats. Efter analys framkom två huvudkategorier och sex underkategorier. Resultat Resultatet visar att vid en framkallad abort är Behovet av att få stöd och Behovet att ha kontroll de två viktigaste behoven för kvinnan som funderar på att genomgå eller har genomgått en framkallad abort. Huvudkategorin Behovet av att få stöd har underkategorierna: Upplevelser av ångest, Upplevelser av sorg, skuld och skam. Huvudkategorin Behov av att ha kontroll har underkategorierna: Upplevelser av styrka, mognad och att ta ansvar, Upplevelser av lättnad, Upplevelser av obehag och rädsla och Upplevelser av besvikelse och förlust. Konklusion I studien framkommer att det är viktigt med gott bemötande och att stöd från både sjuksköterskan och närstående har en betydande roll. Behovet av kontroll är även en viktig faktor för kvinnan som sjuksköterskan kan bidra med. Beroende på hur väl dessa två behov tillgodoses kan olika upplevelser framkomma. Studien visar att det behövs mer forskning om kvinnors upplevelser i samband med en framkallad abort och vilka omvårdnadsinsatser som är viktiga. / Background In Sweden, approximately 37,000 induced abortions / year are carried out. Reasons for why women carry out an induced abortion can be many. Induced abortion is a sensitive subject where ethics and morals are usually discussed. Aim The aim of this study was to highlight women's experiences in connection with an induced abortion. Methods The metod used for the actual study was a general literature study. Both qualitative and quantitative articles were used. Collected material was analyzed with an inductive approach. Trough the analysis, two main categories and six subcategories emerged. Results The results show that when a woman thinking about undergoing or has undergone an induced abortion the need to receive support and the need to perceive controll is the two most important needs. Main category The need for support has subcategories: Experience of anxiety, Experience of sadness, guilt and shame. Main category Need for control has subcategories: Experience of strength, maturity and taking responsibility, Experience of relief, Experience of discomfort and fear and experience of disappointing and loss. Conclusion of this study reveals that it is important to have good treatment and having support from both nurses and related parties has a significant role. The need for control is also an important factor for the woman that the nurse can contribute to. Depending on how well these two needs are met, different experiences may emerge. The study shows that more research is needed on women's experiences in connection with an induced abortion and which nursing care are important.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Trots att abort är ett vanligt förekommande fenomen, är antalet utförda aborter väldigt varierande världen över. Det redovisas att i genomsnitt ett av fem havandeskap avbryts samt att infektioner av varierande grad kan uppstå vid indicerad abort. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva förekomsten av postoperativa infektioner samt nyttan av antibiotikaprofylax i samband med en kirurgisk abort. Metod: Litteraturöversikten baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar av kvantitativ ansats (randomiserade kontrollerade studier). Artiklarna analyserades, redovisades, granskades och sammanfogades till denna studies resultat. Resultat: De vanligaste förekommande postoperativa infektionerna efter kirurgisk abort var klamydia, gonorré och bakteriell vaginos vilka förekom i genomsnitt till 9,2 %. Doxycyklin visade sig vara den bästa kostnadseffektiva och profylaktiska behandlingen i jämförelse med andra antibiotikaläkemedel som ingår i studierna. Slutsats: Denna litteraturöversikt bekräftar resultatet från tidigare forskning att profylaktisk antibiotikabehandling vid kirurgisk abort eventuellt kan minska förekomsten av postoperativa infektioner.   Nyckelord: kirurgisk abort, antibiotikaprofylax, infektion, omvårdnad, vårdlidande. / ABSTRACT Background: Abortion is a recurring phenomenon; the total number of performed procedures varies greatly around the world. The statistics show that about one in five pregnancies is terminated. It is reported that infections of different degree will occur with induced abortion. Purpose: The purpose of this review is to study the frequency of postoperative infections and the usefulness of antibiotic prophylaxis when surgical abortion is performed. Methods: The literature review is based on 16 original scientific articles of randomized controlled trials in quantitative studies. The articles were analysed, reported, reviewed and merged into this study result. Results: The most common post-operative infections after surgical abortion were chlamydia, gonorrhoea and bacterial vaginosis, which averaged to 9,2 %. Doxycycline proved to be the best cost-effective and prophylactic treatment in comparison to other antibiotic drugs included in the studies. Conclusion: This review confirms the results of earlier research showing that antibiotic prophylaxis can possibly reduce the number of postoperative infections.   Keywords: abortion, abortion induced, antibiotic prophylaxis, infection.

Bakgrund: Ett missfall kan innebära ett lidande för de kvinnor som drabbats. Många upplever känslor som sorg, skuld och ångest. Tidigare forskning tyder på att de fysiska och medicinska behoven efter ett missfall är prioriterade i den vård som bedrivs idag. Sjuksköterskan behöver uppmärksamma kvinnans emotionella behov och erbjuda stöd, samtal och information för att även lindra det emotionella och psykiska lidandet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och barnmorskors erfarenheter av att vårda kvinnor som drabbats av tidigt missfall. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes där fem informanter intervjuades enligt den semistrukturerade intervjuformen. Materialet transkriberades och analyserades sedan utefter Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier – Erfarenheter av att lindra lidande och Erfarenheter av vårdandets förutsättningar. Erfarenheterna var att kvinnans lidande kan lindras genom stöd, bemötande, kommunikation och smärtlindring. Förutsättningar som vårdmiljö, personal- och bemanningsbrist, kompetens, personliga förutsättningar samt stöd till vårdaren erfors inverka på vårdandet. Slutsats: För att erbjuda en god vård till kvinnor som drabbats av tidigt missfall krävs förutsättningar i form av tillräckligt med personal, bemanning, tid och kompetens. Stöd i form av närvaro och tillgänglighet, ett individanpassat bemötande och en följsam kommunikation kan lindra såväl kvinnans psykiska som fysiska lidande.

Nästan hälften av alla kvinnor genomgår abort någon gång under sitt liv. I Sverige utförs cirka 5 % av samtliga aborter efter 12:e graviditetsveckan. Vid en sen abort föder kvinnan fram sitt foster på sjukhus, och en sådan upplevelse kan vara känslig för alla inblandade. Det finns många studier som beskriver kvinnors upplevelser av att göra abort. Däremot är inte deras erfarenhet av personalens bemötande under abortprocessen så väl belyst. Syftet med studien är att beskriva kvinnors förväntningar på, upplevelser av och reflektioner kring barnmorskans bemötande i samband med abort efter 12:e graviditetsveckan.Nio kvinnor som hade genomgått abort från och med graviditetsvecka 12+3 till och med graviditetsvecka 17+5 intervjuades. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån två huvudkategorier: ”En professionell barnmorska” och ”En omsorgsfull barnmorska”. Studien visar att kvinnorna hade upplevt både positivt och negativt bemötande av barnmorskan. De kvinnor som upplevde ett positivt bemötande beskrev barnmorskan som kompetent, informativ på ett positivt sätt, respektfull, empatisk och omtänksam. Upplevelse av negativt bemötande hade de kvinnor som uttryckte att barnmorskan i sitt kroppsspråk avslöjade sin negativa attityd mot aborter. Det framkom även att de barnmorskor som enligt kvinnorna inte visade tillräckligt mycket respekt, empati och omtänksamhet kunde upplevas som kalla och nonchalanta. Mer forskning behövs för att kunna få den kunskap och förståelse som krävs för att kunna ge dessa kvinnor en god vård och upplevelse av ett gott bemötande under abortprocessen. / Program: Barnmorskeutbildning