Action Theories are versatile and well-studied knowledge representation formalisms for modelling dynamic domains. However, traditional action theories allow only the specification of definite world knowledge, that is, universal rules for which there are no exceptions. When modelling a complex domain for which no complete knowledge can be obtained, axiomatisers face an unpleasant choice: either they cautiously restrict themselves to the available definite knowledge and live with a limited usefulness of the axiomatisation, or they bravely model some general, defeasible rules as definite knowledge and risk inconsistency in the case of an exception for such a rule. This thesis presents a framework for default reasoning in action theories that overcomes these problems and offers useful default assumptions while retaining a correct treatment of default violations. The framework allows to extend action theories with defeasible statements that express how the domain usually behaves. Normality of the world is then assumed by default and can be used to conclude what holds in the domain under normal circumstances. In the case of an exception, the default assumption is retracted, whereby consistency of the domain axiomatisation is preserved.

Action Theories are versatile and well-studied knowledge representation formalisms for modelling dynamic domains. However, traditional action theories allow only the specification of definite world knowledge, that is, universal rules for which there are no exceptions. When modelling a complex domain for which no complete knowledge can be obtained, axiomatisers face an unpleasant choice: either they cautiously restrict themselves to the available definite knowledge and live with a limited usefulness of the axiomatisation, or they bravely model some general, defeasible rules as definite knowledge and risk inconsistency in the case of an exception for such a rule. This thesis presents a framework for default reasoning in action theories that overcomes these problems and offers useful default assumptions while retaining a correct treatment of default violations. The framework allows to extend action theories with defeasible statements that express how the domain usually behaves. Normality of the world is then assumed by default and can be used to conclude what holds in the domain under normal circumstances. In the case of an exception, the default assumption is retracted, whereby consistency of the domain axiomatisation is preserved.

Dans un contexte d'intégration croissante des universités à l'échelle mondiale, les comportements, les stratégies et l'organisation de ces acteurs majeurs de l'économie de la connaissance, tendent à s'homogénéiser afin d'améliorer leur visibilité et leur compétitivité. Les récentes réformes des établissements français ainsi que le lancement de l'Opération Campus répondent à cette nouvelle exigence. Pour analyser la construction incertaine des universités françaises en tant qu'organisation universitaire mondialisée, la thèse se focalise sur les rapports des universités avec la ville et plus encore, sur leur capacité à produire cet environnement. Une enquête internationale rend compte des différentes postures de producteurs urbains, adoptées par de prestigieuses universités en Amérique du Nord, au Royaume-Uni et en Belgique et met ainsi en perspective les transformations des universités françaises et leurs engagements récents dans le développement de leurs territoires / In a context of increasing integration of universities at a global scale, behaviors, strategies and organization of these major steakholders of the knowledge economy, tend to homogenize in order to improve their visibility and competitiveness. The recent reform of French universities and the launch of Opération Campus, meet this new requirement. To analyze the uncertain construction of French universities as a globalised university organization, the thesis focuses on relationship between universities and cities and more over, on their ability to produce this environment. An international survey reports on several approaches from urban developers, adopted by prestigious universities in North America, United Kingdom and Belgium, and thus, it questions transformations of French universities and their recent commitments in the development of their territories

Submitted by JOSIANE SANTOS DE OLIVEIRA (josianeso) on 2017-06-07T13:34:53Z No. of bitstreams: 1 Lierge Luppi_.pdf: 5784644 bytes, checksum: afd8d47d9fe068389882419294dd6e53 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-06-07T13:34:53Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Lierge Luppi_.pdf: 5784644 bytes, checksum: afd8d47d9fe068389882419294dd6e53 (MD5) Previous issue date: 2017-03-28 / Nenhuma / A água é um recurso natural essencial para a sobrevivência, mas que pode vir a faltar caso as pessoas não tomem consciência de sua importância e não adotem Práticas Ambientalmente Sustentáveis (PAS). Levando em consideração a problemática apresentada, esta tese teve como objetivo analisar os antecedentes do comportamento de economizar água, considerando tanto a intenção quanto o comportamento real, além de fatores situacionais como, por exemplo, aumento da tarifa, racionamento e impacto direto. Para o desenvolvimento da pesquisa, utilizou-se do método misto, combinando três estudos independentes, composto por um estudo exploratório com 18 participantes, uma survey com 1.073 estudantes e um experimento com 480 participantes. A pesquisa foi longitudinal, no sentido de que os participantes do experimento também haviam participado da etapa prévia (survey). Em todas as fases, os pesquisados eram estudantes de oito cursos da UNEMAT, Campus de Tangará da Serra. A análise dos resultados foi feita por intermédio de análise qualitativa exploratória para o Estudo 1 (estudo exploratório), Modelagem de Equações Estruturais para o Estudo 2 (survey) e Anova para o Estudo 3 (experimento). Posteriormente, foi realizada análise com Modelagem de Equações Estruturais para o Estudo 2 e 3 juntos (combinação survey e experimento). Os resultados encontrados nesta tese revelam que a intenção de economizar água não se converte em comportamento real; que a motivação financeira é um forte indutor da intenção comportamental, porém, para práticas diárias mais simples; e que os antecedentes que se destacaram foram normas subjetivas, controle percebido, frequência, atitude, consumo real passado. Esta tese contribui para a literatura de comportamento do consumidor e marketing ao propor e testar um modelo adaptado das Teorias da Ação para explicar a intenção de economizar água e o comportamento real do consumo de água; analisando de modo longitudinal, coletando dados dos mesmos respondentes em dois períodos de tempo; utilizando tanto respostas atitudinais (a opinião dos respondentes nas escalas de 1 a 7), quanto dados objetivos (o valor real do consumo em metros cúbicos obtidos através da conta de água); e fazendo a combinação de dois estudos, analisando os resultados da survey com o experimento, obteve-se um único modelo conceitual. / Water is a natural resource that is essential for surviving, but there can be a water shortage if people are not conscious of its importance and do not use Sustainable Environmental Practices (SEP). Taking into account the problem presented, this thesis aimed to analyze the antecedents behind the behavior of saving water, considering the intention and the real behavior, besides situational factors such as the increase of the water bill, rationing and direct impact. To develop the research, the mixed method was used, combining three independent studies, comprising an exploratory study with 18 participants, a survey with 1,073 students and an experiment with 480 participants. The research was longitudinal, since the experiment participants had already taken part of the previous step (the survey). During all the steps, the subjects were students of eight courses of UNEMAT, Tangará da Serra Campus. The analysis of the results was done as follows: exploratory qualitative analysis for Study 1 (exploratory study), Structural Equation Modeling for Study 2 (survey) and Anova for Study 3 (experiment). Later, Studies 2 and 3 were analyzed through Structural Equation Modeling (a combination of survey and experiment). The results showed that the intention to save water does not reflect in the real behavior: financial motivation is a strong antecedent for the behavioral intention, but for simpler daily practices; the most common antecedent were subjective norms, perceived control, frequency, attitude, and previous real consumption. This thesis contributes to the literature of marketing and consumer’s behavior by offering and testing an adapted model of the Action Theories to explain the intention to save water and the real behavior of water consumption; longitudinally analyzing, collecting data of the same individuals in two periods of time; using both behavioral answers (the participants’ opinion in a range from 1 to 7) and objective data (the real value of consumption in cubic meters present in the water bill). Combining the two studies, analyzing the results of the survey along with the experiment, a single concept model was obtained.

La construction du projet de territoire dans les documents d’urbanisme procède d’une instrumentation de l’action publique pour répondre à des problématiques locales et systémiques. L’élaboration d’un schéma de cohérence territoriale métropolitain met en tension des rivalités d’intérêts. Pour mener à bien le projet, la recherche du consensus est la règle et limite ainsi sa dimension opérationnelle. Dans ce cadre d’interprétation, nous posons comme hypothèse que les politiques paysagères dans les documents d’urbanisme, ne sont pas le plus souvent suffisamment définies pour être mises en œuvre avec efficacité et atteindre leurs objectifs. En adoptant une démarche d’évaluation de la politique paysagère comme outil d’analyse de l’action publique, nous proposons d’analyser l’intervention du SYSDAU dans son schéma directeur de 2001. Cette évaluation suit quatre étapes : une analyse historique, une reconstitution des théories d’action, l’analyse de la compatibilité entre le schéma directeur et trois plans locaux d’urbanisme, et enfin, l’identification de la perception paysagère des populations. Les résultats permettent d’identifier l’efficacité des orientations paysagères, mais également leurs limites. La démarche d’évaluation vise non seulement à traduire l’impact de la politique paysagère du schéma directeur de 2001, mais également à comprendre les mécanismes de réussite ou d’échec des orientations. Les résultats montrent que le paysage constitue un outil de mobilisation et de légitimation de l’action publique, et révèle l’importance de la démarche paysagère dans les documents d’urbanisme. Nous pouvons ainsi proposer aux acteurs une évaluation de leur politique paysagère selon une démarche ex-post, pour identifier des leviers ou des pistes d’action et améliorer la formulation des politiques paysagères des SCOT à venir. / The design of the territory project within urban plans comes from a public action instrumentation. The construction of a metropolitan master plan is the source of conflicting interests. In order to succeed in the project, seeking consensus is the rule, to the detriment of its operational aspects. In this context of interpretation, we have for hypothesis that the landscape policies in the urban plan’s aren’t enough defined for an efficient implementation to reach their objectives. Adopting a landscape policy assessment as a tool for the public action analysis, we propose to analyse the SYSDAU’s intervention in his 2001 urban plan. We have experienced a 4-step approach: a historical analysis, a reconstitution of the action theories, the compatibility analysis between the master plan and three different land use plans, and finally, the analysis of the way the population perceive the landscape. The results from this approach help in identifying the efficiency of the landscape scheme, but also its limits. The assessment aims at, not only explaining the impacts of landscape public policy in 2001, but also understanding their mechanisms, that lead to success or failure. The results show how important the landscape is in building a territory program, and it reveals the strength of a landscaped approach in any urban planning. So, we can now offer to the different actors an evaluation of their land policy following an “ex-post” approach, and thus, identify the leverages or the possible ways to improve the wording of the landscape policy of the SCOT to come.

<p>This thesis is a human geography study of how local planners prepared, implemented and followed up a dialogue with the inhabitants in Alby, a multicultural community. The planners based their work on the ambition that everything that is done to develop Alby should be anchored among the residents in a democratic manner. This thesis analyses this double interpretation and how it appears in the planners’ work.</p><p>The study uses a combination of different action-theoretic approaches for analysing what the planners did. A normative approach is used together with genealogic approaches on power and rhetoric. To make use of these action theories in a multicultural community the thesis explores radical feminism (situated knowledge) and postcolonial theory.</p><p>Methodologically, the study is based on participatory observation. It analyses how the planners anchor decisions using a subject–object approach. The approach steered the planners into a situation in which their administrative system-world grew at the expense of both a sustainable democratic development and losing contact with the life-world of the local inhabitants. During the meetings the planners came in contact with some local activists. From their situated knowledge, the activists gave practical examples on how to make the planners’ system-world more sensitive to the reality of the inhabitants. The thesis stresses the importance of a life-world perspective on local planning and the potential of local meetings, situated knowledge and phronesis to make the planners’ work sensitive to the reality of the inhabitants.</p>

This thesis is a human geography study of how local planners prepared, implemented and followed up a dialogue with the inhabitants in Alby, a multicultural community. The planners based their work on the ambition that everything that is done to develop Alby should be anchored among the residents in a democratic manner. This thesis analyses this double interpretation and how it appears in the planners’ work. The study uses a combination of different action-theoretic approaches for analysing what the planners did. A normative approach is used together with genealogic approaches on power and rhetoric. To make use of these action theories in a multicultural community the thesis explores radical feminism (situated knowledge) and postcolonial theory. Methodologically, the study is based on participatory observation. It analyses how the planners anchor decisions using a subject–object approach. The approach steered the planners into a situation in which their administrative system-world grew at the expense of both a sustainable democratic development and losing contact with the life-world of the local inhabitants. During the meetings the planners came in contact with some local activists. From their situated knowledge, the activists gave practical examples on how to make the planners’ system-world more sensitive to the reality of the inhabitants. The thesis stresses the importance of a life-world perspective on local planning and the potential of local meetings, situated knowledge and phronesis to make the planners’ work sensitive to the reality of the inhabitants. / <p>Avhandlingen är skriven på svenska [sv] med sammanfattning på Engelska [en]. Den är resultat av forskningsprojektet Kraftspelet om platserna: samverkansprojekt i våra städer Beviljade medel: 1 444 000 kr, forskningsfond: FORMAS Kontraktsnummer: 25.0/2001-1596 Kontraktstid: 010101-041231 Bakgrund och syfte Etnisk segregation i Sverige återfinns i bebyggelse som har en igenkännbar struktur. Sådan segregation har stått i fokus för kritik och varit mål för diverse åtgärder. Trots olika stora insatser har segregationen bestod genom åren. I takt med det har skepticismen mot att ta emot nya invandrade tilltagit. Syftet med projektet var att studera huruvida tjänstemännens arbete påverkar denna utveckling genom att inom ramen för den så kallade storstadssatsningen följa hur en lokal tjänstemannagrupp agerade för att möta medborgarna. De viktigaste frågor som vägledde undersökningen var bland andra hur tjänstemännen behandlade den mångkulturella befolkningen under mötena, hur de organiserade de urbana samverkansprojekten samt hur de påverkade den lokala demokratiska utvecklingen med sitt arbete. Teori och metod Projektet utgjorde en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av deltagande observation bland en lokal planeringsgrupp, en så kallad områdesgrupp. Observationerna fördes mellan 2001 till 2003 och avgränsades till tjänstemännens officiella möten. Inför avhandlingens slutrapport analyserades ett särskilt urval av mötena. De handlade om en medborgarpanel med vilken tjänstemännen tänkte införa brukarnas inflytande i alla verksamheter. Genom avgränsningen gjordes en djupare analys kring hur tjänstemännen tänkte, planerade, genomförde och utvärderade själva aktiviteten. Projektets teoretiska ram lyfte fram möten som utgångspunkt i arbetet för att behandla ideal och praktik, politik och planering eller förankring och dialog. Å ena sidan analyserades normativa handlingsteorier som lägger tungvikten på vad som bör göras och som anses stå för den så kallade deliberativa eller kommunikativa vändningen. Den vill exempelvis lyfta fram mötet för att göra förvaltningar känsligare för medborgarnas vardag och föreslår olika procedurer för ett dialogbetonat handlande. Procedurerna strävar efter ideala talsituationer som bortser makt och konflikter för att oavsett tid och sammanhang göra procedurerna universell gällande. Å andra sidan analyserades genealogiska handlingsteorier som utgår från studier av det som görs. Dessa vill uppmärksamma tid och kontext genom att dels synliggöra konflikter och maktrelationer som den mest effektiva startpunkten vid analys av möten. Och dels genom att medvetandegöra tid och kontext med retoriska analyser. Dessa utvärderar, överväger och bedömer hur verkliga dialogakter genomförs utifrån vad som sägs, vem som säger vad och till vem det sägs, när mötena ägde rum. Genom att belysa hur tjänstemännen förde dialog analyserades även huruvida de skulle uppmärksamma såväl invånarnas "situerade kunskaper" som vad dessa bestod av i form av praktiska handlingssätt. Huvudresultat Undersökningen visade hur en kombination av faktorer hindrade tjänstemännen från att möta medborgarna och från att deras arbete skulle främja en hållbar demokratisk utveckling. Den första aspekten handlade om ett kraftspel om platsens utveckling som uppstod mellan lokala och regionala perspektiv. Det lokala perspektivet fördes av lokala tjänstemän som arbetade för att främja den lokala integrationen med hjälp av lokala föreningar. Det regionala perspektivet fördes av tjänstemän på regerings- och kommunnivå som ville integrera platsen i regionen med hjälp av en tillväxtkoalition med föreningar som fanns utanför platsen. När den regionala politikens utifrånperspektiv inte utgick från lokala behov och heller inte från lokala förmågor präglades den av internkolonialistiska inslag som försvårade den lokala integrationen. Den regionala politikens utifrånperspektiv tvingade i sin tur lokala tjänstemän att överge ett dialogbetonat arbete för att istället ägna sig åt att förankra en upplevelsesatsning. Undersökningen exemplifierar hur tjänstemännens förankringskultur vilade på ett subjekt-objekt förhållningssätt för att möta medborgarna. Det som skulle kunna bli en dialog övergick i en mycket utstuderad och noggrant planerat förankringsspel. Med spelet filtrerade tjänstemän bort de frågor om integration, jämställdhet, jämlikhet och hållbar utveckling som gav upphov till insatserna. Tjänstemännens egna försök att skapa möten, så som procedurer för medborgarnas delaktighet vilade på subjekt-objektiva antaganden som blev kontraproduktiva för den lokala integrationen, för platsens utveckling och för framväxten av ett starkt civilt samhälle. Tjänstemännens subjektcentrerad förankringsansats vilade i sin tur på en normativ vetenskaplig diskurs som hindrade tjänstemännen från att reda ut hur dialogen uteblev. Undersökningen exemplifierar hur denna diskurs kom till uttryck i tjänstemännens överväganden samt hur den föredrar rationella överväganden före demokratiska värden. Konklusion Under tiden med storstadssatsningen lanserades ett stort antal lokala projekt som skulle utgå från dialog med medborgarna för att byta segregationen. Tjänstemännens arbete fördes med en stor förtrogenhet till rationella och normativa lösningar samt utifråntänkande. Förvaltningarnas lokala strukturer växte sig större utan att förmå möta befolkningen. På grund av förankringsansatsen underminerades medborgarnas delaktighet i många lokala projekt och demokratiprocesser. Förvaltningarna växte medan demokratin krympte. Tjänstemännens resultat påverkade kommunen att avvisa tanken på att nya invandrade flyttade till kommunen. Liknande utveckling i andra storstadskommuner tvingade i praktiken en återvändsgränd i invandringspolitiken. Den uteblivna dialogen stärkte trenderna till ett alltmer fragmenterat samhälle och vidgade grogrunden för strukturell diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.</p>

No description available.