<p> </p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Problem och bakgrund: </strong>Bokföringsnämnden (BFN) har arbetat fram ett regelverk för de enskilda näringsidkare som bör implementeras från den 1 januari 2007. Syftet anses vara bland annat att underlätta den administrativa bördan. Huvudfrågan som ställs i denna studie är en undran om, till vilken grad har användbarheten av K1 regelverket för de enskilda näringsidkarna förändrat redovisningsarbetet? De andra nyckelfrågorna är, har en effektivisering skett av redovisningsarbetet samt har det lett till väsentliga kostnadsbesparingar vad gäller den administrativa bördan?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att undersöka huruvida K1 regelverket har förenklat den administrativa arbetsbördan för enskilda näringsidkare, samt om det skett en effektivisering av arbetet med redovisningen.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien tillämpar huvudsakligen den deduktiva forskningsmetoden med hjälp av statistisk datasamling. Detta innebär att studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning med ett slumpmässigt urval av respondenter.</p><p><strong>Referensram: </strong>I studiens teoretiska referensram presenteras olika interrelaterade teorier som belyser K1 regelverkets motiv och funktion samt dess betydelse för redovisningen för de enskilda näringsidkarna i ett bredare perspektiv.<strong></strong></p><p><strong>Slutsats: </strong>Studiens syfte var att försöka förklara användbarheten av det nya K1 regelverket i samband med praktiken. Hur K1 regelverket har bidragit till en enklare redovisning och hur den har reducerat de administrativa kostnaderna.</p><p>Studiens resultat visar att det förenklade årsbokslutet används i väldigt liten skala bland deltagande respondenter i undersökningen. Största orsaken till att K1 regelverket inte används i den utsträckning som förväntats är bristen på information och kunskap hos de enskilda näringsidkarna om K1:s strukturella form och funktion. Då få respondenter använder sig av ett förenklat årsbokslut, blev det svårt att på ett adekvat sätt besvara hur väl det lett till att de administrativa kostnaderna har minskats.</p> / <p> </p><p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Problem and background:</strong> The Swedish Accounting Standards Board (BFN) has issued a set of standards for small businesses that have been implemented since January the 1^st 2007. The purpose of these standards is to facilitate and simply the administrative burden. This study poses the question "To what extent has the usability of the K1 framework for small businesses changed the accounting workload? Has there been a streamlining of the accounting workload and has it led to significant cost savings in terms of administrative burden."</p><p><strong>Aim of this study:</strong> The aim of this study is to investigate whether the K1 framework has simplified the administrative workload for small businesses, and if it has led to a streamlining of the process of accounting.</p><p><strong>Method:</strong> The study applies mostly to the deductive research method with the aid of statistical data collection. This means that the study is based on a quantitative survey of a random sample of respondents.</p><p> </p><p><strong>Frame of references:</strong> In the study's theoretical frame of reference various inter-related theories are presented, highlighting the motives behind the K1 framework as well as its functions and its importance to the workload in preparing the financial statements for sole trade businesses in a broader perspective.</p><p> </p><p><strong>Conclusion:</strong> The study's main objective was to try to explain the usefulness of the new K1 framework in the context of its use in practice. How the K1 framework contributed to a simpler accounting and how it has reduced the administrative costs.</p><p>The results of the study show that only a small set of the respondents to the survey use the simplified annual accounts from the K1 framework. The principal reason that the K1 framework is not used to the extent expected, is due to the lack of awareness by the small businesses on the K1 framework's structural form and function. It is evident that more could have been done to widen the knowledge and information on the K1 framework. Given that only a small subset of the respondents use the simplified annual accounts from the K1 framework, it is not adequate to conclude on how well the framework has been used to lessen the administrative costs and burdens.</p>

<p>The first part of this essay focuses on how we relate to the landscape at the international and the national level today. The landscape convention is presented and compared to actual current Swedish policies. Different definitions of landscape are discussed. The second part renders the landscape in different archaeological contexts. The central theme is the attempt to investigate if and how we can approach prehistoric man by looking at the landscape as a socially constructed concept. How we should relate to thelandscape from a prehistoric standpoint today is the topic of the third and final part of the study.</p>

Sammanfattning Problem och bakgrund: Bokföringsnämnden (BFN) har arbetat fram ett regelverk för de enskilda näringsidkare som bör implementeras från den 1 januari 2007. Syftet anses vara bland annat att underlätta den administrativa bördan. Huvudfrågan som ställs i denna studie är en undran om, till vilken grad har användbarheten av K1 regelverket för de enskilda näringsidkarna förändrat redovisningsarbetet? De andra nyckelfrågorna är, har en effektivisering skett av redovisningsarbetet samt har det lett till väsentliga kostnadsbesparingar vad gäller den administrativa bördan? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida K1 regelverket har förenklat den administrativa arbetsbördan för enskilda näringsidkare, samt om det skett en effektivisering av arbetet med redovisningen. Metod: Studien tillämpar huvudsakligen den deduktiva forskningsmetoden med hjälp av statistisk datasamling. Detta innebär att studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning med ett slumpmässigt urval av respondenter. Referensram: I studiens teoretiska referensram presenteras olika interrelaterade teorier som belyser K1 regelverkets motiv och funktion samt dess betydelse för redovisningen för de enskilda näringsidkarna i ett bredare perspektiv. Slutsats: Studiens syfte var att försöka förklara användbarheten av det nya K1 regelverket i samband med praktiken. Hur K1 regelverket har bidragit till en enklare redovisning och hur den har reducerat de administrativa kostnaderna. Studiens resultat visar att det förenklade årsbokslutet används i väldigt liten skala bland deltagande respondenter i undersökningen. Största orsaken till att K1 regelverket inte används i den utsträckning som förväntats är bristen på information och kunskap hos de enskilda näringsidkarna om K1:s strukturella form och funktion. Då få respondenter använder sig av ett förenklat årsbokslut, blev det svårt att på ett adekvat sätt besvara hur väl det lett till att de administrativa kostnaderna har minskats. / Abstract Problem and background: The Swedish Accounting Standards Board (BFN) has issued a set of standards for small businesses that have been implemented since January the 1st 2007. The purpose of these standards is to facilitate and simply the administrative burden. This study poses the question "To what extent has the usability of the K1 framework for small businesses changed the accounting workload? Has there been a streamlining of the accounting workload and has it led to significant cost savings in terms of administrative burden." Aim of this study: The aim of this study is to investigate whether the K1 framework has simplified the administrative workload for small businesses, and if it has led to a streamlining of the process of accounting. Method: The study applies mostly to the deductive research method with the aid of statistical data collection. This means that the study is based on a quantitative survey of a random sample of respondents.   Frame of references: In the study's theoretical frame of reference various inter-related theories are presented, highlighting the motives behind the K1 framework as well as its functions and its importance to the workload in preparing the financial statements for sole trade businesses in a broader perspective.   Conclusion: The study's main objective was to try to explain the usefulness of the new K1 framework in the context of its use in practice. How the K1 framework contributed to a simpler accounting and how it has reduced the administrative costs. The results of the study show that only a small set of the respondents to the survey use the simplified annual accounts from the K1 framework. The principal reason that the K1 framework is not used to the extent expected, is due to the lack of awareness by the small businesses on the K1 framework's structural form and function. It is evident that more could have been done to widen the knowledge and information on the K1 framework. Given that only a small subset of the respondents use the simplified annual accounts from the K1 framework, it is not adequate to conclude on how well the framework has been used to lessen the administrative costs and burdens.

The first part of this essay focuses on how we relate to the landscape at the international and the national level today. The landscape convention is presented and compared to actual current Swedish policies. Different definitions of landscape are discussed. The second part renders the landscape in different archaeological contexts. The central theme is the attempt to investigate if and how we can approach prehistoric man by looking at the landscape as a socially constructed concept. How we should relate to thelandscape from a prehistoric standpoint today is the topic of the third and final part of the study.

Företag lagrar konstant mer information i systemen. I kombination med att mängden hot mot användandet av IT inom företagens verksamheter årligen ökar, höjs kraven på arbetet rörande informationssäkerhet. Risken att företag drabbas av IT-relaterade hot är lika sannolik oavsett storlek. En avgörande skillnad mellan företag är budgetstorlek och resurstillgångar. Företag med 10-49 anställda benämns som småföretag enligt den definition EU‐kommissionen satt upp för företag inom Europeiska Unionen. Småföretag har sannolikt avsatt mindre pengar i budgeten för informationssäkerhetsarbete än stora företag. Småföretagens informationssäkerhetsarbete studeras inte lika frekvent som stora företags, trots att småföretag ihop med medelstora och mikroföretag utgör 99 % av den totala mängden i Europa. Kombinationen av skral budget och stor andel företag utgör en intressant grund i att klargöra hur småföretag arbetar med att uppnå informationssäkerhet. Studien är kvalitativ och saknar befintlig initial teori om informationssäkerhet. Studien analyserar insamlad empiri i form av kvalitativa intervjuer med respondenter från småföretag ihop med litteratur för att uppnå resultat och dra slutsatser för att besvara rapportens frågeställningar. Resultatet visar att småföretagens syn på informationssäkerhet främst är teknikorienterat. Flertalet tekniska åtgärder appliceras för att skydda småföretagen mot hot. Resultatet visar också att ett systematiskt arbete med informationssäkerhet ofta saknas och att den administrativa säkerheten med policys, regelverk och rutiner många gånger är obefintlig. / Companies constantly store more information in their systems. In combination with the fact that the amount of threats to the use of IT within the companies' businesses annually increases, the demands on the work concerning information security are increased. The risk that companies suffer from IT-related threats is just as big regardless of size. A crucial difference between companies is budget size and resources. Companies with 10-49 employees are referred to as small businesses according to the definition the EU Commission set up for companies in the European Union. Small businesses have probably allocated less money in the budget for information security work than large companies. Small business information security work is not being studied as frequently as large companies, although small businesses together with medium and micro enterprises make up 99% of the total amount of companies in Europe. The combination of a small budget and the largest share of the companies is an interesting basis for investigating how small businesses relate to information security. The study is qualitative and lacks an existing initial theory of information security. The study analyzes collected empirical data in the form of qualitative interviews with respondents from small companies together with literature to achieve results and draw conclusions to answer the report's questions. The result shows that the small companies' view of information security is primarily technology-oriented. Most technical measures are applied to protect small businesses against threats. The result also shows that systematic work on information security is often lacking and that the administrative security with policies, regulations, and routines is often non-existent

This thesis studies settlement continuity on Gotland between approximately AD 200 and AD 1700. The method used is to calculate correlation between the geographical distribution of all known Iron Age stone-wall-houses (on Gotland known as "kämpagravar") and all farms included in the detailed taxation maps from approximately 1700. The number of remaining house foundations is between 1800 and 1900. A model to estimate the number of removed foundations is presented. It is based on the assumption that the settlement density was proportional to land use around 1700, and that the rate of removal is related to the current land use. Based on similarity with contemporary farms on Öland and in Denmark, it is also proposed that Iron Age farms on Gotland were less dispersed. The common view in archaeological literature is that Iron Age farms on Gotland often had their buildings spread more than 200 meter apart. It is estimated that the remaining 1800+ foundations represents more than 2700 Iron Age farms with a total of more than 4700 houses. Compared to previous studies, the fluctuation in number of farms between maximum expansion during Late Roman Iron Age and Viking Age, and maximum contractions during the Migration Period and Late Middle Ages, also is much larger. By parish, the number of farms per km2 and the average farm size have been calculated, both for the stone-wall houses and for the farms as they were represented around 1700. Using regression analysis, the correlation between the two datasets was estimated. No significant correlations were identified. The distribution of the remaining stone foundations and/or the estimated distribution before removal have also been compared to known borders and corresponding administrative districts – since the Middle Ages, Gotland has been divided in tredingar (third parts), settingar (sixth parts), 20 thing/court districts and 95 parishes. The tredingar and partly the settingar correlate with the stone foundation distribution, but not the thing districts or parishes. The correlation and lack of correlation might be explained by input errors or confounding factors, but the historical records supports the interpretation that the tredingar and settingar has been in continuous use since before the Middle Ages, and that the thing districts and the parishes were introduced during the Middle Ages. At least 24 farms with the name "Stenstugu" are known in Gotland. "Stenstugu" distribution coincides with centrums of stone foundation concentrations in a way that cannot be explained by coincidence or confounding factors. Probably, the name "Stenstugu" originates from the Roman Iron Age and is related to stone foundations settlements. / Syftet med uppsatsen är att studera kontinuitet från gotländsk stengrundsbebyggelse på äldre järnålder till bebyggelsen ca år 1700. Detta har skett genom en statistisk-geografisk jämförelse av alla kända stengrunder på Gotland med 1700-talsbygden sådan den framträder i skattläggningskartan från ca år 1700. Antal kvarvarande stengrunder på Gotland är drygt 1800. En bortodlingsmodell har tagits fram som är baserad på antagandena att ursprunglig stengrundskoncentration är beroende på ägoslag år 1700 och att bortodling är beroende av nutida markanvändning. Dessutom har en ny tolkning av vad som motsvarar en gård i stengrundsmaterialet föreslagits. Den baseras på att stengrundsgårdar liksom samtida gårdar på Öland och i Danmark var tätt grupperade. Det innebär att gårdsantalet blir mycket högre än tidigare beräkningar som baserades på gårdar med byggnader som ibland låg mer än 200 meter ifrån varandra. Med den nya bortodlingsmodellen och det nya gårdsbegreppet har bortodlingen skattats till ca 60 %, vilket innebär att antalet stengrundshus skattats till drygt 4700 och antalet stengrundsgårdar till drygt 2700. En konsekvens av det betydligt större antalet gårdar än tidigare beräkningar är att fluktuationerna i antal gårdar mellan höjdpunkterna under yngre romersk järnålder och vikingatid, och lågpunkterna under folkvandringstid och senmedeltid också varit betydligt större än tidigare beräkningar. För varje socken har antal gårdar per km2 och genomsnittliga storleksmått per socken beräknats, och använts för jämförelser mellan äldre järnålder och 1700-tal. Regressionsanalyser har inte påvisat någon korrelation mellan bevarade stengrunder och 1700-talsbebyggelse. Eftersom beräkning av järnåldersbebyggelsen före bortodling bygger på just 1700-talsbebyggelse är det inte meningsfullt att söka korrelation mellan dem. Fördelning av bevarade stengrunder och beräknad fördelning av stengrunder före bortodling har jämförts med historiskt kända administrativa indelningar på Gotland – tredingar, settingar, ting och socknar. Tredingarna och i någon mån settingarna korrelerar med stengrundernas fördelning, men inte tingen och inte socknarna. Dess statistiska samband kan naturligtvis bero på att stengrunder och tredingar var samtida, men inte de övriga indelningssystemen. Det skulle också kunna förklaras med att det finns felkällor i mätningarna och samvarierande faktorer snarare än ett direkt orsakssamband. Även de historiska källorna går att tolka som att tredingar och settingar har hög ålder, och inte de andra indelningarna, vilket innebär att det finns visst stöd för att tolka korrelationen mellan stengrunder och tredingsindelning, som att de existerade samtidigt. Det finns minst 24 gårdsnamn med "Stenstugu" jämnt fördelade över Gotland. "Stenstugu" visar ett tydligt samband med förekomsten av stengrundskoncentrationer, vilket inte kan förklaras med slumpen eller andra samvarierande faktorer. Namnet bör därmed kunna kopplas till stengrundsbebyggelsen från romersk järnålder.

Because of I am a woman the gender issues are very close to me. Different perceptions of men and women we can see all arend us. Attributing stereotypical roles may have influence for the society as a whole. Currently have these issues the more and more attention. I believe that this is a favorable time for a change. From the available sources it is clear that sex discrimination does exist. Women do not have the same conditions as men. The role of mother has not enough for them. They want to achieve their own successes. And the more successes they want to achieve, the more they are forced to overcome barriers. In the theoretical part, after studying literature and other sources, I'm trying to describe briefly the main ideas of feminism and its influence on the pursuit of equality between men and women. Attention was focused primarily on gender, describing the basic concepts, as shown in the society and what principles are used in practice in these issues. After then I examine the labor market and the discrimination that exists here. From the available literature, I found out what the position of women and men in the labor market and what types of discrimination women face. I described the legislative measures in the Czech Republic and European Union. The closing part of theoretical part I focused for the women in politics and leadership positions and barriers, which restrict them access to these realms. The practical part of my work is divided into two chapters. In the first chapter, I analyzed the situation on the labor market of Czech Republic in terms of women's representation in politics. Representation of women is very low. I expressed my opinion on the issue of equal representation of men and women in politics and quotas that could solve this situation. The second chapter is devoted of the research, in which I learned how the public perceived gender issues, whether they met with the discrimination on the labor market themselves and whether they agree with these positive measures like the correct solution for this problem. For gaining these datas, I chose the method of questionnaire survey, thanks to which I managed to get valid answers from 195 respondents. In the final part, I evaluated the results of the questionnaire and to suggested the recommendations how to resolve the current situation.

Flera av Sveriges sjukhus har implementerat arbetssätt baserat på lean, ett arbetssätt som från början utformades efter industrin för att effektivisera arbetet. Lean -organisationen kan också benämnas som resurssnåla organisationer då arbetssättet är baserat på att det endast används de resurser som är av värde för kunden och tar bort faktorer som inte är direkt nödvändiga för utförandet av arbetsuppgifterna. Hur arbetsplatserna använder sig av lean varierar och ibland plockas endast delar ut för användning. Pulsmötet och pulstavlan är ett visualiseringsverktyg inom lean som författarna intresserade sig för. Författarna vill i studien undersöka hur den administrativa personalen inom hälso- och sjukvård upplever pulsmötet.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där fem semistrukturerade intervjuer med administrativ personal på olika arbetsplatser genomfördes. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys, där fyra kategorier plockades ut. Resultatet visar att den administrativa personalen upplever att pulsmötet underlättar arbetet i förhållande till information och kommunikation. Största delen av pulsmötet för den administrativa personalen är just kommunikationen. Resultatet visar också en liten delaktighet för den administrativa personalen, men trots detta att samarbetet upplevdes bättre efter införande av pulsmöte. Respondenterna upplever att arbetsbelastningen på arbetsplatserna är hög, vilket författarna inte uppfattar stå i relation till pulsmötet, resultatet tyder dock på att användning av pulsmöte och pulstavla kan ha en positiv effekt på arbetsmiljön. Resultatet visar att upplevelsen av pulsmötet hos den administrativa personalen överlag är positiv men att det finns en tydlig skillnad beroende på hur strukturerat mötet är och om det är tydligt kopplat till arbetssättet för övrigt.

Studiens syfte är att frambringa en ökad förståelse kring chefers informationsinsamling under distansarbete genom en jämförelse mellan två chefsgrupper inom olika verksamhetsområden. Chefsgrupperna utgörs av dels chefer inom produktionsledning och chefer i en administrativ ledning. Intentionen med en jämförande studie är att åskådliggöra skillnader i vilka alternativa tillvägagångssätt chefsgrupperna tillämpar i informationsinsamlingen under distansarbete. Tidigare forskning har avhandlat grunderna i chefsarbete samt chefsarbete på distans. Den aktuella studien fokuserar på chefsarbete under distansarbete via en jämförande karaktär där studien identifierat ett aktuellt forskningsgap. En jämförande studie är relevant för att åskådliggöra hur chefsgrupperna agerat vid omställningen mot distansarbete eftersom arbetet vanligtvis inte utförts på distans tidigare. Eftersom cheferna arbetar inom olika verksamhetsområden är det av intresse att belysa vilka skillnader som kan utläsas mellan grupperna. Studien tar sin utgångspunkt i den deduktiva ansatsen via kvalitativa intervjuer utförda med åtta stycken chefer inom olika företag fördelade på två chefsgrupper.  Resultatet påvisar att det existerar skillnader i tillvägagångssätten kring informationsinsamling för de olika cheferna. Från cheferna i produktionsledning kan urskiljas att ett delegerat arbetssätt varit ett genomgående förekommande tillvägagångssätt vilket effektiviserat informationsflödena och informationsinsamlingen inom organisationerna. En tydlig distinktion gentemot chefer inom den administrativa chefsgruppen är att cheferna inom den senare kategorin anammat ett större fokus på att utforma procedurer för att göra den digitala mötesformen mer effektiv och välfungerande. Anledningen är att det digitala formatet utgör det huvudsakliga forumet för att delge och samla in information under distansarbete. Skillnaden i tillvägagångssätt utgörs av de underordnades roll och arbetsuppgifter inom organisationerna. Eftersom de anställda som lyder under produktionsledningen fortsättningsvis behövt befinna sig fysiskt på arbetsplatsen för att upprätthålla verksamheten har cheferna modifierat ett arbetssätt anpassat efter förutsättningarna. Inom den administrativa gruppen har både chefer och anställda möjlighet att bedriva arbetet från distans vilket ställt krav på cheferna att finna effektiva tillvägagångssätt kopplat till digitala kommunikationsverktyg för att skapa förutsättningar att kunna samla in information om verksamheten. / The purpose of the study is to generate an increased understanding of managers' information gathering during telework through a comparison between two management groups in different business areas. The management groups consist of managers within operations management and managers in administrative management. The intention of a compared study is to visualize differences in which alternative approaches the management groups apply in the information gathering during teleworking. Previous research has discussed the premises of managerial work and managerial work during telework. The current study focuses on managerial work during telework via a comparison where the study identified a current research gap. A comparative study is essential to illustrate how the management groups have acted in the transition to telework, as the work has usually not been performed remotely before. Since the managers work in different areas of activity it is interesting to highlight the differences that can be read between the groups. The study is based on the deductive approach via qualitative interviews accomplished with eight managers in different companies divided into two management groups. The results show that there are differences in the approaches to information gathering for the various managers. In operations management it can be distinguished that a delegated method has been a common procedure, which has streamlined the information flows and information gathering within the organizations. An explicit distinction towards managers within the administrative management group is that the managers within the latter category have adopted a considerable focus on forming procedures to make the digital form of meeting more efficient and well-functioning. The reason is that digital communication is the main forum för communicating and gathering information during telework. The difference in approach consists of the role and tasks of the subordinates within the organization. As the employees who are under the operations management continued to need to be physically at the workplace to maintain the business, managers have modified a way of working adapted to the conditions. Within the administrative group both managers and employees have the opportunity to conduct the work remotely, which requires managers to find effective procedures linked to digital communication tools to create conditions for being able to gather information about the organization.

I Sverige har den regionala planeringsnivån traditionellt sett varit svag till fördel för den kommunala. Sedan 1990-talet har mandaten för regional planering ökat inom såväl EU som i Sverige vilket indikerar att planeringen i allt större utsträckning regionaliseras. Policybegrepp som territoriell sammanhållning och konkurrens har i denna kontext kommit att bli centrala. För planerare innebär det att kommunala perspektiv behöver jämkas med regionala. Att öka kännedomen om dessa förhållanden är särskilt relevant i regioner där det råder stora inomregionala skillnader och där möjligheten att påverka varierar sinsemellan aktörerna. Denna studie syftar till att skapa en ökad förståelse av hur regional planering kan förstås som ett instrument för territoriell sammanhållning. Det görs genom att dels undersöka hur olika planeringskalor förhåller sig till territorialitet och territoriell sammanhållning, dels genom att undersöka hur arbetsformer och samverkan för regional planering tar sig uttryck mellan centrum och periferi samt i gränslandet mellan hårda och mjuka rum. Uppsatsen antar en kvalitativ teori- och metodansats i form av en fallstudie där Region Örebro län utgör det studerade caset. Centrala begrepp i studien är regional institutionalisering, hårda, mjuka och penumbrala rum, regional identitet samt centrum och periferi. Dessa begrepp utgör tillsammans studiens teoretiska ramverk vilket bidrar till begreppsliggörandet av hur regional planering kan förstås som ett instrument för territoriell sammanhållning i den regionala sammanhållningsdiskursen. Grundläggande i studiens teoretiska ansats är förståelsen av regioner som socio-spatiala konstruktioner som skapas och omskapas i samspelet mellan människor och genom olika nätverk, aktörer och samhällsprocesser. För insamling och bearbetning av empiri används en kombination av dokumentstudie och semistrukturerade intervjuer. Empirin består dels av regionala och kommunala dokument i form av regional utvecklingsstrategi (RUS) och kommunala översiktsplaner (ÖP), dels av tjänstepersoners upplevda erfarenheter av regional planering inom kommunal och regional verksamhet. Analys av empiri genomförs med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen dras slutsatsen att det inom Region Örebro län finns varierade beskrivningar och upplevelser av territorialitet, territoriell sammanhållning och regional identitet. I såväl dokumenten som i intervjuerna framgår det att arbetsformer och samverkan för regional planering antar olika former mellan olika aktörer. Det kan i sin tur delvis härledas till nivån av upplevd inkludering och inflytande samt det behov av utbyte som aktören anser sig ha i en viss fråga. Aspekter som regional identitet, funktionella regioner, geografisk lokalisering, befolkningsutveckling samt resurser tycks i sammanhanget ha betydelse för såväl behovet av sammanhållning som möjligheten att delta i den regionala planeringen. Trots detta är samtliga tjänstepersoner eniga om att regional planering är ett viktigt instrument för att uppnå territoriell såväl som relationell sammanhållning, bland annat genom att fungera som en gemensam plattform för dialog, där möjligheter att påverka den regionala utvecklingen ges.