Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur lärare i de yngre åldrarna didaktiskt resonerar kring användningen av aktuella samhällshändelser i sin undervisning. Det anses som basalt i kursplanen för de samhällsorienterande ämnena på grundskolan att individ och omvärld på ett givande sätt ska relatera till varandra så att den enskildes förståelse av sig själv i omvärlden vidgas (Schüllerqvist & Osbeck 2009). Det kan tänkas bidra till bättre förståelse och förebyggandet av fördomar. Efter att ha intervjuat tre lågstadielärare från olika skolor om hur de använder aktuella samhällshändelser i sin undervisning visar analysen av resultatet att det finns en variation i lärares syn på användningen. Aktuella samhällshändelser beskrivs av lärarna som något pågående, något som berör och intresserar många människor. Av lärarnas beskrivningar upplevs aktuella samhällshändelser som ett verktyg som används pågående, i syfte att förenkla och bättre förklara för elever. Den större delen av arbetet med aktuella samhällshändelser i klassrummet sker spontant, oplanerat och situationsbaserat. De svårare händelserna pratas det inte alls mycket om. I studien påtalade lärarna att det är svårt att prata med eleverna om den här typen av händelser och därför undviker man det. I analys av materialet finner jag likheter i arbetsätten med aktuella samhällshändelser men fördjupningen av innehållet skiljer sig markant. Slutsatsen av studien visade att lärare, i mitt tycke, saknar verktyg och kunskap om hur de ska prata med sina elever om aktuella samhällshändelser i de lägre åldrarna. Arbetssätten skiljer sig i stora drag beroende på skola, och den enskilda lärarens prioriteringar. Spridningen är enligt mig alldeles för stor mellan dessa tre skolor. Vad som ändå kan komma att sammanfatta studien är att nyfikna barn ligger till grunden för hur och när användningen av aktuella samhällshändelser sker i undervisningen.

The aim of this study is to bring more knowledge about how teachers in social studies use news and current events in their teaching to develop skills and knowledge with their pupils. This study uses Gert Biestas three dimensions of schools' purpose of education. The method used in this study is a qualitative semi structured interview with six social studie teachers in upper secondary school, which then was coded with an thematic analysis. The result shows that teachers can use current events and news as a complement to their own teaching and to concretize and exemplify their teaching on an everyday basis for the pupils. With the theory it shows that pupils both can qualify knowledge and use that knowledge to think critically and subjective. / <p>Godkännande datum: 2022-06-02</p>

Syftet med denna studie är att undersöka F–3 lärares utsagor om deras undervisning av nyheter i SO, vilka utmaningar och möjligheter de ser med det och att undersöka vilka strategier som finns för att hantera eventuell oro som uppstår av betungande nyhetsinnehåll hos eleverna. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med åtta respondenter och en pilotintervju. Resultatet visar att undervisningen av nyheter skiljer sig i årskurserna och utefter gruppens behov. Dessutom upplever lärare sina elever som oroliga över aktuella samhällsfrågor som lyfts i nyheter, vilket de ser som en utmaning i arbetet, exempelvis beträffande ämnena krig och gängkriminalitet. En möjlighet med nyheter är att kunna göra eleverna samhällsmedvetna. Resultatet visar också att eleverna ges strategier i form av åtgärdande diskussioner och till viss del genom ett förebyggande värdegrundsarbete. Slutsatserna som kan dras av studien är att elevernas oro beträffande nyheter kan behöva undersökas vidare och att det kan behövas mer material som stödjer lärare i arbetet mot de tidigare årskurserna F–1, till exempel genom ett nytt nyhetsprogram.

The aim of this study is to find out which didactic strategies teachers use in grades 1-3 when they are working with current social issues in a social science classroom. Previous research in the field of social science is poorly studied and especially studies on how it is in the classroom. There are no studies for grades 1-3. In order to achieve the goal in this investigation, I have used interviews and observations as a method. The observation is done in three classes, one class for each grade. After the observations I have conducted interviews with the teachers of the classes. In order to analyse the subject matter, I have used Odenstad’s three profiles. The profiles are: orientation, analysis and discussion. With these three profiles I have categorized the content of the lessons. The result shows that there are both similarities and differences between the three teacher strategies and lessons. All teachers’ work is more or less between the orientation- and the discussion profile. Strategies that all three teachers use are to describe and explain to show association in the matter. One teacher has a strategy of using the subject of history to make associations. She also relates to the students' previous knowledge and impressions. Another teacher seems to have the strategy that the lesson about current social issues should give the students new concepts. Another strategy is to use a map of the world to make association in the matter. The last teacher also uses a world map to increase understanding and when she does it she take the opportunity to repeat the continents and countries. She also seems to have a strategy of using the social science lesson to train students to a suitable behaviour. Previous research shows, among other things, that social science is an invisible subject and that it works as a support to the other socially oriented subjects. In my study, I can see parts of that invisibility, but I can also see that social science is it’s own subject and a very living one.

No description available.

Vi möter medietekniken genom förståelsen av en assemblage; att medie/a – teknik inte existerar utan relationen som binder dem samman. Medieteknik skapas på så sätt genom interaktioner och samverkan mellan de termer som utgör området och syftar alltid på en praktik. En assemblage är en kommunikation, en pågående process – aldrig statisk, alltid produktiv. Utgångspunkten och metoden blir således att ingå partnerskap, utifrån assemblages, med och genom den medietekniska praktiken – i syfte att befinna oss i mitten, i kopplingen, i mötet. Det första partnerskapet vi utgår ifrån är den i vår rubrik: TRANS–MISSION. Trans- står för det överskridande, det öppna, det osäkra medan mission- står för riktningen, avgränsningen, uppdraget. Vi utgår inte från vad ett medium är eller representerar utan vad ett medium gör och producerar. Vår undersökning syftar till att utmana dualistiska synsätt på medieteknik, såsom form och innehåll, designer och produkt, teori och praktik. Vi ifrågasätter antropocentriska förhållningssätt till teknik och material, samt tendensen att se mediet som en statisk överföringsprocess. Undersökningen tar sin utgångspunkt i Gilles Deleuzes och Félix Guattaris filosofi och begreppsapparat främst från det omfattande verket, Tusen Platåer (1980). Ett arbete i syfte att skapa en ontologi som inte utgår från en transcendental världsbild, utan istället en värld i konstant tillblivelse genom kopplingar och flöden. I fokus står relationerna snarare än punkter, identiteter eller hållplatser. / We approach media technology through the understanding of an assemblage; that media– technology cannot exist without one another. Consequently, media-technology are created through the interactions between and co-evolution of the terms that create the field. An assemblage is a communication, an ongoing process – never static always productive. The starting point and method are thus to enter into partnerships, based on assemblages, with and through media technology practice - in order to be in the middle, in the connection, in the nexus. The first partnership we use is in our title: TRANS-MISSION. Trans stands for the excess, the open, the uncertain, while mission is the direction, the demarcation, and the assignment. We do not depend on what a medium is or represents but what a medium does and produces. Our research aims to challenge dualistic approaches to media technology, such as form and content, designer and product, theory and practice. We question anthropocentric approaches to technology and materials, as well as the tendency to view the medium as a static transfer process. The study is based on Gilles Deleuze and Félix Guattari's philosophy and conceptual apparatus, mainly derived from their seminal work, A Thousand Plateaus (1980); a work that strives to create an ontology that does not assume a transcendent worldview, but a world in constant becoming through connections and flows. Relations are in focus, rather than points, identities or stops.