<p>Studiens syfte var att undersöka hur det är att vara barn i familj och förskola när föräldrar lever i missbruk och vad barn vill att vuxna i omgivningen ska göra för att hjälpa dem. Syftet var även att undersöka vad förskollärare tror att dessa barn behöver och vad de gör för dem.</p><p>Studiens underlag är baserat på ostrukturerade intervjuer för att få ett djup i berättelserna. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer. Fem av dem var vuxna som hade levt med missbrukande föräldrar som barn och tre av dem var förskollärare. Arbetets teoretiska utgångspunkt har baserats på tidigare forskning kring barn som levt eller lever med missbrukande föräldrar.</p><p>Studiens resultat visar att tre av dem som levt med missbrukande föräldrar som barn ansåg att det var ”konstigt” att ingen av pedagogerna visade några tecken på att de visste hur det stod till hemma. Lisa och Maria berättar att de visade tydliga tecken på att allt inte stod rätt till hemma. Lisa menar att man kunde se på henne att allt inte stod rätt till för hon var alltid arg och bråkig och lärarna ansåg att hon inte tog ansvar för något. Maria berättar att hon blev bråkig och utagerande, hon var den som protesterade i familjen. Båda Lisa och Marias berättelser visar även att de båda tog ett stort ansvar för andra personer i sin omgivning.</p><p>När de vuxna talar om sin barndom säger alla liknande saker angående vad de skulle göra för att hjälpa barn som lever i missbruk. De anser att uppmärksamhet, bekräftelse och trygghet är viktigt för ett barn. En av dem menar att man ska ösa kärlek över dem och krama dem. Vidare anser hon att det kan ha stor betydelse för barnet om en enda person gör</p><p>Två av pedagogerna anser att det är viktigt att uppmärksamma olika signaler som barnet visar exempelvis att de är utagerande, slutna eller tysta barn. Maria anser att det är viktigt att uppmärksamma tecken som överdrivet ansvarstagande, utagerande eller ett barn som är väldigt tyst.</p><p>De pedagoger som intervjuats är alla eniga om att barn som lever med missbrukande föräldrar behöver en trygg plats med fasta rutiner och närhet från någon som bryr sig om dem.</p>

I studien undersöks hur människor som levt med en partner med alkoholbroende upplever svårigheterna med det samt även hur insikt om medberende kan komma till stånd samt hur insikten kan bidra till att förändra situationen. Studien undersöker även vilka faktorer som kan spela in för vändpunkter i medberoendet. Urvalet bestod av fyra personer som ansåg sig vara medberoende. Med utgångspunkt från studiens syfte valdes kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod för att ta reda på hur personer som lever/levt med en partner med ett alkoholberoende upplever sin situation som medberoende. Under november månad år 2005 genomfördes fyra intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att det finns flera likheter mellan hur de intervjuade personerna upplever ett medberoende och vad som finns skrivet i populärlitteratur om ämnet. Respondenterna i studien tar upp svårigheter som att sätta gränser, bli manipulerad, bli sviken, känslor av skam, självhat, identitetsförlust, att inte se till egna behov, kontrollbehov, besatthet av drickandet, stor åtgång av negativ energi samt upprepade förhållanden med missbruksproblematik. Alla dessa svårigheter känns igen från den självhjälpslitteratur som studerats. Svårigheterna ser olika ut men gemensamt för dem alla är att den egna personligheten påverkas genom att energin går åt till partnern och partnerns göromål. Forskning visar att medberoende är ett begrepp med många definitioner. Begreppet används och tolkas på olika sätt. Den stora arenan för begreppet medberoende är självhjälps-böcker.

I denna kvalitativa studie var syftet att se vad det är som avgör att en anhörig eller medberoende till alkoholism söker hjälp och hur stor del skuld och skam har för att de anhöriga inte söker hjälp eller har sökt hjälp tidigare. Metoden i studien utgick från att vara kvalitativ där tre halvstrukturerade intervjuer utfördes på tre olika personer varav två var kvinnor och en var man. För att få klarhet i intervjupersonernas situation om varför de hade sökt hjälp eller inte, analyserades intervjuerna utifrån tidigare forskning kring att vara medberoende, skuld och skam samt att studien belyste även hur systemteorin går att applicera på intervjuper-sonerna och dess relation kring den anhöriga alkoholisten. Utifrån intervjuerna och analysen framkom att intervjupersonerna inte själva till en början söker hjälp för att de har en nära anhörig som är alkoholist. Den hjälp de till en början har fått blir de snarare erbjudna. Ofta vill de hjälpa sin anhöriga alkoholist i sin behandling och inte sig själva. Den tredje intervjupersonen har inte haft någon professionell hjälp eller stöd men menar att han skulle ta emot hjälp om det erbjöds honom. Vidare framkommer det genom studien att skuld och skam har stor inverkan på att intervjupersonerna inte själva har sökt hjälp i sitt medberoende.

The present study discusses the metabolism of ethanol in the human body from the ingestion of ethanol to the excretion of its break down products water and carbon dioxide. Ethanol is a small molecule, soluble in water as well as in organic solutions. It is quickly distributed to every section in the body, where it exerts a direct toxic effect on the cells. Ethanol cannot directly leave the body efficiently so it needs other metabolic pathways. The molecule is metabolized by oxidation, predominately in the liver. The enzyme alcohol dehydrogenase catalyses the degradation of ethanol to acetaldehyde. Acetaldehyde is even more toxic than ethanol and it is degraded by the enzyme aldehyde dehydrogenase. In chronic alcoholics other chemical processes such as the cytochrome P450 system may have a bigger impact on alcohol metabolism. The carbohydrate metabolism is extensively affected by ethanol. Most important is its restrictive effect on the gluconeogenesis leading to sustained hypoglycaemia in glycogen deprived alcoholics, possibly dangerous for the brain. Ethanol even affects the lipoprotein metabolism leading to evaluated plasma levels of HDL and triglycerides in alcoholics. The study also evaluates the genetic polymorphism of the enzymes alcohol dehydrogenase and aldehyde dehydrogenase, metabolic markers for high chronic ethanol consumption, ethanol as an energy supply, ethanol in medical treatment and harmful effects of ethanol and its metabolites on import organ systems in primarily alcoholics.

Studiens syfte var att undersöka hur det är att vara barn i familj och förskola när föräldrar lever i missbruk och vad barn vill att vuxna i omgivningen ska göra för att hjälpa dem. Syftet var även att undersöka vad förskollärare tror att dessa barn behöver och vad de gör för dem. Studiens underlag är baserat på ostrukturerade intervjuer för att få ett djup i berättelserna. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer. Fem av dem var vuxna som hade levt med missbrukande föräldrar som barn och tre av dem var förskollärare. Arbetets teoretiska utgångspunkt har baserats på tidigare forskning kring barn som levt eller lever med missbrukande föräldrar. Studiens resultat visar att tre av dem som levt med missbrukande föräldrar som barn ansåg att det var ”konstigt” att ingen av pedagogerna visade några tecken på att de visste hur det stod till hemma. Lisa och Maria berättar att de visade tydliga tecken på att allt inte stod rätt till hemma. Lisa menar att man kunde se på henne att allt inte stod rätt till för hon var alltid arg och bråkig och lärarna ansåg att hon inte tog ansvar för något. Maria berättar att hon blev bråkig och utagerande, hon var den som protesterade i familjen. Båda Lisa och Marias berättelser visar även att de båda tog ett stort ansvar för andra personer i sin omgivning. När de vuxna talar om sin barndom säger alla liknande saker angående vad de skulle göra för att hjälpa barn som lever i missbruk. De anser att uppmärksamhet, bekräftelse och trygghet är viktigt för ett barn. En av dem menar att man ska ösa kärlek över dem och krama dem. Vidare anser hon att det kan ha stor betydelse för barnet om en enda person gör Två av pedagogerna anser att det är viktigt att uppmärksamma olika signaler som barnet visar exempelvis att de är utagerande, slutna eller tysta barn. Maria anser att det är viktigt att uppmärksamma tecken som överdrivet ansvarstagande, utagerande eller ett barn som är väldigt tyst. De pedagoger som intervjuats är alla eniga om att barn som lever med missbrukande föräldrar behöver en trygg plats med fasta rutiner och närhet från någon som bryr sig om dem.

Abstract We are interested in group meetings of the self-help group Alcoholic Anonymous and the emotional energy created therein. We examine which impact self-help group AA has on its group participants regarding: group meetings, dealing with alcoholism and identity. Group membership has great value for individuals; it provides social identity and possibility to self-value. Previous research shows that group members of self-help groups who have been sober for a period of time experience higher self-esteem and less anxiety compared to non-members. Our thesis is based on a hermeneutic approach. The focus in this approach lies in the way people think, feel and experience a specific phenomenon. We have three different topics; group meetings, alcoholism and identity. Based on the results and analysis, we can conclude that our informants have been increased well-being and better quality of life since they started going to AA. The results show a clear pattern of group meetings have helped the informants to handle and process emotions like shame by sharing with them and listen to others' experiences. The deference emotion system is a way to avoid feelings such as shame through conformance in various situations, which makes you behave in conformity to refrain rejection. The high emotional energy of the interviewees were in coming to AA meetings is what helps them to become sober. Shame as the stigma previously led to disappear when the emotional energy increases as informants are becoming more receptive to advice on how to deal with the stigma. The processing of the stigma helps to become aware of their social identity as an alcoholic. The high level of emotional energy increases the self-esteem which makes it easier for individuals to fit into their community while being able to be themselves. This is the result of a successful interaction ritual chain. / Abstrakt Vi intresserar oss för självhjälpsgruppen Anonyma Alkoholisters (AA) gruppmöten och den emotionella energi som skapas däri. Vi undersöker vilken inverkan självhjälpsgruppen AA har på sina gruppdeltagare rörande: gruppmöten, hantering av alkoholism och identitet. Gruppmedlemskap är värdefullt för individer, det ger social identitet och möjlighet till att utvärdera sig själv. Tidigare forskning visar att medlemmarna i självhjälpsgrupper som varit nyktra under en period upplever högre självkänsla och mindre ångest i jämförelse med icke-medlemmar. Vår uppsats bygger på en hermeneutisk ansats. Fokus i denna ansats ligger på människans sätt att tänka, känna och uppleva ett specifikt fenomen. Vi använder oss av tre olika teman: gruppmöten, hantering av alkoholism och identitet. Utifrån resultat och analys så kan vi dra slutsatsen att våra informanter har fått ett ökat välbefinnande och bättre livskvalité sedan de började gå till AA. Resultatet visar ett tydligt mönster av att gruppmötena har hjälpt informanterna att hantera och bearbeta känslor som skam genom att dela med sig och få lyssna till andras erfarenheter. Hänsynsemotionssystemet är ett sätt att undvika känslor som skam genom att överrensstämmelser sker i olika situationer, vilket gör att man beter sig konformt för att avstå från avslag. Den höga emotionella energin som informanterna får av att komma till AA-mötena är det som hjälper dem att bli nyktra. Skammen som stigman tidigare medfört försvinner när den emotionella energin ökar eftersom informanterna blir mer mottagliga för råd om hur de ska hantera stigmatiseringen. Bearbetningen av stigmatiseringen gör att de blir varse om sin identitet i samhället som alkoholist. Den höga emotionella energin som ökar självkänslan hos individen gör i sin tur det lättare att anpassa sig i samhället samtidigt som de kan vara sig själva. Detta är resultatet av en lyckad interaktionsritual.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 2 uppsatser.

Vad är nyktra alkoholisters egna upplevelser av vad som bidrar till ett bibehållande av nykterhet och vad försvårar bibehållandet? Den här kvalitativa studien utförd genom intervjuer (n=5) med nyktra alkoholister visade att vilja, nätverk och sysselsättning är viktiga faktorer när det handlar om att bibehålla nykterhet. Faktorer som försvårar bibehållandet av nykterhet är stress, oro och motgångar. Studien är genomförd med fenomenologisk ansats och har inspirerats av den hermeneutiska meningstolkningen där kognitiv- och systemteori har legat till grund för analysen. Slutsatsen i den här studien är att en konsekvent eftervård, anpassad för individen och ett stödjande nätverk är av största vikt vid bevarandet av nykterhet.

In Sweden alcohol is consumed by people of all ages and by different social economic groups. Around 320 000 individuals in the Swedish society suffers from an alcoholrelated problem. Alcohol is considered as a legal substance and it is most common that nurses' at some point in their career will meet a patient who suffers from a    alcohol-related disease. The aim of this study was to investigate nurses' attitudes towards patients with alcohol-related problems. The study was conducted as a literature study. The result of the study is based on eight articles which was analyzed and processed. From this process three different categories emerged and founded the result: Nurses' attitudes: negative, neutral and positive, Nurses' attitudes regarding the right to receive care towards patients with alcohol-related problems and How education can affect nurses' attitudes towards patients with alcohol-related problems There was existing negative, neutral and positive attitudes among the nurses'. The nurses' experiences was the main consideration that contributed to the attitudes. Regardless the attitude, the nurses' opinions were that patients with alcohol-related problems had the right to demand care and to be treated. To achieve more positive attitudes among the nurses', they need more education about the subject alcoholrelated problems. / I Sverige konsumeras alkohol av individer i alla olika åldrar och av olika socioekonomiska klasser. Cirka 320 000 personer i det svenska samhället lider av en alkoholberoendeproblematik. Alkohol är klassad som en laglig substans och sjuksköterskan kan komma i kontakt med patienter som har drabbats av en alkoholberoendeproblematik inom alla olika instanser inom vården, vilket innebär att sjuksköterskan med all säkerhet möter dessa patienter. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors attityder till patienter med en alkoholberoendeproblematik. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningen av artiklarna resulterade i åtta artiklar, vilka bearbetades så att tre olika kategorier framstod och bildade studiens resultat. De tre kategorier som framkom var: Sjuksköterskans attityder: negativa, neutrala och positiva, Sjuksköterskans attityder angående rätten till vård av patienter med alkoholberoendeproblematik  och Hur utbildning kan påverka sjuksköterskors attityder till patienter med alkoholberoendeproblematik. Negativa, neutrala och positiva attityder existerade hos sjuksköterskan. Den grundläggande faktorn till vilken attityd som förekom var sjuksköterskans erfarenheter. Oavsett attityd ansåg sjuksköterskan att patienter med alkoholberoendeproblematik hade rätt till vård för att behandlas för sitt sjukdomstillstånd. För att uppnå mer positiva attityder hos sjuksköterskan fanns ett behov utav mer utbildning inom ämnet alkoholberoendeproblematik.

Bakgrund Årligen går globalt sett över tre miljoner människor bort i sviterna av sjukdomar relaterade till överkonsumtion av alkohol. I Sverige ever fler än 300 000 personer med någon form av alkoholberoende. Dessa personer förekommer inom hälso- och sjukvården i allt större utsträckning och för att sjuksköterskors omvårdnadsarbete ska förbli personcentrerat i deras möte fordras en förståelse för de svårigheter alkoholberoende personer ställs inför vid kontakt med vården. Syfte Att belysa upplevelser hos patienter med alkoholberoende i deras möten med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt bestående av fjorton kvalitativa forskningsartiklar. Data samlades in medelst sökningar i databaserna CINAHL complete, PsycINFO samt PubMed. Utvalda artiklar genomgick kvalitetsgranskning och sammanställdes därefter i en matris. Data analyserades genom integrerad analys.   Resultat Analysen gav upphov till två huvudkategorier: stigma och utebliven vård, båda med tillhörande underkategorier. Upplevelser av stigmatisering kring alkoholberoende som sjukdom gav upphov till vårdlidande. Ouppfyllda vårdbehov i form av utebliven omvårdnad, utebliven medicinsk hjälp, och illa bemötande från vårdpersonal föranledde ett ökat lidande. Slutsats Sjuksköterskor och annan personal inom hälso- och sjukvården behöver medvetandegöras om hur bristande bemötande och negativa attityder inom hälso- och sjukvården kan föranleda ett ökat vårdlidande hos personer med alkoholberoende. Detta kan påverka dessa personers förmåga att söka och erhålla vård. För att minska ett utbrett onödigt lidande behöver kunskap och förståelse om stigmatiseringens skadande effekter uppmärksammas inom hälso- och sjukvården. Detta för att upprätta ett personcentrerat och patientsäkert förhållningssätt som främjar denna patientgrupps hälsa. / Background Globally 3 million people die every year from diseases related to overconsumption of alcohol. In Sweden over 300 000 suffer from some form of alcohol addiction. These people are frequent visitors in the healthcare community and in growing numbers. For nurses to manage a person-centered care for these patients an understanding of their innate suffering and the difficulties surrounding their healthcare relationships need to be addressed. Aim To enlighten the experiences of patients with alcohol addiction in their encounters with the healthcare community. Method General review based on 14 qualitative scientific articles obtained from academic databases CINAHL complete, PsycINFO and PubMed. Chosen articles were selected through a qualitative review and compiled into a matrix. Analysis of data was performed using an integrated method. Results Two main categories emerged: stigma and non-care, each with underlying subcategories. Experiences of stigma related to alcohol addiction as a medical diagnosis could be seen as having a direct effect on suffering caused by care. Insufficient care in form of non-care, loss of medical aid, and poor treatment in healthcare encounters resulted in additional suffering. Conclusion Nurses and other healthcare personnel need to reach a greater understanding of the suffering effects of stigma related to alcohol addiction and its effect on these patients and their desire and ability to seek medical care. By doing so relieving unnecessary suffering and enabling a person-centered and secure care for these patients in their strive toward health when facing alcohol addiction.