This essay is about the consequences of alcohol and driving. The topic was chosen because of all the accidents that have taken place during the last couple of years, where the drivers have been under the influence of alcohol. A number of these accidents have had severe consequences, and in some cases the outcome has been deadly. The author has interviewed members of Länkarna; a non-profit organisation that helps people with alcohol related problems. The purpose of writing this essay was to find a reason why alcoholics drive while being intoxicated. Is there really a reason? It is important to look at this because a drunk driver is hazardous to himself and to other drivers. It is also very important to look at how the drunk drivers feel after driving under the influence of alcohol. This research is meant to give a picture of the drunken drivers´ own views on driving under the influence of alcohol. The respondents of this research say that the phenomenon drunk driving is largely about the fact that driving is now such an integrated part of our society that you just don’t think about it when you drive while being drunk. They say that driving is part of their everyday life. The respondents also say that you get desensitised of the alcohol and that you don’t reflect about what you are doing. They also say that some of the reasons for continuing to drive under the influence could largely be contributed to not being stopped by the police. The respondents felt almost invincible, as if accidents could not happen to them and about being angry with the police for hindering them in their driving. Finally they talked about feeling as if the punishments for driving drunk are not severe enough. They sought confrontations with what they had done to get them to see the risks of driving under the influence. The result of this essay is that alcoholics largely drink and drive because they don’t reflect over the fact that they have been drinking, and that the risk of getting caught is minimal. According to the alcoholics themselves there is nothing that justifies the action. As a drunk driver you just don’t think about what you are doing. / Denna D-uppsats handlar om alkohol och dess följder i trafiken. Ämnet har valts på grund av alla de olyckor som har skett under de senaste åren, där det har kommit fram att förarna har varit alkoholpåverkade. Vid många av dessa olyckor har skadorna varit stora och i värsta fall med dödlig utgång. Författaren har intervjuat medlemmar inom Sällskapet Länkarna, vilken är en ideell organisation som ägnar sig åt att hjälpa människor att komma ur sitt alkoholberoende. Syftet med att skriva denna uppsats var att få reda på varför en del alkoholister kör bil när de har druckit alkohol. Finns det ett skäl till att man kör påverkad? Detta är viktigt att ta reda på, eftersom en alkoholpåverkad bilförare är livsfarlig för sig själv och sina medtrafikanter. Det är även viktigt att ta fram hur rattfylleristerna mår efter att de har kört påverkade. Undersökningen är gjord för att ge en bild av alkoholisternas egen syn på rattfylleri. Respondenterna i undersökningen som är nyktra alkoholister menar att beteendet rattfylleri till stor del handlar om att bilkörning blivit en så integrerad del i samhället att det inte finns några spärrar som hindrar körning när man är alkoholpåverkad. Respondenterna sade att bilkörningen var en del av deras vardag. Respondenterna berättar även om en avtrubbning av omdömet vilket gör att de inte reflekterar över det egna beteendet. De menade även att skälet till att de fortsatte att köra bil påverkade av alkohol handlade om att de inte åkte fast i ett tidigt skede. Vidare berättade respondenterna att det man såg som det största problemet med möjligheten att åka fast var ovissheten om vad som skulle hända sedan. De hade en känsla av att olyckor inte kunde hända dem och att de blev nästan arga på polisen som hindrade dem från att köra. Slutligen menar respondenterna att de påföljder som finns i dag rörande rattfylleri är alldeles för milda. De ville ha en möjlighet till en kraftig konfrontation med det de har gjort. Detta krävs för att få rattfyllerister att inse riskerna för sig själva och andra. Slutsatsen man kan dra med hjälp av denna undersökning är att den största delen av rattfulla alkoholister kör bil för att de inte reflekterar över att de är alkoholpåverkade, och att de inte riskerar att åka fast i tillräckligt hög grad. Det finns inget överliggande resonemang som rättfärdigar denna handling. Som alkoholpåverkad förare tänker man helt enkelt inte.

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter alkohol- och drogmissbrukare som söker vård, samt att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskors bemötande. Metoden som författarna använde sig av var att i databaserna Academic search elite, Pubmed, Cinahl samt PsycINFO söka vetenskaplig litteratur. Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv design, och i resultatet inkluderades 28 vetenskapliga artiklar. Huvudresultatet av studien gällande sjuksköterskors bemötande visade på två huvudkategorier. Ett negativt bemötande och ett positivt bemötande. Studien visade vidare på två faktorer som påverkade sjuksköterskors bemötande. Dessa var utbildning samt tidigare erfarenheter. Slutsatsen av studien var att det behövs mer kunskap och erfarenhet i hur sjuksköterskor bemöter och hanterar möten med patienter med alkohol och drogmissbruk. En utökad kunskap redan i grundutbildningen till sjuksköterska om alkohol och drogmissbruk vore önskvärt. Egen erfarenhet av att ha varit i kontakt med denna patientgrupp är av stor vikt i arbetet som sjuksköterska och påverkar bemötandet i en positiv riktning. I resultatdiskussionen bearbetades litteraturstudien utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteoretiska begrepp “ansa, leka, lära genom tro, hopp och kärlek”

INLEDNING I samhället kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men också nyktra kan ses som avvikande. I vår kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som används när vi umgås med vänner och bekanta. Alkohol är betydelsefull för många och kan även vara en självklar del i umgänget med andra. De som inte dricker ses därmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som påtvingat utanförskap och ifrågasättande av handlingar och åsikter utdelas då någon bryter mot normen att dricka alkohol. Dessa sanktioner gör enligt den amerikanske sociologen Howard S. Becker (1963) de nyktra till avvikare och, som en följd av detta, inte känner att de är en del av gemenskapen. Även de ritualer som tillhör alkoholdrickandet gör att nyktra personer ställs utanför samhörigheten. Detta gör att många nyktra undviker att till exempel gå på fest, besöka pubar eller gå på släktträffar. Utanförskapet som skapas är dock inte statiskt utan beroende på kontexten. Enligt den amerikanske sociologen Randall Collins (2004) hålls samhället ihop av sociala interaktionsritualer. Dessa ritualer verkar för att skapa och upprätthålla solidaritet, inte minst inom stratifierade grupper och grupper i konflikt, men även inom fredliga grupper. Resultatet av att delta i sociala ritualer är en känsla av medlemskap, självförtroende och en önskan att handla på ett sätt som anses som det moraliskt rätta. Detta resultat bidrar till att en gränslinje uppstår som markerar vilka som tillhör ritualen och vilka som står utanför. Alkoholforskningen i Sverige har mestadels fokuserat på missbruk och konsumtionsmönster. Det har gjorts betydligt färre studier på den nyktra alkoholistens upplevelser av sociala sidoeffekter när det gäller relationer. Etnologen Ingegerd Sigfridsson diskuterar i Självklara drycker; kaffe och alkohol i social samvaro (2005) alkoholhaltiga drycker i termer av normer och avvikelser. Sigfridsson beskriver alkohol som en gemenskapsdryck i en social kontext. Den sociala tillvaron kan uppfattas lättare om man som de andra i gruppen tackar ja till drycken, om man tackar nej kan det kännas obekvämt eller att man avviker från de övriga. Som alkoholist kan man uppfattas som en avvikare då man dricker för mycket och som nykter alkoholist för att man helt tagit avstånd ifrån drycken. Sigfridsson (2005) skriver i sin avhandling att samhörighet och gemenskap kan skapas genom att förtära en dryck tillsammans med någon i en social situation. Detta kan vara en indikation på att gemenskapen i en social kontext är mycket viktigare än vad man dricker, man dricker fastän man inte vill. Ett exempel kan vara att man dricker alkohol trots att man egentligen inte tycker om det, man dricker ändå för att det passar in i den sociala samvaron. Den sociala tillvaron kan bli lättare om man tackar ja till drycken då personen kanske inte vill vara obekväm eller sticka ut. 3 Ingegerd Sigfridsson diskuterar detta i termer av norm och avvikelse. Normaliteten är att servera och dricka dryckerna. Att inte dricka den självklara drycken uppfattas som en avvikelse. Klass och kön kan dessutom relateras till alkoholkonsumtion. Sigfridsson säger att de personer som intervjuades hade en enformig bild av vad kvinnor respektive män eller medelklassen respektive arbetarklassen sägs föredra för drycker. En trångsynt bild är att vin kan betraktas som medelklassdryck medan öl och brännvin uppfattas som arbetardryck. I ett trångsynt perspektiv bortser man från könsperspektivet. Detta påvisas exempelvis genom att arbetarkvinnornas val av vin åsidosätts eller medelklassens mäns val av öl tonas ned. En alkoholdryck är på ett flertal sätt knutet till vad som förknippas vara ett rätt val, både ur ett klass- och könsperspektiv. Kontexten har här en stor betydelse. I en offentlig miljö är det svårare att handla friare än i en privat miljö där man även kan handla mer efter egna önskemål. Dryckesvalet indikerar sociala skillnader: social position och kulturell tillhörighet uttrycks genom vad du dricker, när du dricker och vem du dricker med.

En tjock beskrivning av en prostituerad kvinnas liv under och efter den reglementerade prostitutionen i Malmö. / An essay about a Swedish prostitute during the days of the regulated prostitution in Malmö.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Denna studie undersöker vuxna som växt upp med alkoholiserade föräldrar och hur de blivit påverkade av detta. Studien tittar på om det endast har varit en negativ upplevelse och vilka metoder barnen har använt sig av för att hantera situationen. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fem individer, som haft alkoholiserade föräldrar, har blivit intervjuade. Vid analysen av intervjuerna användes innehållsanalys. Resultaten visar att alla respondenter har blivit påverkade på ett övervägande negativt sätt. Alla respondenter har hittat sin egen metod för att hantera problematiken med att ha en förälder som missbrukar alkohol. Det kan handla om att hitta en hobby, att umgås med för att slippa vara hemma eller att avskärma sig själv med hjälp av datorn. Metoderna är individuella och har olika konsekvenser för deras välmående. Vissa metoder har lett till att respondenterna har ökat sitt välmående, medan andra har resulterat i att de inte alls mått särskilt bra. Resultaten visar dessutom att respondenterna som även i liten utsträckning, har blivit utsatta för förälderns alkoholism, har blivit negativt påverkade. Det spelar alltså ingen roll hur mycket barnen blir exponerade, de blir ändå på ett eller annat sätt, negativt påverkade.

Purpose of this study was to investigate the Alcoholics Anonymous strengths and weaknesses, their policy of total abstinence after treatment and strategies for sobriety. The study was conducted by two focus group interviews with women and men living in a twelve-step treatment. Also a single interview was made with a woman from the staff at the women's homes. The results were analyzed with the theories of social mobilization and how group processes affect individuals. The result shows that the key strategies is to work in the twelve steps, going to meetings, and accept the concept of disease to achieve sobriety. Replacing unhealthy social circles is important. Community given in Alcoholics Anonymous give the individual strengths to break out of addiction. The analysis of a group perspective showed that the community has impact on the individual's choice. It thus leads also to change to new sober socializing, given within the movement, which can change behavior. / Denna studies syfte var att undersöka Anonyma Alkoholisters styrkor och svagheter, deras policy den totala avhållsamheten efter behandling och strategier för nykterhet. I studien genomfördes två fokusgruppintervjuer med kvinnor respektive män boende på ett tolv- stegsbehandlingshem. Även en enskild intervju gjordes med en kvinna ur personalen på kvinnornas hem. Resultatet analyserades med teorier om social mobilisering och om hur grupprocesser påverkar individer. Resultatet visar att centrala strategier är att arbeta i de tolv stegen, gå på möten, och acceptera sjukdomsbegreppet för att uppnå nykterhet. Byte av osunda umgängeskretsar är viktigt. Gemenskapen som ges inom Anonyma Alkoholister ger individen styrka att bryta sig ur missbruket. Analysen med ett grupperspektiv visade att gemenskapen har påverkan på individens val. Det leder således också att byte till nytt nyktert umgänge, som ges inom rörelsen, kan ändra en individs beteende.

I det svenska samhället har alkoholen en socialt normativ position. Trots en strikt alkoholpolitik och stora samhälsinsatser utgör alkoholism och alkoholproblematik en stor samhällsutmaning. Till följd av arbetsplatsens centrala position i många yrkesverksammas liv tillkommer ett stort ansvar i att uppmärksamma och hantera alkoholism och alkoholproblematik. Syftet med studien är att undersöka och jämföra det praktiska arbetet med alkoholproblematik inom två olika organisationer utifrån ett organisationskulturellt perspektiv. Genom det organisationskulturella perspektivet belyser studien hanteringen av alkoholproblematik utifrån ett nytt synsätt. Studien problematiseras genom att jämföra hanteringen av alkoholproblematik utifrån organisationskulturens artefakter, värderingar och grundläggande antaganden. Studiens empiriska material utgår ifrån åtta stycken semistrukturerade intervjuer fördelat jämt på respektive organisation. Resultatet som föreligger visar att organisationskulturen är av stor betydelse för hur organisationer arbetar med alkoholproblematik. Skillnaderna som föreligger organisationerna emellan förekommer på ett djupt medvetet och omedvetet plan i organisationernas värderingar, normer och grundläggande antaganden. I de ytliga nivåerna av organisationskulturen avseende alkoholpolicy, stöddokumentation och rehabiliteringsplaner föreligger inga omfattande skillnader. Vidare indikerar studiens resultat på att medarbetarnas och befattningsgruppernas sociala interaktion är avgörande för att skapa enhetliga alkoholvärderingar och således även ett enhetligt arbete med alkoholproblematik.

<p>I studien undersöks hur människor som levt med en partner med alkoholbroende upplever svårigheterna med det samt även hur insikt om medberende kan komma till stånd samt hur insikten kan bidra till att förändra situationen. Studien undersöker även vilka faktorer som kan spela in för vändpunkter i medberoendet. Urvalet bestod av fyra personer som ansåg sig vara medberoende. Med utgångspunkt från studiens syfte valdes kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod för att ta reda på hur personer som lever/levt med en partner med ett alkoholberoende upplever sin situation som medberoende. Under november månad år 2005 genomfördes fyra intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att det finns flera likheter mellan hur de intervjuade personerna upplever ett medberoende och vad som finns skrivet i populärlitteratur om ämnet. Respondenterna i studien tar upp svårigheter som att sätta gränser, bli manipulerad, bli sviken, känslor av skam, självhat, identitetsförlust, att inte se till egna behov, kontrollbehov, besatthet av drickandet, stor åtgång av negativ energi samt upprepade förhållanden med missbruksproblematik. Alla dessa svårigheter känns igen från den självhjälpslitteratur som studerats. Svårigheterna ser olika ut men gemensamt för dem alla är att den egna personligheten påverkas genom att energin går åt till partnern och partnerns göromål. Forskning visar att medberoende är ett begrepp med många definitioner. Begreppet används och tolkas på olika sätt. Den stora arenan för begreppet medberoende är självhjälps-böcker.</p>

<p>I denna kvalitativa studie var syftet att se vad det är som avgör att en anhörig eller medberoende till alkoholism söker hjälp och hur stor del skuld och skam har för att de anhöriga inte söker hjälp eller har sökt hjälp tidigare. Metoden i studien utgick från att vara kvalitativ där tre halvstrukturerade intervjuer utfördes på tre olika personer varav två var kvinnor och en var man. För att få klarhet i intervjupersonernas situation om varför de hade sökt hjälp eller inte, analyserades intervjuerna utifrån tidigare forskning kring att vara medberoende, skuld och skam samt att studien belyste även hur systemteorin går att applicera på intervjuper-sonerna och dess relation kring den anhöriga alkoholisten. Utifrån intervjuerna och analysen framkom att intervjupersonerna inte själva till en början söker hjälp för att de har en nära anhörig som är alkoholist. Den hjälp de till en början har fått blir de snarare erbjudna. Ofta vill de hjälpa sin anhöriga alkoholist i sin behandling och inte sig själva. Den tredje intervjupersonen har inte haft någon professionell hjälp eller stöd men menar att han skulle ta emot hjälp om det erbjöds honom. Vidare framkommer det genom studien att skuld och skam har stor inverkan på att intervjupersonerna inte själva har sökt hjälp i sitt medberoende.</p>