Lexikal pluralitet är en term för vissa substantiv som har en inneboende pluralbetydelse. Lexikal pluralitet är ett relativt outforskat område, särskilt ur ett typologiskt perspektiv. Några studier som gjorts inom lexikal pluralitet har visat att de lexikalt plurala substantiven tenderar att finnas inom vissa tvärspråkligt återkommande semantiska kategorier. Föreliggande studie bygger på dessa tidigare studiers kategorier, och syftet är att utveckla kategorierna för att bättre fånga in den semantiska variationen hos de kushitiska språken. Detta görs genom att samla lexikalt plurala substantiv ur grammatikor och sedan klassificera substantiven utifrån deras semantik. Resultatet visar, förutom att de semantiska kategorierna i stor utsträckning överlappar med tidigare studier, att de semantiska kategorierna grupper, granulära ämnen, duala enheter och vätskor & fasta ämnen tenderar att vara mer frekventa än kategorierna tidsuttryck, sjukdomar, platser och koncept/aktiviteter som involverar flera deltagare.

Bakgrund: Malignt melanom är en cancerform som har ökat betydligt de senaste årtiondena. Många individer är omedvetna angående risker som kan orsaka att drabbas av malignt melanom. Problem: Malignt melanom kan förebyggas om kunskap kring sjukdomen blev mer uppmärksammad. Sjuksköterskor kan bli mer delaktiga med att undersöka och upptäcka malignt melanom. Syfte: Syftet är att skapa en översikt över hur sjuksköterskor kan vara delaktiga i arbetet kring malignt melanom. Metod: Metoden som används är en allmän litteraturöversikt med en beskrivande design. Totalt har tio artiklar valts ut som innehåller en kvantitativ design. Resultat: Sjuksköterskor kan bli mer delaktiga i förebyggandet av malignt melanom via olika typer av utbildningsprogram. Detta resulterade i ökad kunskap hos sjuksköterskorna gällande sjukdomen, vilket bidrog till ökad undervisning angående förebyggande åtgärder gentemot patienterna. Ett hinder för utförande av hudundersökningar av sjuksköterskorna var tidsbrist. Slutsats: Sjuksköterskor kan få en ökad kunskap om malignt melanom som kan öka deras omvårdnadskapacitet och ett hälsofrämjande arbetssätt samt förebyggande av sjukdomen. Genom att informera patienter kan de få mer kunskap om malignt melanom och därmed öka egenvårdskapaciteten.

Allmänna rättsprinciper i HD och HFD:s praxis har analyserats i syfte att ta reda på vilken typ av normer de allmänna rättsprinciperna är och vilken plats de har i svensk rätt. Resultatet har jämförts med förklaringsmodeller från Aarnio, Dworkin, Tuori och Zahle avseende principers ursprung och egenskaper. Detta har visat att de rör sig om en väldigt heterogen grupp både vad gäller ursprung, egenskaper och tillämpning. På grund av detta säger det inte särskilt mycket om en norm att den klassificeras som en allmän rättsprincip. De gemensamma drag som dock går att se är att många av principerna är mycket gamla och befästs mer och mer och fått en allt viktigare roll ju längre tiden går.

I denna uppsats undersöks och jämförs två läromedel för kursen Svenska 1, varav ett är avsett för högskoleförberedande klasser och ett för yrkesförberedande. Uppsatsens syfte är att granska huruvida det finns innehållsliga skillnader mellan läromedlen och vad dessa i sådana fall kan bero på. Vidare är ett delsyfte att jämföra läromedlens innehåll med läroplanen och se huruvida eleverna har samma chans att nå målen oavsett läromedel. För att svara på uppsatsens syfte har en innehållsanalys använts för att systematiskt välja ut och bearbeta materialet. Läromedlen har kodats enligt olika slags skillnader, vilket gjorde att ett mönster i innehållsliga skillnader framkom. Undersökningen visar att det finns skillnader mellan läromedlen. Överlag är innehållet i yrkesboken förkortat och uteslutet i jämförelse med den högskoleförberedande läroboken. Den mer omfattande högskoleförberedande läroboken bör bidra med en bättre förberedelse för högre betyg. Uppsatsens slutsats är att läromedlen som undersökts har olika fokus och syfte, vilket medför konsekvenser för eleverna. De högskoleförberedande elevernas lärobok har ett tydligt fokus på kunskapskontroll och det nationella provet. Eleverna får omfattande information om de ämnesområden som behandlas och de får mycket detaljerande arbetsgångar för lärobokens slutuppgifter. Yrkeseleverna får mindre omfattande information om ämnesområden, sämre förberedelse för att genomföra slutuppgifterna i läroboken och inte samma förberedelse inför nationella provet. Istället förbereds yrkeseleverna för ett kommande yrkesliv och har tillägg av innehåll som verkar syfta till att vara roliga.

Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur heterosexuella par med Youtube som plattform framställer par- och familjerelationer samt att studera hur deras kommunikation förhåller sig till rådande genusnormer för mäns och kvinnors samtalsstil. Metoden är induktiv och inleddes med transkription av sex videoklipp av två olika upphovsmakarpar, Jocke och Jonna samt Gustav och Johanna. Det transkriberade materialet analyserades kvalitativt med hjälp av diskursanalytiska verktyg och med utgångspunkt i genusteori. Kommunikationen hos de två studerade paren är på många sätt genusstereotypiskt, men det finns gränsöverskridande beteenden. Till exempel talar männen mycket om relationer och känslor, vilket generellt tillhör den kvinnliga samtalsnormen. Det är tydligt hos Jocke och Jonna att kvinnan är ansvarig för familjeplanering och mannen för trygghet, försörjning och tak över huvudet. Makten över det sexuella området ligger hos männen i paren och de använder båda sin kroppsstyrka som symbol för makt och manlighet. Studien har ett didaktiskt perspektiv och diskuterar hur elever i undervisningen kan tränas i att förstå och möta mediefenomen i vuxenvärlden.

Syftet med denna studie är att dels studera om och hur gymnasielärare identifierar och arbetar med särbegåvade elever i svenska och dels hur skolledare stödjer både lärare och elever i frågan. I studien har tre svensklärare och tre skolledare intervjuats och och 26 svensklärare har svarat på enkätfrågor. Studien visar att både lärare och skolledare ser att skolans uppdrag i dag mer fokuserar på elever som inte uppnår godkänt betyg i svenskämnet, även om lärarna ser den individanpassade undervisningen i allmänhet som ett sätt att nå ut till så många som möjligt. Någon specifik planering för att identifiera och utmana särskilt begåvade elever är inte vedertagen på de undersökta skolorna, utan ansvaret hamnar här på den enskilde läraren och dennes egna intresse för den elevgruppen. Intervjuade lärare och skolledare är överens om att skolan i dag inte passar samtliga elever vilket i förlängningen kan drabba de särbegåvade eleverna, då dessa inte upptäcks och stimuleras i sin utveckling. Samtidigt finns även en konsensus om att större resurser än i dag också borde läggas på elever som anses vara särbegåvade.

Studies show that mechanics not always read instructions. They often talk to a colleague when a problem arises in order to find a solution. This increases the risk that the mechanics will miss important information so that the vehicle is not properly assembled. In order for a mechanic to know what is wrong with a vehicle, error codes are used. Error codes are a kind of instruction used when diagnosing a vehicle. The purpose of this work is to clarify the information in the error codes by using text and image in collaboration. To investigate the problem, text analyzes, interviews and tests are used in collaboration with the target group. This work addresses theories of thematic bindings, disposition and multimodal integration. Based on the methods and theories, it is concluded that there are three different parameters that could clarify the information in the error codes: The text should use thematic bindings to facilitate the processing of the information, the images should be placed before the text to support the information in the text, and meta-language references are used to integrate the image with the text to create a connection between the two elements. All parameters have been applied in the design of information about two error codes. These shows how the parameters can be used to clarify the information of the error codes. / Studier visar att mekaniker inte alltid läser instruktioner. Ofta samtalar de med en kollega när ett problem uppstår för att gemensamt hitta en lösning. Det ökar risken för att mekaniker ska missa viktiga steg så att fordonet inte blir korrekt monterat. För att mekaniker ska veta vad som är fel på ett fordon används felkoder. Felkoder är en slags instruktion som används när ett fordon diagnostiseras. Syftet med arbetet är att förtydliga informationen i felkoderna genom att använda text och bild i samverkan. För att undersöka problematiken används textanalyser, intervjuer och utprovningar med målgruppen. Detta arbete tar upp teorier om tematiska bindningar, disposition samt multimodal integration. Utifrån metoderna samt teorierna dras slutsatsen att det finns tre olika parametrar som förtydligar informationen i felkoder. Texten ska använda sig av tematiska bindningar för att underlätta bearbetningen av informationen. Bilderna ska placeras före texten för att fungera som ett stöd för informationen i texten. Metaspråkliga hänvisningar används för att integrera bilden med texten för att skapa ett samband mellan de båda elementen. Samtliga parametrar har applicerats i gestaltningen av två felkoder som visar hur parametrarna kan användas för att förtydliga informationen i felkoder.

This study examined gender differences in young learners of English in terms of skills, attitude and interest, and teachers’ perceptions of potential gender differences. To examine potential gender differences in skills, a three-part test was conducted with two third grade classes in a school in Sweden. A survey was conducted in the same third grade classes to map the students’ interest and attitude, and structured interviews were conducted with six different teachers to investigate their perception of potential gender differences in skills and interest and attitude. The results revealed that boys’ and girls’ skills were almost equal, although boys at an average acquired a slightly higher level of points in listening and reading comprehension, while more girls wrote at a higher level than boys in the writing assignment. Boys and girls were not equal in their attitude towards and interest in the English language, as girls were more positive towards the language while boys were more confident in their English skills. Teachers perceived no gender difference in interest and attitude, and most perceived none or slight difference in skills.

Emojis are colorful pictorial icons used in day to day conversations via SMS and on plenty of different platforms, available for everyone today, but not yet studied to an extent even though they they are highly ambigous. The aim of this study is to find which semantic meanings emojis can have, if gender or age is a causing factor and if any norm for when and how emojis should be used exists among the users. Through a digital survey uploaded on different platforms and sent to different companies, the results show that misconceptions do happen, and that they happen often. However, gender does not seem to matter to the same extent as age. There is also evidence pointing to the users following some rules when it comes to what emoji should be used when and when no emoji should be used at all.

Detta är ett examensarbete i ämnet Svenska som andraspråk som behandlar genus och heteronormativitet i skolämnet svenska som andraspråks läromedel. Studiens inriktning är mot den grundläggande vuxenutbildningen på Komvux. Den forskning som tidigare bedrivits i området kring genus och queer har länge fokuserat på klassrumsnära innehåll där man bland annat har undersökt talutrymme i klassrummet eller lärares förhållningssätt till genus. Detta har bidragit till att det inte fallit så mycket ljus över de materiel eleverna faktiskt läser i skolan. I denna studie vill jag bredda genus- och queer forskningen i den grundläggande vuxenutbildningen och även koppla in de läromedel som används. Insamlingen av empiri till studien har skett via kriteriebaserad kvalitativ sampling. För att analysera innehållet har jag använt mig av diskursanalys som jag kopplat queerteori till. Resultatet av studien var nedslående. Det märktes tydligt att biologiska kvinnor var underrepresenterade samt att kvinnorna på ett övervägande sätt beskrevs negativt. HBTQ-identiteter är i stor utsträckning marginaliserade och i de fall de förekommer är de totalt andrafierade. Den tidigare forskning som finns i ämnet från Norge och Australien visar liknande resultat med min studie. Slutsatsen är att vi i den svenska skolan behöver samla oss och göra läromedelsanalyser med ett queerperspektiv för att faktiskt belysa detta problem. Utan ett krafttag kring dessa frågor kommer vi ha svårt att skapa en jämlik skola som våra styrdokument ställer som krav.