Europakonventionen inkorporerades in i svensk rätt genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lagens främsta syfte var att förstärka konventionens ställning i Sverige och att den enskildes rättssäkerhet gentemot staten tillförsäkrades. Den enskildes rätt till skadestånd vid överträdelser av EKMR har idag fått en ökad relevans särskilt inom det allmännas ansvar för fel eller försummelse vid myndighetsutövning enligt 3 kap. 2 § SkL. Samverkan mellan SkL och EKMR har lett till att det uppkommit tolkningsproblem när EKMR ska tolkas i ljuset av svensk skadeståndsrätt. Detta har lett till att det finns ett flertal fall där HD utdömt ideellt ersättning vid konventionsöverträdelser utan stöd i lag. Det har under den senaste tiden skett en utveckling i praxis där det har konstaterats att Sverige inte uppfyller de krav som EKMR ställer på att tillhandahålla effektivt rättsmedel enligt artikel 13 EKMR. I dir. 2009:40 som beslutades av regeringen den 7 maj 2009 framfördes att en utredning skulle genomföras angående när det allmänna enligt artikel 13 EKMR ska ersätta den enskilde som drabbats av en konventionsöverträdelse. Direktivet resulterade i ett betänkande, SOU 2010:87 "Skadestånd och Europakonventionen", som grundligt analyserade det allmännas ansvar enligt konventionens förpliktelser. I betänkandet redogjordes att Europadomstolens ökade arbetsbörda har lett till att det ställts högre krav på att medlemsstaterna ska tillgodose kravet på effektivt rättsmedel enligt artikel 13 EKMR. I utredningen framfördes ett förslag om att införa en ny bestämmelse i "3 kap. 3 § SkL" beträffande att det allmänna borde ersätta konventionsöverträdelser och att skadestånd enbart ska utgå om det anses som ett nödvändigt medel för att kompensera överträdelsen. Genom de rättsfall som presenterades i SOU 2010:87 föreligger det problem när SkL:s bestämmelser ska tolkas i ljuset av EKMR. Lagarna syftar till att skydda den skadelidande, men lagarnas rekvisit och bedömningar skiljs i vissa fall åt, vilket resulterat i att det uppkommit särskilda tolkningsproblem. Med det tidigare sagda borde Sverige utreda hur EKMR ska tolkas i ljuset av skadeståndsrätten. Paragrafen i "3 kap. 3 § SkL" har ännu inte trätt ikraft och vi anser att vidare utredning borde genomföras på området då det finns möjligheter till att lagstadga en fristående lagregel.

No description available.

Denna studie undersöker Fredrika Bremerförbundets Örebrokrets arbete för ökad kvinnlig representation mellan åren 1935 och 1945. Undersökningen syftar till att synliggöra hur kvinnorörelsens arbete fortsatte efter införandet av den allmänna rösträtten med ett fokus på arbetet för ökad kvinnlig representation. Undersökningen är en kvalitativ textanalys där tidningsartiklar samt Örebrokretsens mötesprotokoll, verksamhetsberättelser och korrespondens undersöks. Örebrokretsens arbete studeras således utifrån hur de själva och media beskriver deras verksamhet. Detta källmaterial används för att besvara följande frågeställningar: Vad ingick i Fredrika Bremerförbundets Örebrokrets definition av kvinnlig representation? Hur arbetade Örebrokretsen för att främja kvinnlig representation? Vilka argument kan synliggöras i strategierna för ökad kvinnlig representation? Analysen av materialet visar att Fredrika Bremerförbundets Örebrokrets arbetar för kvinnlig representation på tre områden: inom politiken, på arbetsmarknaden samt i det samhälleliga medborgarskapet. I kretsens definition av kvinnlig representation ingår således dessa tre kategorier. Dessutom arbetar kretsen aktivt för att värna om de kvinnor som redan var representerade politiskt. För att främja representation inom dessa områden anordnar kretsen föredrag, kurser, diskussionsaftnar, delar ut broschyrer, sätter upp affischer samt överlämnar listor till nämndmannainstitutionen med förslag på kvinnliga representanter. Inom detta arbete har man kunnat synliggöra explicita användningar av rättviseargument, intresseargument och demokratiargument för ökad kvinnorepresentation med hjälp av en typologi utvecklad av statsvetaren Anne Phillips som analysverktyg. Diskussionen bekräftar till viss del att Örebrokretsen arbetat på ett liknande sätt med liknande argument som andra kvinnoföreningar för att öka den kvinnliga representationer. Vissa skillnader i både strategi och argument har dock kunnat synliggöras i relation till tidigare forskning om kvinnoföreningars arbete rörande kvinnorepresentation. Dessutom har man kunnat synliggöra att Örebrokretsens definition av ”kvinnlig representation” är relativt bred i förhållande till andra föreningar.

This study aims to put light into a problem that often is seen as a complexed, vaguely legislated “grey area” in the fundamental laws regarding access to official documents, mainly focusing on the technical and workforce related boundaries. Sweden is worldwide known for the democracy and openness. We have the freedom of information in terms of access, followed by the rights to write, publish and share our perspectives with the rest of the world. These rights have been protected in the deepest core of jurisdiction for decades. Although the law remains, society has evolved as technology has to some extent replaced traditional paperwork over the years and changed the way we exchanged, store and handle information. The Swedish government claim to be much aware of the changes that is needed to be done to keep our rights in the modern society, although the jurisdiction remains more than a few steps behind. There are exceptions where official information is to be unofficial. Some of these exceptions are not surprising, others are more. If we speak of sensitive information that could cause harm for the individual, it should be treated with care to protect us. What about information a government has access to, but it is stored it in a digital form, one we cannot read or see in its present state and therefore require a process involving a program they do not have at hand or takes time to access or “reform” the information to make it accessible. This have impact on whether the information is or is not official information for the public. Swedish institutions handle each request individually, routines of the process vary, along with the access, or lack of access to the needed technology and, or knowledge at hand, which less surprisingly leads us to a various result. This essay aims to clarify, nevertheless put light into the spots where it is needed for a deeper understanding of what is and is not official information. Sweden claimed and still claims, to be very fund of our fundamental regulations regarding openness and transparency. At the time we consider joining the European Union (EU) it was essential for the government to be certain of sustaining these right, this was done by a written request before signing a membership that these rights where to remain. As the result was positive from EU, we accepted the invitation to become a member state. Lately, we have shown to put “neutralisation”, as in adapting to the rest of the Union over openness, giving us more exceptions and therefore more secrecy. Openness is not as welcomed in the other member states and the regulations are here to support us to melt into the picture. The essay will therefore look into the international spectrum, mainly focusing on the effects of our membership and compare the general EU member states to Sweden.

The construction industry is constantly evolving with new products and building technical solutions. The construction industry organization jointly developed regulations known as standard contracts, or general regulations, which includes ten chapters. The standard contracts describe what the constructor industry should relate to in terms of performance and responsibility. When the standard contracts were negotiated about between the various parties in the industry some sections were developed through compromises. It is mainly in these sections misunderstandings, interpretations differences and conflicts occur. This report investigates in which sections conflicts commonly occur, what the consequences are and how the generally perception of the standard contracts is in the industry. The report also suggests solutions and improvements to the standard contracts. Eleven basic questions based on the generally perceptions of the standard contracts and the first six chapters of the standard contracts have been developed to clarify where disputes and misunderstandings may occur. The remaining four chapters have been deliberately excluded to limit the scope of this report. The content of the report is mainly based of twenty interviews with contractors and clients. The study shows that the perception of the standard contracts is positive and serves as a good tool to know what to relate to. The standard contracts should however adapt more to today's technological society. The study also presents suggestions on methods and advices that can be used to facilitate communication in the construction industry. This thesis in the Bachelor of Science in Construction Engineering at Uppsala University has carried out for ten weeks at a property company Klövern in Kista. / Byggbranschen utvecklas ständigt med nya produkter och byggtekniska lösningar vilket gör att uppförandet och förhållningssättet ändras med tiden. Branschorganisationen har gemensamt framtagit föreskrifter som benämns standardavtalen eller Allmänna bestämmelser som innefattar tio kapitel. I standardavtalen förklaras vad parterna ska förhålla sig till exempelvis vad gäller utförandet och vilket ansvar de har rent juridiskt. Det här för att undvika att parter hamnar i tvist med varandra. Man kan se standardavtalen som spelregler för byggbranschen som då vet vad man ska förhålla sig till. Då standardavtalen har förhandlats fram mellan de olika parterna i branschen innehåller de en del paragrafer som har tagits fram genom kompromisser och det är främst här missförstånd, oliktolkningar och konflikter uppstår. Den här rapporten undersöker vilka frågor som leder till att tvister vanligast uppkommer, i viss mån vad konsekvenserna blir och vidare undersöks hur synen på standardavtalen överlag ser ut i branschen. Rapporten leder fram till förslag hur standardavtalen överlag kan förbättras. Arbetet baseras på elva grundfrågeställningar kring den allmänna uppfattningen av standardavtalen samt ett antal frågor rörande bestämmelser i de sex första kapitlen i standardavtalen. Dessa har tagits fram för att klargöra vart tvister och missförstånd kan tänkas uppkomma. De resterande fyra kapitlen har medvetet uteslutits för att begränsa omfattningen i den här rapporten. Innehållet i rapporten grundar sig främst i ett tjugotal intervjuer som har genomförts med entreprenörer och beställare. Undersökningen visar att synen på standardavtalen är positiv och fungerar som ett bra verktyg för att veta vad man ska förhålla sig till. Standardavtalen bör dock anpassas till dagens tekniska samhälle. Det redovisas även förslag på metoder och råd som kan användas för att underlätta kommunikationen mellan parterna. Detta examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik på Uppsala universitet har utförts under tio veckor åt fastighetsbolaget Klövern i Kista.

I avsaknad av tillämplig lagstiftning för entreprenader fanns för länge sedan ett behov av ett standardavtalssystem. Standardiserade formulär som säkerställer en optimal riskfördelning mellan parterna och erbjuder snabba avtalsslut togs emot som en framgångssaga inom byggsektorn. I den rättsliga doktrinen frågades, varför behöver vi en lagstiftning när de allmänna bestämmelserna för byggsektorn erbjuder heltäckande regleringar? I denna framställning ställer jag motfrågan, om de allmänna bestämmelserna för byggsektorn verkligen så heltäckande som vi tror? En gammal utbredd uppfattning om juridiken och entreprenader är att, entreprenadrätt skulle vara ett eget särskilt rättsområde och de allmänna bestämmelserna utgör branschspecifik lag inom detta rättsområde. I denna framställning belyser jag praxis från de senaste åren som snarare antyder att entreprenadrätt är en naturlig del av den allmänna köp- och kontraktsrätten. Framställningen har ett särskilt fokus på ABM 07 och behandlar dess centrala brister och medföljande tolkningsproblem. För de som tillämpar de allmänna bestämmelserna är det viktigt att förstå den verkliga innebörden av vad de faktiskt avtalar om. Genom att förstå dessa standardavtal kan onödiga risker, kostnader och osämja undvikas. Tvister om olika tolkningar gällande innebörden av enskilda avtalsvillkor är vanligt förekommande inom entreprenader. Oftast väljer parterna en icke offentlig tvistelösning i ett skiljeförfarande, eller så ser man helst till att förlika framför att invänta en prövning i allmän domstol. Om parterna är förtrogna med en djupare juridiska kunskap om de allmänna bestämmelserna skulle kanske färre tvister behöva prövas överhuvudtaget.

Uppsatsen behandlar de intressekonflikter som uppstår vid planläggning av bostadsändamål intill järnvägsspår. Dagens planering är präglad av ett förtätningsideal inte bara i Sveriges större städer utan även på mindre orter. Hand i hand med förtätning eftersträvas ett minskat bilanvändande och järnvägstrafik lyfts fram som ett lämpligare transportsätt utifrån ett miljöperspektiv. Järnvägstrafik påverkar sin omgivning i form av buller, vibrationer och elektromagnetiska fält, samt skapar risker för urspårning av tåg. När järnvägstrafik passerar genom täta urbana miljöer skapas intressekonflikter mellan järnvägens effekter och rådande förtätningsideal, eftersom bebyggelsen påverkas av dessa. Uppsatsen studerar vilka dessa intressekonflikter mellan järnvägen och bostäder är, samt hur de kan ges uttryck med hjälp av en fallstudie. Fallstudien tittar närmare på två fallorter, Växjö och Kungsbacka för att närmare studera vars en detaljplan gällande ny bostadsbebyggelse vid järnvägsspår. Avvägningar mellan intressekonflikterna kommer till uttryck i fysisk planering som blir en medlare mellan intressena. Förhoppningen är att studien kan ge nya insikter och perspektiv på förtätning av bostäder vid järnvägsspår.

1999 inkorporerades vattenlagen från 1983 i vad som skulle bli den nya miljöbalken. Anledningen till reformen av lagstiftningen var delvis på grund av att man ville förstärka miljöaspekten av vattenrätten som tidigare varit genomsyrad av ett exploateringstänk. I och med reformen kom även expropriationslagstiftningen att bli gällande för vattenrättsliga ersättningsfrågor och det 25 procentiga påslag på ersättningen som tillkom 2010. Syftet med denna framställning har varit att undersöka hur ovan nämnda reformer har påverkat äganderätten för den enskilde och förutsättningarna för ersättning när det kommer till ingripande av det allmänna, bland annat när det kommer till vattenrätt. För att genomföra detta har en rättsdogmatisk metod använts där grundlagar, lagar, förordningar, föreskrifter, propositioner och doktrin har använts för att utreda och analysera rättsläget samt jämföra med tidigare rätt. Genom införandet av miljöbalken har rätten blivit tydligare och mer lättförståelig samtidigt som äganderätten har stärkts.

No description available.

In this thesis, the provision of excusable excess in the Penal Code, Chapter 24 Section 6 has been investigated with a legal-judicial perspective. The provision of excusable excess is applicable e.g. when a person acts in self-defence, but uses excessive violence that is clearly unjustifiable to defend himself. In such cases, there is a possibility for the court to excuse the defendant if the circumstances were such that he had certain difficulties in coming to his senses. Furthermore, the provision is subjective in the sense that the assessment only should be focusing on the individual’s capacity to come to his senses at the time of the incident. However, the meaning of the expression “certain difficulties in coming to his senses” does not appear in the law. The purpose of this thesis has been to investigate the meaning of this expression. More specifically, the thesis has examined which circumstances are relevant in the assessment and the relative importance of these circumstances. The ambition has also been to investigate whether any patterns or structures can be found in the Supreme Court’s adjudication. Therefore, Nils Christie’s theory of the Ideal Victim has been applied to certain precedents from the Supreme Court. More precisely, Nils Christie’s criteria for the Ideal Victim have been applied to the defendant in each case. Thus, it has been possible to investigate whether there are any common denominators among the persons who have, and who have not, been excused because of the provision in the Penal Code, Chapter 24 Section 6. This thesis describes the circumstances that, according to the traditional sources of law, should be taken into consideration in the assessment, as well as the circumstances that have been taken into account in the application of the law. Some conclusions are that certain circumstances, in comparison to the legislator’s intention, are given greater importance in the adjudication. Furthermore, some circumstances are given greater importance than they should, and other circumstances are given less importance than they should. Finally, it sometimes appears that broader moral judgements regarding the defendant are taken into consideration in the assessment.