Bakgrund: Vårdmötet mellan ambulanspersonal och patient påverkar patientens upplevelse och behandlingsresultat. Empati, kommunikation och respekt är nyckelfaktorer. Förståelse och uppfyllande av patientens behov är viktigt för en kvalitativ vårdrelation. Tidigare forskning visar att patientens fysiska behov ofta prioriteras över de psykosociala, vilket kan leda till bristande respekt och medkänsla. Ambulanspersonalen måste balansera fysiska och psykosociala aspekter för en respektfull vårdrelation. Att identifiera och förstå faktorer som främjar eller hindrar vårdmötet är avgörande för att förbättra vården och säkerställa att varje patient känner sig sedd och lyssnad till. Syfte:Att beskriva patienters upplevelser av faktorer som främjar eller hindrar vårdmötetmed ambulanspersonal. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats och integrerad analys genomfördes. Resultat: Litteraturöversikten mynnade ut i två teman: Patientens upplevelse och interaktion ivårdmötet samt ambulanspersonalens professionella kompetens och förhållningssätt. Patienterna kände sig ibland förbisedda av ambulanspersonal och betonade sin beroendeställning. Deltagande i vårdbeslut och respektfull behandling främjade positiva vårdupplevelser. Kommunikationens kvalitet och förståelse för patienternas behov var viktiga. Bristande kommunikation ledde till ogynnsamma utfall och känslor av maktlöshet. Ambulanspersonalens empati och lugnande närvaro påverkade välbefinnandet och känslan av trygghet hos patienterna. Deras professionalism och omsorg skapade förtroende och lugn vilket främjade en positiv vårdupplevelse. Slutsats: Resultatet ger en viktig insikt i både främjande och hindrande faktorer iinteraktionen mellan ambulanspersonal och patienter, med betoning på att bli tagen på allvarsom en avgörande främjande faktor. Det understryker behovet av utbildning för att ambulanspersonal ska kunna lyssna på och respektera patienternas upplevelser, samt anpassa sin kommunikation för att möta individuella behov. Dessa insikter kan användas för att förbättra kommunikationsstrategier och tillämpa omvårdnadsprinciper för att skapa en trygg vårdmiljö, vilket kan leda till förbättringar inom utbildning och vårdutförande inom ambulanssjukvården. / Background: The interaction between ambulance staff and patients influences the patient's experience and treatment outcomes. Empathy, communication, and respect are pivotal factors. Understanding and meeting the patient's needs are crucial for a qualitative care relationship. Previous research indicates that the patient's physical needs are often prioritized over thepsychosocial ones, potentially leading to a lack of respect and compassion. Ambulancepersonnel must balance physical and psychosocial aspects for a respectful care relationship. Identifying and understanding factors that promote or hinder the care encounter are crucial for improving healthcare and ensuring that every patient feels seen and heard. Aim: To describe patients' experiences of factors that facilitate or hinder the care encounterwith ambulance personnel. Method: A literature review with a systematic approach and integrated analysis wasconducted. Results: The literature review resulted in two themes: the patient's experience and interactionin the care encounter and the ambulance personnel's professional competence and attitude. Patients sometimes felt overlooked by ambulance personnel, emphasizing their dependency. Participating in healthcare decisions and receiving respectful treatment promoted positive care experiences. The quality of communication and understanding of patients' needs were crucial. Poor communication led to unfavorable outcomes and feelings of powerlessness. The empathy and calming presence of ambulance personnel influenced patients' well-being and sense of security. Their professionalism and care instilled trust and calmness, promoting apositive care experience. Conclusion: The results provide valuable insights into both facilitating and hindering factors in the interaction between ambulance personnel and patients, with emphasis on being taken seriously as a crucial facilitating factor. It underscores the need for education to enable ambulance personnel to listen to and respect patients' experiences and adapt their communication to meet individual needs. These insights can be used to improve communication strategies and apply nursing principles to create a safe care environment, leading to enhancements in education and care delivery within ambulance healthcare.

Ambulanssjukvårdens mål är detsamma som för övrig hälso- och sjukvård, en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Syftet med studien var att beskriva akut sjuka eller skadade patienters upplevelser av ambulanssjukvård. En litteraturstudie genomfördes genom att systematiskt identifiera relevanta studier, värdera studiernas kvalitet, analysera och sammanställa resultatet. Elva kvalitativa intervjustudier och tre kvantitativa enkätstudier inkluderades och två huvudkategorier identifierades; patienter och närståendes upplevelser av att kontakta 112 och vänta på ambulans och patienters upplevelser av ambulanssjukvård när ambulansen anländer. Den sistnämnda kategorin har följande underkategorier; upplevelser av att vårdas av ambulanspersonalen, upplevelser av att bli lämnad hemma och upplevelser av att transporteras till akutmottagningen. Ambulanspersonalens kompetens och professionella förhållningssätt är de egenskaper som resulterade i att patienterna vågade lämna över sig själva i ambulanspersonalens händer. Omvårdnadsforskning med ett tydligt patientperspektiv är begränsat inom ambulanssjukvården. Det behövas ytterligare forskning för att studera patienternas upplevelser av ambulanssjukvård, dels för att tydliggöra ambulanssjuksköterskans roll utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, dels för att synliggöra organisatoriska utmaningar i den prehospitala vården. / The goal of prehospital emergency care is the same as for other health care, good health and care on equal terms for the entire population. The aim of this study was to describe acutely ill or injured patients’ experiences of emergency medical services (EMS). A literature study was implemented by systematically identifying relevant studies, evaluating the quality of the studies, analysing and putting the result together. Eleven qualitative interview studies and three quantitative survey studies were included and two main categories were identified: patients and their close relatives’ experiences of contacting 112 and waiting for the ambulance and patients’ experiences of EMS when the ambulance arrives. The latter category has the following subcategories: experiences of being taken care of by the ambulance personnel, experiences of being left at home and experiences of being transported to the hospital. The competence and professional approach of the ambulance personnel are the qualities that resulted in the patients daring to leave themselves in the hands of the ambulance crew. Further research is needed to study the patients’ experiences of EMS partly to clarify the role of the ambulance nurse from a person-centred approach, partly to make organizational challenges in the prehospital care visible.

Vid prio 1 ambulansutryckningar kan varje sekund vara skillnaden mellan liv och död för patienten i andra ändenav resan. Det är därför av stor vikt att resurser inom ambulanssjukvården är stationerade för optimal tillgänglighettill befolkningen de är menade att förse med vård. Uppsatsens syfte är att undersöka hur lokaliseringen avambulansstationer och den byggda miljön i formen av farthinder påverkar ambulanssjukvårdens tillgänglighet tilllänets befolkning. För att göra detta används flermetodsforskning i formen av skapandet av en justerbar GIS-modell som speglar ambulansutryckningar där faktorer som lokaliseringen av stationer och existensen avfarthinder kan justeras för att undersöka dess effekter. Samt fyra intervjuer med personer som arbetar eller hararbetat inom ambulanssjukvården i Region Uppsala på olika nivåer för att ge nödvändig expertkompetens ochrelevans inom ambulanssjukvården. Resultatet av den kvantitativa och kvalitativa undersökningen var attfarthinder påverkar ambulanser mindre än förväntat, men att det finns problematiska områden i Uppsala stad somkan förbättras. Vad gäller lokaliseringen av ambulansstationer fann studien att en station i Gränby påverkartillgängligheten till befolkningen markant, men att fler stationer kommer behövas för att uppnå regionens politisktsatta mål.

Introduktion: Trauma rankades 2023 som den nionde vanligaste dödsorsaken i världen. I populationen 13–46 år var det den vanligaste dödsorsaken. Trauma leder inte bara till döden utan kan innebära stora funktionsnedsättningar för de drabbade individerna. PHTLS är ett koncept för omhändertagande av patienter drabbade av trauma, prehospital personal över hela världen utbildas enligt detta koncept. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor tillämpar PHTLS konceptet vid omhändertagande av traumapatient. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med en deduktiv ansats. PHTLS bedömningsalgoritm analyserades och fyra kategorier bildades inför analysen. 12 informanter intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Resultat: Samtliga informanter för ett resonemang som är relaterat till PHTLS konceptet inför omhändertagandet av patienten. Vilka resurser som prioriterades berodde på den initiala informationen från larmcentralen samt intryck från skadeplatsen. Flera av informanterna beskrev en känsla kopplat till om patienten är kritisk eller icke kritisk snarare än primär bedömning enligt X-ABCDE. Kritiska patienter med en neurologiska påverkan tog längre tid att identifiera än de med en belastning under X-ABC. Konklusion: PHTLS algoritmen användes av samtliga informanter som en grundplåt för omhändertagandet där ibland vissa kalkylerade avsteg gjordes för att optimera patientnyttan. Flera faktorer som hot/risker och resurser påverkade i vissa fall omhändertagandet vilket gjorde att t.ex. tidsramen inte kunde hållas. / Introduction: Trauma was in 2023 ranked as the ninth leading cause of death in the world. In the population aged 13-46, it was the most common cause of death. Trauma not only leads to death, it also results in major functional impairments for the affected individuals. PHTLS is a concept for the nursing of patients affected by trauma, prehospital staff worldwide are trained according to this concept. Aim: The aim was to investigate how nurses apply the PHTLS concept in clinical practice. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with a deductive approach. The PHTLS assessment algorithm was analyzed and three categories were formed prior to analysis. 12 informants were interviewed using a semi-structured interview guide. Results: All informants toke the PHTLS concept fore consideration before taking care of the patient. Discussed what resources would be prioritized depended on the initial information from the emergency center and impressions from the scene of the accident. Several of the informants described a feeling connected to the assessment of whether the patient is critical or not critical rather than primary assessment according to X-ABCDE. Critical patients with a neurological problem took longer to identify than those effected in X-ABC. Conclusion: The PHTLS algorithm was used by all informants as a foundation for care, sometimes certain calculated deviations were made to optimize patient benefit. Several factors such as threats/risks and resources could affected the care, in some cases it meant that the time frame from the algorithm could not be kept.

Smärta är en vanlig orsak att söka akutsjukvård, ambulanssjuksköterskan möter en stor variation av patienter i varierande miljöer och ska lindra lidande för patienter. Det saknas kunskap om hur ambulanssjuksköterskor upplever användning av farmakologisk smärtlindring. Syftet var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av användning av farmakologisk smärtlindring. Metoden som valdes var en litteraturöversikt med systematisk sökning. Sex kategorier identifierades: Patientens fysiska behov, Livsstil och medicinsk historik, Uttryck och uppfattning, Oro för biverkan, Bristande utbildning skapar osäkerhet samt Tidigare erfarenheter. Konklusionen var att det är många faktorer som tas i beaktande vid smärtlindring prehospitalt, allt ifrån patientens livsbetingelser, kulturella preferenser och sjukdomshistorik till hur situationen ser ut på platsen och hur långt det är till sjukhuset. Det är en komplex uppgift att lösa på ett adekvat sätt, det behövs utbildning och erfarenhet för att lösa den uppgiften på ett personcentrerat och tillfredställande sätt. / Pain is a common cause for patients to seek emergency medical assistance, the specialized ambulance nurse meet a variety of patients in all kind of environment and is supposed to ease the suffering of the patients. There is a lack of knowledge of the experience of how specialized nurses experience the use of pharmacological pain management. The aim for this study was to describe the ambulance personnel’s experience of using pharmacological pain management. The opted method was a literature review with systematic search. Six categories were identified: Attention to the patients´ physical needs, Lifestyle and medical history, Expression and perception, Fear of adverse effects, Lack of training results in uncertainty, and Previous experiences. There are a lot of parameters to take into consideration when administrating pain medication prehospital, anything from the patient’s life conditions, cultural preferences and medical history to the status on site and how far away the hospital is located. It is a complex assignment to solve and to solve it in a satisfactory and patient centred manner, additional training and experience is required.

Bakgrund: Sjuksköterskan i ambulansen har en arbetsmiljö som anses riskfylld och utmanande, vilket kan äventyra patientsäkerheten. Undvikandet av patogener är svårare i en prehospital miljö. Ytor och utrustning i ambulansen har visat sig vara källor till smitta. Risken att drabbas av PVK-relaterade komplikationer, som tromboflebit, är större om infarten satts prehospitalt jämfört med sjukhusmiljö. Aseptiska rutiner som finns verkar inte prioriteras. Klimat och väder påverkar en utsatt patient ännu mer. Nedkylning innebär förlust av dyrbar energi för chockade, skadade eller sjuka patienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som uppfyller en hög patientsäkerhet som rör infektionsrisker, PVK-relaterade komplikationer och nedkylning i den prehospitala omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie som innefattar 12 artiklar från Sverige, Finland, Frankrike och USA. Tre olika fokusområden valdes; infektionsrisker, PVK-relaterade komplikationer och nedkylning. Resultat: Resultatet redovisas enligt de valda fokusområdena relaterade till patientsäkert vårdarbete. Gällande infektionsrisker framkom att ambulanserna innehåller mikroorganismer av varierande grad trots rengöring. Det framkom att ambulanspersonalens följsamhet till hygienrutinerna inte är tillräcklig. Utbildning och bärandet av eget desinfektionsmedel kan förändra detta. Gällande PVK-relaterade komplikationer framkom att många PVK:er sätts i onödan vilket kan åtgärdas med tydligare riktlinjer. Under nedkylning framkom att tillförsel av aktiv värme och borttagandet av våta kläder har signifikant god effekt. Slutsats: Litteraturstudien har visat på vikten av att använda adekvata åtgärder vid ett prehospitalt omhändertagande i relation till infektionsrisker, PVK-relaterade komplikationer och nedkylning. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om dessa områden för att kunna ge patientsäker vård. / Background: The nurse in the ambulance works in a challenging environment that may put the patient safety at risk. Avoiding pathogens is difficult in a prehospital setting. Ambulance surfaces and equipment have shown to be sources of contamination. The risk of obtaining complications related to peripheral venous catheters, e.g. thrombophlebitis, is increased if the device is inserted prehospitally compared to when in hospital. Aseptic routines seem not to be prioritized. Climate and weather affect an already exposed patient even further. Hypothermia causes loss of valuable energy for chocked, traumatised or ill patients. Aim: The aim of this study was to investigate which nursing actions that fulfills a high level of patient safety regarding infection risks, complications from peripheral venous catheters and hypothermia in a prehospital care setting. Method: A literature review comprising of 12 articles from Sweden, Finland, France and USA. Three areas of interest were chosen; infection risks, complications from peripheral venous catheters and hypothermia. Results: The result is divided into three focus areas related to patient safety healthcare. Regarding infection risks, the ambulances showed to be contaminated of varying levels of microorganisms, despite cleaning. The ambulance personnel showed insufficient compliance to hygiene routines. Education and carrying a personal bottle of hand rub can change this. Regarding complications from peripheral venous catheters, many catheters were inserted unnecessarily and this can be reduced by establishing firmer guidelines. Regarding hypothermia, it became clear that adding active warming and removal of wet clothing have significant effect. Conclusion: This literature review has shown the importance of taking adequate actions in a prehospital care setting regarding infection risks, complications from peripheral venous catheters and hypothermia. The nurse needs to have enough knowledge within these areas to be able to provide patient-safe care.

Bakgrund: Akutsjukvård är den del av sjukvården som tar hand om patienter som har behov att skyndsamt få hjälp. Eftersom patienten är i en utsatt situation och kan sväva mellan liv och död, kan akutsjukvården anses vara en krävande arbetsplats för sjuksköterskan. Genom att undersöka och förstå patienters upplevelser av att vårdas inom akutsjukvård kan omhändertagandet av dessa patienter utvecklas och förbättras för att minska patientens lidande. Syfte: Undersöka patienters upplevelser av att vårdas inom akutsjukvård. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre teman identifierades: Bemötandets betydelse, Informationens Betydelse och Trygghetens betydelse. Konklusion: När patienter blir akut sjuka eller skadade och hamnar i akutsjukvården är det viktigt att patienterna blir bemötta på ett bra sätt av sjukvårdspersonalen. Patienterna har även ett behov av att känna sig trygga och av information som är tydlig. Förbättringsarbeten inom dessa områden kan bidra till mer positiva upplevelser av att vårdas inom akutsjukvården. / Background: Emergency care is the part of medical care that is responsible for taking care of patients who need urgent help. Due to the reason the patient is in a vulnerable situation, emergency care can be considered a demanding workplace for the nurse. By investigating and understanding patients' experiences of being cared for in emergency healthcare, the care of these patients can be developed and improved to reduce the patients' suffering. Aim: To explore patients' experience of being cared for by emergency medical care. Method: A literature review with qualitative design based on nine scientific articles. Findings: Three themes were identified: Importance of being met, Importance of information and Importance of feeling safe. Conclusion: When patients become acutely ill or injured and end up in emergency medical care, it is important that they are treated well by the healthcare staff. Patients also have a need to feel safe and to receive clear information. Work of improvement within these areas can result in a more positive experience of being treated within emergency medical care.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt förekommande symtom hos den prehospitala patienten. Trots detta är det vanligt förekommande att smärtan underbehandlas eller inte behandlas alls. Underbehandlad smärta kan ha flera negativa konsekvenser för patienten på längre sikt, såsom kroniska smärtor och posttraumatiskt stressyndrom. Sjuksköterskan har ett ansvar att bedöma och behandla patientens smärta för att lindra det lidande som uppstår i samband med skada eller sjukdom. Syfte: Att undersöka faktorer som påverkar patientens smärtlindring inom prehospital akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt med integrerad analys genomfördes. Resultat: Sjutton artiklar inkluderades i litteraturöversikten. Två kategorier med två underkategorier vardera identifierades. Flera externa och mellanmänskliga faktorer som påverkar hur väl patienten som omhändertas i den prehospitala akutsjukvården smärtlindras. Ambulanspersonalens utbildningsnivå, erfarenhet och tillgång till resurser som läkemedel och stöd från kollegor men också attityder och förmåga att bedöma smärta hos olika patientgrupper spelar en roll. Patientfaktorer som smärtbeteende och kommunikationsförmåga påverkar också smärtbehandlingen. Slutsats: Det finns flera faktorer som påverkar patientens smärtlindring inom den prehospitala akutsjukvården, resultatet av denna litteraturöversikt ger en inblick i dessa. Ambulanspersonalens utbildning, erfarenhet och kunskap visade sig vara av betydelse för patientens smärtlindring och risken för oligoanalgesi, barn och personer med missbrukssyndrom visade sig vara särskilt utsatta grupper. Ambulanspersonalens inställning och attityder såväl som resurser, transporttid och vårdmiljö inverkar på smärtbehandling inom akut prehospital miljö. Aktiv fortbildning av ambulanspersonal gällande smärtbehandling och ett holistiskt omhändertagande utifrån patientens unika behov är av stor vikt för att uppnå effektiv smärtlindring och minskat lidande för patienter med akut smärta som omhändertas inom prehospital akutsjukvård. / Background: Pain is a common symptom in the prehospital patient. Despite this, it is common for the pain to be undertreated or not treated at all. Undertreated pain can have several negative consequences for the patient in the long term, such as chronic pain and post- traumatic stress disorder. The nurse has a responsibility to assess and treat the patient's pain in order to alleviate the suffering that occurs in connection with injury or illness. Aim: To examine factors that affect the patient's pain relief in prehospital emergency care. Method: A literature review with integrated analysis was conducted. Results: Seventeen articles were included in the literature review. Two categories with two subcategories each were identified. Several external and interpersonal factors that influence how well the patient cared for in the pre-hospital emergency medical care is relieved of pain. The ambulance staff's level of education, experience and access to resources such as medicines and support from colleagues but also attitudes and ability to assess pain in different patient groups play a role. Patient factors such as pain behavior and communication skills also affect pain management. Conclusion: There are several factors that affect the patient's pain relief in pre-hospital emergency care, the results of this literature review provide an insight into these. The training, experience and knowledge of the ambulance staff proved to be important for the patient's pain relief and the risk of oligoanalgesia, children and people with drug addiction proved to be particularly vulnerable groups. The attitude and attitudes of the ambulance personnel as well as resources, transport time and care environment influence pain management in the acute prehospital environment. Active continuing education of paramedics regarding pain management and holistic care based on the patient's unique needs is of great importance to achieve effective pain relief and reduced suffering for patients with acute pain who are cared for in pre-hospital emergency care.

Bakgrund: Att möta barn med smärta i den prehospitala miljön är inte vanligt förekommande och ärenden kopplade till barn kan därför generera känslor som osäkerhet och stress hos ambulanssjuksköterskan. Det beskrivs finnas otillräcklig erfarenhet och utbildning för att hantera ärendet utan att ifrågasätta den egna kompetensen och känna stress. Både mötet med barnet och mötet med barnets närstående kan kännas obekvämt för ambulanssjuksköterskan. Att etablera en venös infart och administrera läkemedel ger ambulanssjuksköterskan känslor av stress. På grund av detta föredrar vissa ambulanssjuksköterskor att avvakta med att administrera smärtstillande läkemedel till barnet och barnet blir lidande. Syfte: Syftet var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av att smärtlindra barn inom den prehospitala vården. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Ett ändamålsenligt urval användes och datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med nio ambulanssjuksköterskor på två ambulansstationer i Skåne. En konventionell innehållsanalys användes för att analysera resultatet. Resultat: Deltagarna upplevde påtaglig stress när de blev utlarmade till et smärtpåverkat barn. De upplevde att de inte hade tillräckligt med utbildning eller erfarenhe både på grund av brister i grund- och specialistutbildningen men också deras egna ansvar kopplat till inlärning, gällande bemötandet men också smärtlindringen. Deltagarna uttryckt svårigheter att bemöta både barnet och de närstående. Kommunikationssvårigheter främst med de minsta barnen bidrog till stress. De upplevde att de närstående både kunde hjälpa och förvärra situationen beroende på om de var lugna eller stressade. Kollegan hade en betydande roll i hur resultatet av ärendet blev. Konklusion: Det finns en osäkerhet blan ambulanssjuksköterskor gällande ärenden där barn är i behov av smärtstillande läkemedel.Sparsam utbildning samt klinisk erfarenhet beskrivs vara orsaken, vilket ger upphov till stress. Bristen på kunskap och erfarenhet kan leda till utebliven smärtlindring vilket kan leda till lidande för barnet. Enligt studien krävs utbildning, praktisk träning, erfarenhet och egenansvar för inlärningen för att ambulanssjuksköterskan ska känna trygghet i att administrera smärtstillande läkemedel till barn prehospitalt.

Introduktion: I den moderna prehospitala akutsjukvården kan ambulansens och ambulanshelikopterns samverkan ha stor betydelse för den svårt skadade eller sjuka patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskor inom ambulansen och sjuksköterska/läkare från helikoptern/akutbilen upplevde kunde påverka teamarbetet i den prehospitala miljön. Metod: En kvalitativ deskriptiv innehållsanalys med semistrukturerade intervjuer användes. 10 informanter från ett län i mellansverige inkluderades, fem kvinnor och fem män. Urvalet bestod i att informanterna skulle ha varit verksamma inom ambulansverksamheten i minst ett år samt ha erfarenhet av det prehospital samarbetet mellan ambulans och ambulanshelikopter. Intervjuerna spelades in, transkriberades till text och analyserades. Resultat: Studiens resultat presenterades i två teman med sju underkategorier. De två temana var: Ett dynamiskt teamarbete påverkas av tydliga roller och ett kontinuerligt förbättringsarbete och Teamarbete och kommunikation mellan kompetenserna i teamet. Konklusion: De olika rollerna vid teamarbetet har blivit tydligare med tiden och teamarbetet upplevdes ha blivit bättre med tiden. Hospitering och tid till övning beskrevs kunna optimera teamarbetet. Informanterna upplevde sig delaktiga i vården. Den prehospitala erfarenheten och bristen på den var av betydelse vid samverkan mellan enheterna. / Introduction: In the modern prehospital emergency care, ambulance and ambulance-helicopter's interactions play an important role for the severely injured or sick patients. Aim: The aim of the study is to examine what nurses in ambulance and nurse/doctor from the helicopter/emergency car experienced could affect the team work in the prehospital environment. Method: A qualitative descriptive content analysis of semi-structured interviews were used. 10 pieces of informants from a province in central Sweden were included five women and five men. The sample consisted of informants would have been active in the ambulance business for at least 1 year and have experience in the full spectrum of cooperation between ambulance and ambulance helicopter. The interviews were recorded, transcribed to text and analyzed. Results: The results of the study were presented in two themes with seven subcategories. The two themes were: A dynamic teamwork are influenced by clear roles and a continuous improvement and Team work and communication between the competencies of the team. Conclusion: The different roles in the cooperation has become clearer with time and team work was perceived to have become better with time. Site visits and time to exercise described to optimize teamwork. The informants perceived themselves involved in care. The prehospital experience and the lack of it was of importance to cooperation between units.