Bakgrund: Sedan slutet av 1990-talet har det i Sverige skett en ökning av långtidssjukskrivningar som framförallt beror på psykisk ohälsa. Personal inom sjukvården anser att deras arbete är stressigt och sjuksköterskor upplever att arbetet kan vara psykisk påfrestande. Orsakerna till detta antas bland annat bero på de omorganisationer och neddragningar som skett de senaste decennierna. Sjuksköterskans profession innebär ett ansvar för patientens omvårdnad som ska grundas på vetenskap och evidens. Dessutom ska sjuksköterskans arbete vara personcentrerat, följa regelverk och lagar så att god patientsäkerhet upprätthålls. Långvarig stress kan leda till utmattningssyndrom, vilket inte bara påverkar sjuksköterskan psykiskt och fysiskt, utan även organisationens produktivitet genom minskad motivation bland anställda. Syfte: Att belysa vilka faktorer som kan bidra till att Nordiska sjuksköterskor drabbas av stress och utmattningssyndrom Metod: En litteraturöversikt med analys av 10 originalartiklar Resultat: Resultatet delades in i två teman: yttre faktorer och inre faktorer. De yttre faktorerna var hög arbetsbelastning och krav, bristande delaktighet och ledarskap samt bristande socialt stöd och samarbete. De inre faktorerna sjuksköterskorna upplevde var otillräcklighet och engagemang. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras litteraturöversikten som metod för examensarbetet och i resultatdiskussion diskuteras resultatet utifrån Antonovskys holistiska modell KASAM samt vetenskaplig litteratur. / Background: Since the late 1990's there has been an increase in long-term sick leave in Sweden due to mental illness. Healthcare staff consider work as stressful and nurses feel that their work may be mentally stressful. The reasons for this are assumed to the reorganization and cuts that have taken place in the recent decades. The Nurse´s profession means responsible and ensuring that the patient receives care, based on science and evidence. In addition, the nurse´s work should include looking after the patient´s individual needs and comply with regulations and laws to maintain patient-safety. Long-term stress can lead to burnout, which not only affects nurse´s mentally and physically health but also the organization's productivity through employees reduced motivation, and sick leave. Aim: To highlight which factors could contribute to Nordic nurses suffering from stress and burnout. Method: A literature review of 10 original articles Results: The results were divided into two themes: external and internal factors. The external factors that the Nordic nurses experienced were high workloads and demands, lack of participation and leadership as well as lack of social support and cooperation. The internal factors that nurses experienced were commitment and feelings of insufficiency. Discussion: In the method discussion, the literature review is discussed as a method for the degree project, and in the result discussion the results are discussed based on Antonovsky's holistic model SOC as well as scientific literature.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal har ett yrke med hög arbetsbelastning som riskerar att leda till arbetsrelaterad stress som i sin tur kan leda till att patientvården påverkas. Det resulterar även i hög sjukfrånvaro, extra ekonomiska utgifter och hög personalomsättning. Följden av detta blir att samhället och organisationen förlorar både kompetens och ekonomiska medel. De senaste åren har användandet av mindfulness uppmärksammats inom den svenska hälso- och sjukvården. Den hittills genomförda forskningen tyder på att mindfulness kan ha gynnsamma effekter så som stressminskning, avslappning och förbättring av livskvalitén. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning om mindfulness som intervention vid arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixad ansats inkluderades. Sökningarna gjordes via databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: I resultatet framkom det två kategorier: Mindfulness-baserade interventioner som kan användas för att hantera arbetsrelaterad stress samt mindfulness påverkan vid arbetsrelaterad stress. Resultatet visade att mindfulnessträning har en reducerande påverkan på stress, utmattning, depression och ångest samt en ökning av medkänsla och medveten närvaro. Slutsats: Mindfulness har en mängd olika variationer av interventioner som kan vara fördelaktiga för att minska hälso- och sjukvårdspersonalens stress. Mindfulness som intervention har potential att effektivt minska arbetsrelaterad stress bland hälso- och sjukvårdpersonal. Litteraturöversiktens resultat är relevant för att minska stressnivå hos hälsooch sjukvårdspersonal vilket medför minskade vårdkostnader samt öka förutsättningar för att ge god och säker vård till patienten. / Background: Health care professionals have a profession with a high workload that risks leading to work-related stress, which in turn can lead to patient care being affected. It also results in high sick leave, extra financial expenses and high staff turnover. The consequence of this is that society and the organization lose both competence and financial resources. In recent years, the use of mindfulness has gained attention in Swedish health care. The research conducted so far suggests that mindfulness can have beneficial effects such as stress reduction, relaxation, and improving the quality of life. Aim: The purpose of the literature review was to compile current research on mindfulness as an intervention to manage work-related stress among health care professionals. Method: The study was conducted as a literature review which included 15 scientific articles with a quantitative, qualitative and mixed-method. The searches were made through the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. R esults: In the result, two categories emerged: Mindfulness-based interventions that can be used to deal with work-related stress and mindfulness impact on work-related stress. The results showed that mindfulness training has a reducing effect on stress, burnout, depression and anxiety, as well as an increase in compassion and conscious presence. Conclusion: Mindfulness has a variety of interventions that can be beneficial in reducing the stress of health care professionals. Mindfulness as an intervention has the potential to reduce work-related stress among healthcare professionals effectively. The results of the literature review are relevant to reducing the stress level of health care professionals, which results in reduced healthcare costs and increased conditions for providing good and safe care to the patient.

Technological development has made working conditions more digital in today’s society, where the use of wireless aids has removed boundaries creating a more flexible working environment. Individuals now have the ability to decide for themselves about when, where and how ones work should be performed. The purpose of this study is to obtain an insight on how work without boundaries is experienced by individuals. Previous research links work with less boundaries to a more sustainable lifestyle where the individual has the ability to easier separate work from leisure time. This is however highly dependent on work characteristics which determines the possibility of flexible working conditions. This study has by the use of qualitative interviews aimed focus on real estate brokers, an occupation which has work characteristics that are considered to be less determined by boundaries in terms of working hours and income. This study highlights strategies on how real estate brokers can separate work life from private life, or choose to combine the two. Finally, the study has identified a set of characteristics which are important to the individual when it comes to managing work without boundaries. / Samhällets teknologiska utveckling har möjliggjort en ökad gränslöshet i arbetslivet och dagligen används portabla hjälpmedel som bidrar till arbetets flexibilitet. Den enskilda individen får i större utsträckning själv bestämma när, var och hur arbetet ska utföras. I denna studie undersöks hur individer kan uppleva och hantera gränslöshet med syftet att få en djupare förståelse för fenomenet gränslöst arbete. Enligt tidigare forskning är upplevelsen av gränslöst arbete kopplad till möjligheten för en fritid som inte inkluderar arbetet, detta för att möjliggöra återhämtning och för att bibehålla välmående i längden. Beroende på yrkets karaktär är detta dock inte alltid möjligt. Studien har genom kvalitativa intervjuer fokuserat på en grupp fastighetsmäklare vars yrke har en tydlig gränslöshet där allt från arbetstid till inkomst varierar. Studien synliggör även strategier som innefattar att individen antingen kan välja att kombinera arbetslivet med privatlivet eller att se dem som två separata sfärer utan koppling till varandra. Vidare har olika karaktärsdrag identifierats som tycks vara av stor vikt för både hanteringen och upplevelsen av det gränslösa arbetet.

The purpose of the study was to examine social workers 'experience of work-related stress atthe investigation unit for children, young people and families. Five semi-structuredinterviews were done. Results were analyzed using previous research, the requirementscontrol-support model and ’’sense of coherence’’ (SOC) as theoretical starting points. Theresults of the study show that the social workers who participated had a similar experience ofwork-related stress. The stress occurred because of the workload. An informant's experienceof stress differed from other informants as that informant's work-related stress wasknowledge-based. The results analysis shows that four out of five informants were in a tensejob based on requirements-control-support model due to the demands placed and the controlcarried out by the social workers being out of balance. An informant was at an active job andhad a higher SOC than the rest. All informants mention some type of support given to helpdeal with the work-related stress, how much this support helps the social workers havedifferent opinions about. The informants gave different suggestions for changes for the workrelated stress to reduce, but all suggestions lead to the factor that there is a shortage of staffand high staff turnover. / Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares upplevelse av arbetsrelaterad stresspå utredningsenhet barn, ungdom och familj. Genom målstyrt bekvämlighetsurvalgenomfördes fem enskilda semistrukturerade intervjuer för att insamla empiri. Dessatranskriberades och tematiserades. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning,krav-kontroll-stödmodellen och ‘’känsla av sammanhang’’(KASAM) som teoretiskautgångspunkter. Under arbetets gång framträdde tre teman. Studiens resultat visar att fyraav fem socialsekreterare upplevde att stressen beror på den arbetsbelastning arbetsplatsenpräglas av. En informants upplevelse av stress skiljde sig från andra informanter dåinformantens arbetsrelaterade stress var kunskapsbaserad. Resultatanalysen visar på att fyraav fem informanter befann sig på ett spänt arbete enligt krav-kontroll och stöd modellen ochhade lägre KASAM jämfört med och en informant befann sig på aktivt arbete och hade högreKASAM. Alla informanter nämner någon typ av stöd som ges för att hjälpa till med atthantera den arbetsrelaterade stressen som uppstår, hur mycket detta stöd hjälper är det olikaåsikter om. De förslagen till förändring som uppgavs för att minska den arbetsrelateradestressen var olika, samtliga förslagen leder dock slutligen till det faktorn att det är brist påbemanning och hög personalomsättning.

Bakgrund: En ambulans är en bil som är utrustad för att kunna utföra ambulanssjukvård och transportera akut sjuka patienter till sjukhus. Arbetsrelaterad stress innebär sambandet mellan anställda och arbetsmiljö på arbetsplatser. Det uppkommer när kraven på de anställda överstiger vad de egentligen klarar av. Sjuksköterskans kärnkompetenser bygger på ett ansvar att upprätthålla en god personcentrerad omvårdnad. Metod: Metoden var en kvalitativ empirisk intervjustudie. 2 ambulanssjuksköterskor och 2 sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvården intervjuades. Materialet analyserades genom Graneheim och Lundmans (2003) kvalitativa innehållsanalys. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om och hur arbetsrelaterad stress påverkar den personcentrerade omvårdnaden till patienter inom ambulanssjukvården. Resultat: Genom den kvalitativa innehållsanalysen identifierades 2 kategorier: Upp till bevis och två sidor av samma mynt. Underkategorier till respektive tema identifierades. Resultatet visade att sjuksköterskorna som intervjuades menade att kollegor har en stor betydelse, erfarenhet och kompetens är viktigt för att känna trygghet, de upplevde en annan typ av stress när de var nya och att anhöriga kan bidra till den stressen som sjuksköterskan kan uppleva. Konklusion: Arbetsrelaterad stress är något som sjuksköterskor i ambulanssjukvården upplever. Syftet med denna studien var att undersöka hur detta kan påverka den personcentrerade omvårdnaden för patienten. Slutsatsen är att sjuksköterskorna inte upplever stress för patienten utan faktorer runt omkring. / Background: An ambulance is a car that is equipped to carry out prehospital care and transport acutely ill patients to hospitals. Work-related stress is defined as the relationship between employees and the work environment in workplaces. This occurs when the work load for employees exceed what they are actually capable of. The nurse in the ambulance is responsible for ensuring that good care is maintained as stated in the nurse's core competencies. Method: The method was a qualitative empirical interview study. 2 ambulance nurses and 2 nurses working in the ambulance service were interviewed. The material was analyzed through Graneheim and Lundman's(2003) qualitative content analysis. Aim: The aim of this study was to examine if work-related stress affects the person centered care to patients in prehospital care. Findings: Through the qualitative content analysis, 2 categories were identified: Earn your stripes and two sides of the same coin. Subcategories of each theme were identified. The results showed that the nurses interviewed meant that colleagues have a great importance, experience and competence are important to feel safe, they experienced a different type of stress when they were new and that relatives can contribute to the stress that the nurse can experience. Conclusion: Work-related stress is something that nurses experience. The aim was to investigate how this can affect the person-centered care for the patient. The conclusion is that the nurse´s do notexperience stress for the patients, but factors around.

Bakgrund: Långvarig arbetsrelaterad stress ses som en bidragande orsak till en negativ påverkan på människans hälsa. Distriktsköterskan har en central roll inom hälso-och sjukvården och arbetsuppgifterna är många samt varierande. Höga krav och arbetsbelastning äventyrar distriktssköterskans möjlighet att bedriva en god och säker vård. Olika typer av digitala stöd används inom vården, inte specifikt till att hantera stress men för att stärka distriktssköterskan i sin yrkesroll. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av att använda digitala stöd i samband med arbetsrelaterad stress. Metod: Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna har genomgått kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier - strategier för stresshantering, -förutsättningar till användning och - inställning till användning av digitala stöd. Resultatet visade att arbetsrelaterad stress påverkar distriktsköterskan arbets- och privatliv. Användning av stöd för stresshantering varierar mellan distriktssköterskorna likaså förutsättningar och intresse av att använda digitala stöd vid stresshantering. Slutsats: Resultatet visar att arbetsrelaterad stress är ett komplext problem där digitala stöd kan hjälpa till vid stresshantering. Därmed ses det som värdefullt att fortsätta forska omkring arbetsrelaterad stress och utveckling av digitala stöd för att kunna bidra till en långsiktigt hållbar arbetsmiljö för distriktssköterskor. / Background: Prolonged work-related stress is considered a contributing cause of negative effects on human health. The district nurse has a central role within health- and medical care and the job assignments are many and diverse. High expectations and a heavy workload jeopardize the district nurse’s ability to deliver a good and safe medical care. Different types of digital tools are used in health care, not for stress handling per se but for professional support. Aim: The aim was to study the district nurses’ experiences of using digital support in connection with work-related stress. Method: Eleven semi-structured interviews were conducted. The interviews underwent qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The study resulted in three main categories; strategies for stress management, preconditions for using and - attitudes toward the use of digital support tools. The result showed that work-related stress effects the district nurse’s work- and private life. The use of supportive tools varies between individual nurses as well as preconditions and interest in using digital support in handling stress. Conclusion: The result shows that work-related stress is a complex problem where digital tools can be of help. It is thus deemed valuable to continue to do research on the development of digital supportive tools in order to contribute to a long-term sustainable work-environment for district nurses.

There is no doubt that police and correctional officers face an extraordinary amount of work related stress. The current study hopes to shed additional light on what stressors each profession perceives as being particularly stressful, establish how each profession copes with these stressors, and conclude with what similarities or dissimilarities exist between the two. Officers working for various police and correctional facilities in East Tennessee were surveyed for this study. Independent samples t-test determined that police and correctional officers are similar in many ways. However, correctional officers did reported statistically higher rates of stress associated with organizational aspects of the job (p=.029). Correctional officers and police officers reported identical rates of operational stress, overall stress, and use of coping strategies.

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården är sjuksköterskan den som ansvarar för omvårdnadsarbetet. När arbetsmiljön är påverkad av stress ges sämre förutsättningar att utföra omvårdnad korrekt och patientsäkert. Trots att patientsäkerhet bland annat definieras av skydd mot vårdskada drabbas över 100 000 patienter per år av vårdskador i Sverige. Detta genererar ekonomiska konsekvenser för samhället men skadar även patienters förtroende för vården. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress och dess påverkan på patientsäkerheten. Metod Designen som användes var en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultat I resultatet framkom tre teman: arbetsmiljö, säkerhet och sjuksköterskors upplevelse. Utifrån teman framkom sedan sex subteman: arbetsrelaterad stress, organisation, risker i arbetet, patientsäkerhet, hälsoeffekter och otillfredsställelse. Slutsats För att kunna bedriva en säker vård krävs en arbetsbelastning som är anpassad efter tillgängliga resurser. Sjuksköterskor är i behov av stöd i sitt arbete för att kunna ge personcentrerad och patientsäker vård. För att ge sjuksköterskor förutsättningar att utföra ett bra arbete bör en större förståelse kring hur stress påverkar individen uppmärksammas. / Background Within health care, the nurse is the person responsible for the nursing work. When the work environment is affected by stress, poorer conditions are provided to perform nursing care correctly and patient-safely. Despite the fact that patient safety is defined, amongother things, by protection against health care injuries, over 100,000 patients per year suffer from health care injuries in Sweden. This generates financial consequences for society but also damages patients' trust in care. Aim The aim was to describe nurses' experience of work-related stress and its impact on patient safety. Method The design used was a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. Results The results revealed three themes: work environment, safety and nurses' experience. Based on the themes, six subthemes emerged: work-related stress, organization, risks at work, patient safety, health effects and dissatisfaction. Conclusions In order to provide safe care, a workload that is adapted to the available resources is required. Nurses need support in their work to be able to provide person-centred and patient-safe care. In order to give nurses the conditions to do a good job, attention should be paid to a greater understanding of how stress affects the individual.

Bakgrund: Den upplevda arbetsrelaterade stressen bland sjuksköterskor på sjukhus är ett stort problem i hela världen och påverkar sjuksköterskors hälsa samt medför stora risker. Andra typer av konsekvenser kan vara att kvaliteten på omvårdnaden försämras.  Syfte: Att beskriva erfarenheter av arbetsrelaterad stress och utbrändhet bland sjuksköterskor som arbetar på sjukus Metod: Litteraturstudien innefattade tio kvalitativa studier. Vid databassökningen användes Pubmed och Cinahl. Fribergs femstegsmodell användes vid analysprocessen för att analysera studierna.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier. De tre kategorierna var: 'Att efterfråga tydlighet i vårdstrukturen', 'Känsla av otillräcklighet' och 'Att patientsäkerheten hotas på grund av arbetsbelastningen'. Konklusion: Arbetsrelaterad stress och utbrändhet orsakas av många olika faktorer, allra främst på grund av en bristande organisation. Förbättringsförslag inom det aktuella områden är att utveckla organisationen samt förbättra prioriteringar gällande upplägget av ekonomin. Exempel på förbättringar organisationen kan ordna är teambuildning, tillräckligt med utrustning på plats, fokus på personalvård och tydligare ledarskap. Allt detta bidrar till en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskorna men även till en bättre patientvård. / Background: The experience of burnout and work-related stress among nurses at hospitals are a big problem all around the world and affects nurses' health and entails big risks. Consequences of this are that the quality of care can deteriorate.  Aim: To describe experiences of work-related stress and burnout among nurses working in hospitals.  Methods: The literature study is based on ten qualitative studies. Pubmed and Cinahl were used as database search. Friberg's five-step model was used in the analysis process to analyze the studies.  Results: The analysis resulted in three categories and eight subcategories. The three categories were: To demand clarity in the care structure', 'The feeling of inadequate' and 'Patient safety is threatened due to the excessive workload'. Conclusion: Work-related stress and burnout is caused by many different factors, a big reason is an inadequate organization. Suggestions for improvement in this area are to develop the organization and improve priorities regarding the economy. Examples of improvements that the organization can do are teambuildning, enough equipment, focus on the staffcare and clearer leadhership. All this can improve the work environment for the nurses and the patient care.

Syftet med studien är att undersöka hur det sociala stödet från chef och kollegor tar sig uttryck, samt dess betydelse för medarbetare vid återgången till arbetet efter en långtidssjukskrivning på grund av arbetsrelaterad stress. Fokus ligger på medarbetarnas upplevelser av det sociala stödet vid återgången, och därför läggs inget vidare fokus på själva sjukskrivningen. Studien har en kvalitativ metodansats där resultatet grundar sig på sju semistrukturerade intervjuer. Vidare har ett hermeneutiskt förhållningssätt i kombination med en abduktiv förståelseansats tillämpats. För att analysera resultaten har teorier och tidigare forskning om socialt stöd, stress och utmattning, kollegialt stöd samt arbetsgivarens stöd använts, där House kategorisering av socialt stöd utgör en central del. Även Habermas teori om system och livsvärld inkluderades för att ge ett ytterligare perspektiv. Resultaten betonar vikten av alla typer av stöd, men där emotionellt och instrumentellt stöd framstår som särskilt viktiga. Vidare varierade både utformningen och källan till stödet, där avsaknaden av socialt stöd var en viktig erfarenhet kopplat till både hur det tog sig uttryck och betydelsen av det. / The purpose of this study is to investigate the significance of social support from managers and colleagues for individuals returning to the workplace after a period of sick leave due to work-related stress. The emphasis is on employees’ experiences of social support as they return and therefore no additional focus is directed toward the sick leave itself. This study is based upon a qualitative research approach with seven semi-structured interviews. A hermeneutic approach combined with an abductive understanding approach has been applied. To analyze the results, theories and previous research on social support, stress and burnout, collegial support, and manager support were studied, with House's categorization of social support being central. Also included is Habermas theory about systems and lifeworld for additional perspective. The results highlight the weight of various types of support, with emotional and instrumental support being of greater importance. Both the design and the source of support varied, and absence of support was an important experience tied to its manifestation and signification.