• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 84
  • 23
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 119
  • 119
  • 119
  • 65
  • 36
  • 21
  • 21
  • 19
  • 18
  • 17
  • 16
  • 15
  • 15
  • 15
  • 14
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Sjuksköterskors strategier för att hantera arbetsrelaterad stress : En litteraturstudie / Strategies used by registered nurses to manage work related stress : A literature study

Lindberg, Ragnhild, Ölvebo, Mikaela January 2015 (has links)
Bakgrund: Yrkesrelaterad stress har ökat markant under de senaste tio åren. Vårdyrken anses vara bland de arbeten som är mest tyngda av stress. Långvarig stress kan ge individen fysiska såväl som psykiska problem och kan leda till utbrändhet. För att kunna fastställa en god och säker vård krävs stressförebyggande åtgärder, eftersom kraven på sjuksköterskor höjs allt mer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturstudie inkluderande nio kvalitativa studier varav en studie som även bestod av kvantitativa resultat, men endast de kvalitativa resultaten behandlades i denna litteraturstudie. Artiklarna analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier identifierades; ”Stressreducering på arbetsplatsen” och ”Stressreducering utanför arbetet”. Den första huvudkategorin utgjordes av underkategorierna ”Kollegialt stöd”, ”Prioriteringar”, ”Att påverka sin egen arbetstid”, ”Att distansera sig”, ”Att stärka sig själv” samt ”Tro och andlighet”. Den andra huvudkategorin bestod av underkategorierna ”Att lämna arbetat bakom sig”, ”Fritidsaktiviteter”, ”Sömn” samt ”Tobak och alkohol”. Slutsats: Sjuksköterskor kan ta till flertalet strategier för att reducera stress kortsiktigt. Däremot krävs organisatoriska förändringar på högre nivå för att på lång sikt reducera arbetsstressen hos sjuksköterskor. / Background: Work related stress has increased greatly during the past decade. Healthcare workers are considered having among the most stressful working conditions. Long term stress may cause physical as well as psychological harm on the individual, which may lead to burnout. In order to be able to secure a good and safe healthcare for the patients, it is essential to find long term stress reducing solutions. This is especially important in today’s healthcare, since the demands on the registered nurse are getting even higher. Aim: The aim of this literature study is to describe the strategies used by registered nurses for manage work related stress. Methods: This literature study included nine qualitative articles, of which one also consisted of quantitative results. However, only qualitative results were included in this literature study. All nine articles were analysed with inspiration from qualitative content analysis. Results: Two main categories were identified; ”Stress Reduction at the Workplace” and ”Stress Reduction Outside of the Workplace”. The main category first mentioned consisted of the subcategories “Collegial Support”, “Priorities”, “Influencing One’s Own Working Hours”, “To Distance Oneself”, “To Strengthen Oneself” as well as “Belief and Spirituality”. The second main category consisted of the subcategories “To Leave Work Behind”, “Spare Time Activities”, “Sleep” and also “Tobacco and Alcohol”. Conclusion: Registered nurses may use several strategies in order to reduce stress momentarily. However, organisational changes on a higher level are needed to reduce work related stress in the long term among registered nurses.
52

Universitetslärares upplevelse av arbetsrelaterad stress och återhämtning vid distansarbete

Söderlund, Helena January 2017 (has links)
University teachers' conditions at work have changed and work-related stress increases among academics atuniversities. The aim of this study was to investigate whether university teachers' experience of work-related stress and recovery differed depending on their extent of telework. The study wasan empirical quantitative cross-sectional study where 95 university teachers’ from two universities in Sweden answered a web survey. About half of the university teachers’ telework several times a week and the results show that university teachers' experience of recovery in relation to telework differs, but not their work-related stress. Gender was found to have a small impact on the recovery to telework, but not onwork-related stress. The conclusion is that university teachers’ who telework frequently experience worse recovery than those who rarely telework. The difference in recovery may be because telework makes it more difficult for the university teacher to finish the work compared to they who not telework. / Universitetslärares arbetsförhållanden har förändrats och den arbetsrelaterade stressen ses öka bland akademiker inom universitetet. Arbetsgruppen distansarbetar i olika omfattning vilket kan påverka deras upplevelse av arbetsrelaterad stress och återhämtning.Tidigare forskning gällande distansarbete och upplevelse av arbetsrelaterad stress och återhämtning visar framförallt att distansarbete medför minskad stress. Syftet med studien var att undersöka om universitetslärares upplevelse av arbetsrelaterad stress och återhämtning skiljde sig beroende på i vilken omfattning de distansarbetar. Studien var enempirisk tvärsnittsstudie, med en kvantitativ ansats. Nittiofem stycken universitetslärare från två högskolor besvarade en webenkät varav 46 % distansarbetade flera gånger i veckan. Resultatet visar att universitetslärares upplevelse av återhämtning skilde sig beroende på distansarbetets omfattning, men inte arbetsrelaterad stress. Kön visade sig ha liten påverkan på återhämtningen relaterad till arbetet i relation till distansarbete, men inte på arbetsrelaterad stress. Slutsatsen är att universitetslärare som distansarbetar sällan upplever bättre återhämtning jämfört med de som distansarbetar i större omfattning. Skillnaden i återhämtning kan bero på att distansarbete gör det svårare för universitetsläraren att slutföra och begränsa sitt arbete jämfört med de som inte distansarbetar.
53

Patientsäkerhet i förhållande till arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor : - En litteraturstudie / Patient safety in relation to the nurses’ stressful work situation : – A Literature Review

Garnegård, Agnes, Matsson, Malin January 2018 (has links)
Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är ett världsomfattande problem inom hälso- och sjukvården och kan missgynna sjuksköterskornas prestationsförmåga och omvårdnadsarbete. Det finns en obalans mellan sjuksköterskornas resurser och förväntningar från verksamheten vilket är oroväckande för vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Syfte: Syftet är att beskriva hur patientsäkerheten påverkas i samband med arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor inom slutenvården. Metod: Studiens design var en litteraturöversikt med 16 inkluderade artiklar från olika delar av världen från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Bristande kommunikation, försenad eller utebliven omvårdnad och vårdskador, läkemedelskomplikationer samt sjuksköterskans kognitiva försämring framkom som påverkande faktorer för patientsäkerheten relaterat till sjuksköterskans stressiga arbetssituation. Slutsats: Den arbetsrelaterade stressen har en allmänt negativ påverkan på hälso- och sjukvårdens kvalitet och produktivitet. Studiens resultat visar att sjuksköterskornas stressiga arbetssituation påverkar patientsäkerheten och bidrar till en oförmåga att vårda patienterna på ett respektfullt vis utifrån ett helhetsperspektiv. / Background: Work-related stress is a worldwide healthcare problem and may adversely affect the nurses’ performance and nursing work. There is an imbalance between the nurses' resources and the expectations from the healthcare organization, which causes concern among the nurses about the negative effects for quality of care and patient safety. Aim: The aim of this study is to describe how patient safety is affected by the nurses’ work-related stress in inpatient care. Method: The design of this study was a literature review with 16 included articles from different parts of the world from the databases PubMed and CINAHL. Result: Lack of communication, delayed or non-occurred nursing and care-related injuries, drug complications and nurses’ cognitive failure emerged as influencing factors for patient safety related to the nurses’ stressful work situation. Conclusion: The work-related stress has a generally negative impact on the quality and productivity of healthcare. The study's findings show that the stressful work situation of nurses affects patient safety and contributes to the inability to adequately care for patients from a holistic perspective.
54

Job satisfaction of health professionals in Kigali University Teaching Hospital

D’Amour, Habagusenga Jean January 2012 (has links)
Magister Public Health - MPH / Job satisfaction is important for the delivery of quality health care and health worker retention. This study aimed to identify the extent of job satisfaction among University Teaching Hospital of Kigali (UTHK) health workers and to describe the variables related to job satisfaction. These included working conditions, remuneration, patient care, development opportunities, supervision, time pressure and staff relations. A cross- sectional survey of UTHK health workers was conducted using a standardized instrument to identify health worker job satisfaction with related key work factors. A self-administered questionnaire was used to collect data from 274 health workers selected using a proportional stratified random sampling method and which included 21 medical doctors, 159 nurses, 19 midwives, 37 paramedic and 37 administrative staff. Respondents provided written consent to participate in the study. Analysis consisted of both descriptive statistics of overall satisfaction and various satisfactionrelated factors. For determining whether there is a significant relationship between job satisfaction and its independent variables, data were categorized and Chi-square or Fisher Exact test performed. Results showed a moderate overall job satisfaction level with 79.1% of respondents rating their satisfaction between 6 and 8 (mean: 6.7) on a scale of 1-10. A majority of respondents (82.6%) reported being dissatisfied with work income and 85.6% believed that their pay was not comparable to the work done. Over four fifths of the respondents (83.3%) reported feeling overwhelmed by responsibilities at work while a big percentage (96.5%) reported their job to be demanding physically, emotionally as well as mentally. However, respondents reported strong satisfaction (between 80% and 95%) with respect to work meaning, professionalization, training and orientation variables. Factors significantly associated with job satisfaction were adequate training to fulfill responsibilities (p value<0.001), feeling unvalued by the hospital (p=0.037) and dissatisfaction with supervisor care for patients and employees (p=0.034). In conclusion, improvement of remuneration, working conditions and hospital management in Kigali University Teaching Hospital would be expected to increase the level of job satisfaction of hospital health workforce.
55

Kan organisatoriskt engagemang till arbetsplatsen vara en prediktor för upplevd stress? / Can organizational commitment to the workplace be a predictor of perceived stress?

Finnson, Annika, Lindberg, Frida January 2020 (has links)
Sjukskrivningar med anledning av stressrelaterade åkommor har ökat stort de senaste åren och det skiljer sig i antalet mellan kvinnor och män. Tidigare forskning visade på att medarbetare med högt organisatoriskt engagemang hade en starkare vilja till att utöva större arbetsinsatser och ansträngningar på uppdrag av organisationen. Det fanns dock en risk med att den anställda gjorde en så stor ansträngning att det påverkade återhämtningen, som i sin tur kunde leda till stressrelaterade sjukdomar. Studier på arbetsrelaterad stress förekommer i stor utsträckning, dock har få studier undersökt sambanden mellan variablerna organisatoriskt engagemang och arbetsrelaterad stress. För att besvara frågeställningarna har en kvantitativ studie gjorts där datainsamlingen skedde genom både onlinebaserad enkät samt pappersenkäter med totalt 25 påståenden. Enkäten bestod av två etablerade frågeformulär; Organizational Commitment Questionnaire (OCQ) samt Perceived Stress Scale 10-items (PSS) som avsåg att mäta engagemang på arbetsplatsen samt arbetsrelaterad stress. Totalt deltog 233 personer i studien (M= 34,9 år, SD= 10,2 år, åldersintervall 18–68 år, 63% kvinnor). Variablerna visade på en normalfördelning och därför kunde en enkel linjär regression göras. Resultatet visade på ett negativt statistiskt signifikant samband mellan engagemang och stress hos kvinnor, dock inte hos män. Engagemangsnivåer kan i högre utsträckning predicera stressnivåer hos kvinnor än hos män. / Sick leave due to stress-related problems has increased in recent years and the number of sick leave days varies between women and men. Previous research has shown that employees with high organizational commitment had a stronger desire to practice greater work efforts and efforts on behalf of the organization. However, there was a risk that the employee made such an effort that it affected the recovery, which in turn could lead to stress-related illnesses. Studies on work-related stress occur to a large extent, however, few studies have done research on the correlations between organizational commitment and work-related stress. A quantitative study was conducted to answer the research questions; data collection was done through both online- and paper questionnaires with a total of 25 items. The survey was designed by two established questionnaires; Organizational Commitment Questionnaire (OCQ) and Perceived Stress Scale 10-items (PSS) that were intended to measure workplace engagement and work-related stress. A total of 233 people participated in the study (M = 24.9 years, SD = 10.2 years, range of ages 18-68 years, 63% women). The variables showed a normal distribution and therefore a simple linear regression was conducted. The results showed a negative statistically significant correlation between commitment and stress for women, but not for men. Engagement levels can to a greater extent predict stress levels in women than in men.
56

Sjuksköterskors arbetsrelaterade stress ur ett patientsäkerhetsperspektiv : en litteraturöversikt / Nurse´s workrelated stress within a patientsafety perspective : A literature review

Modig, Johanna, Singborn, Isabelle January 2020 (has links)
Bakgrund: Sjuksköterskans arbete inriktas idag på att bidra med god och säker vård till alla patienter. Sjuksköterskan har det högsta omvårdnadsansvaret och ska skydda patienterna från onödigt lidande. Att arbeta evidensbaserat och personcentrerat i samråd med patienten bidrar till god och säker vård. Utöver detta omfattar omvårdnadsansvaret att leda arbetsgruppen och ”vara spindeln i nätet” som uppmärksammar och förmedlar viktig information vidare till andra yrkesprofessioner samt anhöriga. Syfte: Att belysa orsaker till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor inom slutenvården och hur det i sin tur påverkar patientsäkerheten. Metod: En litteraturöversikt som grundas på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna bygger på studier vars design varierade mellan kvantitativ, kvalitativ samt mixed-method. De databaser som användes var Pubmed och Cinahl. Alla artiklar granskades med hjälp av kvalitetsmallar. Studierna analyserades med hjälp av Fribergs (2017) tre steg. Resultat: Resultatet belyser fyra stressfaktorer som var orsaker till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan. Stressfaktorerna var; bristande teamarbete mellan professionerna, bristande bemanning, övertid och skiftarbete samt tidsbrist. Dessa stressfaktorer som ledde till arbetsrelaterad stress, visade sig i sin tur ha ett betydande samband med bristande patientsäkerhet genom att det uppstår vårdrelaterade infektioner, fallolyckor, felaktig journalföring, felaktig läkemedelshantering, oplanerad avlägsnande av endotrakealrör och bristande kontroll av medicinsk utrustning. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskor som arbetar inom slutenvården upplever en rad olika stressfaktorer som leder till arbetsrelaterad stress. Denna typ av stress har i sin tur visat ett starkt samband med försämrad patientsäkerhet då risken för vårdskador ökar. Genom att använda sig av resultat som framkommit i litteraturöversikten kan ett förbättringsarbete ske genom att kartlägga grundorsakerna till arbetsrelaterad stress och därmed förhindra kommande brister i patientsäkerheten. / Background: Today, the nurse's work focusing on contribute to a good and safe care for every patient. The highest responsibility for every nurse is to protect the patients from unnecessary suffering. By working person-centered and in consultation with the patient as well as evidencebased, this should contribute to a good and safe care. Beyond this, there is a responsibility for the nurse´s that includes leading the working group, be the spider in the web who draws attention to and mediates important information to the other professions and the family of the patients. Aim: To illuminate reasons to work-related stress among nurses in hospital ward and how it’s impact on the patient safety. Method: A literature review based on 15 scientific studies. The studies design varied between quantitative, qualitative and mixed method design. The databases that was used were Pubmed and Cinahl. All studies quality was reviewed by review templates. The studies were also analyzed according to Fribergs (2017) three steps. Result: The result has shown four stressors that have been identified as the reasons of work related stress in nurses. The four stressors were; lack of teamwork between professions, staff shortage, working overtime and shift and lack of time. These stressors that contributed to work-related stress, in turn, did show a significant relationship with lack in the patient safety care that were adverse events, fall accidents, incorrect documentation, incorrect drug management, unplanned removal of endotracheal tubes and lack of control of medical equipment. Conclusion: In the literature review it was found that nurses are experiencing a couple of stressors within the hospitals environment that lead to work-related stress. The work-related stress, in turn, is strongly linked to impaired patient safety as the risk of adverse events and other patient safety incidents increase. By using results that have emerged from the literature review, improvement work can be done by mapping the basic problems and thus preventing future lack in the patient safety.
57

Sjuksköterskans perspektiv på arbetsrelaterad stress, hög arbetsbelastning och patientsäkerhet på en akutmottagning : en litteraturöversikt / Nurses perspective on work related stress, high workload and patient safety at an emergency department : a literature review

Bergström, Julia, Bonde, Erica January 2020 (has links)
Bakgrund: Arbetet på en akutmottagning beskrivs som stressfyllt och innebär hög arbetsbelastning för sjuksköterskorna. Sjukvården regleras av ett antal lagar för att säkerställa att vården håller god kvalitet och även arbetsmiljön för sjuksköterskorna regleras i lagar och föreskrifter. Det är sjuksköterskans kompetensområde och ansvar att bedriva säker vård och se till att patienter inte far illa i sjukvården. Att vara sjuksköterska på en akutmottagning är både ansvarsfullt och krävande. Därför behövs sammanställd kunskap om hur sjuksköterskorna upplever att deras arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva arbetsrelaterad stress, hög arbetsbelastning och patientsäkerhet på en akutmottagning ur sjuksköterskans perspektiv. Syftet kompletteras av tre frågeställningar: Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om arbetsrelaterad stress? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hög arbetsbelastning? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hur arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten? Metod: Arbetet har utformats som en litteraturöversikt. Artiklar har sökts i databaserna PubMed och Cinahl och kvalitetsgranskats med hjälp av färdiga mallar från Högskolan Dalarna. Artiklarna har analyserats efter att de lästs igenom och har sedan kategoriserats avseende likheter och skillnader. Utifrån dessa kategorier har huvudkategorier och underkategorier skapats som resultatet presenterats under. Författarna till litteraturöversikten har reflekterat över sin egna förförståelse och strävat efter ett objektivt förhållningssätt till resultatet. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudkategorier: (1) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av arbetsrelaterad stress, (2) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av hög arbetsbelastning och (3) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av påverkan på patientsäkerheten. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress när arbetsbelastningen var hög. Personalbrist, stort antal patienter, tidsbrist och dålig kommunikation och bristande teamwork var bakomliggande faktorer för hög arbetsbelastning. Vid arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning upplevde sjuksköterskorna att patientsäkerheten påverkades negativt. / Background: To work in an emergency department is described as stressful and means high workload for the staff, which leads to work related stress. The healthcare is controlled by laws to ensure that the quality of the care is good. It is in the nurses competence to manage a safe care and ensure that patients doesn´t get hurt. It is both demanding and the nurse has a responsibility when working in an emergency department. That’s why compiled knowledge is needed to find out nurses experience of how their work environment affects the patient safety. Aim: The aim of this literature review was to describe work related stress, high workload and patient safety in an emergency department from a nurses’ perspective. The aim divides in three issues: What experiences and perceptions do nurses have of work related stress? What experiences and perceptions do nurses have of high workload? What experiences and perceptions do nurses have of how work related stress and high workload impacts patient safety? Method: This essay has been designed as a literature review. Articles has been searched from two databases called PubMed and Cinahl and also it´s quality has been controlled by templates from Högskolan Dalarna. The articles is analysed by the writers of this essay reading through them and then categorized them by similarity and differences. From those categories main- and subcategories were formed under which the results is presented. The writers of this essay has reflected over their own understanding and therefore aimed for an objective approach of the result. Results: The literature review resulted in three main themes: (1) nurses experiences and perceptions of work related stress, (2) nurses experiences and perceptions of high workload and (3) nurses experiences and perceptions of impact on patient safety. Conclusion: The result of this literature review shows that nurses experienced work related stress in times of high workload. Shortages in staffing levels, a large number of patients, lack of time and poor communication and poor teamwork contributed to create and increase high workload. With work related stress and high workload nurses experienced that patient safety were impacted in a negative way.
58

”Jag deltog i ett krig och jag stred” : En litteraturöversikt om arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor under covid-19 pandemin / ”I was taking part in a war and I was fighting” : A literature review of work-related stress among nurses during the covid-19 pandemic

Lönn, Sofia, Savonen, Roosa-Maria January 2022 (has links)
Bakgrund: Covid-19 viruset som upptäcktes först i Kina år 2019 orsakade stor smittspridning och många sjukdomsfall i världens befolkning. Inom akutsjukvården skedde en stor ökning i antalet patienter samtidigt som sjukvårdsbemanningen var låg. Arbetsrelaterad stress kan uppstå när personer upplever ökade krav, ovanpå kravet att sjuksköterskor ska besitta aktuell kunskap och främja hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress inom akutsjukvården under covid-19-pandemin. Metod: Allmän litteraturöversikt, baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats vilka analyserades med en tematisk analys. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress under covid-19-pandemin kan beskrivas utifrån fyra teman: Bristande kunskap om covid-19 och intensivvård, Ökat ansvar, ökade krav och stor arbetsbelastning, Svårigheter att arbeta iklädd skyddsutrustning, och Stöd och strategier för att hantera arbetssituationen. Sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress till följd av den ökade vårdtyngden och stressiga arbetsmiljön, vilket resulterade i psykiska påfrestningar.   Slutsats: Arbetsrelaterad stress uppstår till följd av hög arbetsbelastning, underbemanning, okunskap kring covid-19 och intensivvård. Detta påverkar sjuksköterskors psykiska mående och hållbarheten i vårdandet. Vidare forskning bör lägga fokus på arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården i Sverige samt andra vårdområden utöver akutsjukvården. / Background: Covid-19 was detected in China 2019 and spread rapidly with many confirmed cases. In emergency care there was a large increase in the number of patients and staff shortage. Work-related stress occurs when people experience increased demands, on top of pre-existing demands to possess the latest knowledge and promote health as nurses. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of work-related stress in emergency care during the covid-19 pandemic.  Method: A literature review based on 12 scientific studies with qualitative methods, analyzed with thematic analysis. Results: Nurses' experiences of work-related stress during the covid-19 pandemic can be described with four themes: Insufficient knowledge of covid-19 and intensive care, Increased responsibility, increased demands and high workload, Difficulties working while wearing personal protective equipment and Support and strategies to cope with the work situation. Nurses experienced work-related stress due to increased workload and stressful work environment, resulting in psychological distress. Conclusions: Work-related stress is caused by high workload, staff shortage, ignorance of covid-19 and intensive care. This affects the well-being of nurses and sustainability in nursing. Further research should focus on work-related stress in Swedish healthcare and other areas than emergency care.
59

Mellanchefers upplevda personalarbete : En kvalitativ studie om hur mellanchefer upplever personalarbete i relation till stress / Line managers experienced personnel work : A qualitative study of how line managers experience personnel work related to stress

Övgård, Amanda, Bernestrå, Ellen January 2022 (has links)
Titel: Mellanchefers upplevda personalarbete - En kvalitativ studie om hur mellanchefer upplever personalarbete i relation till stress Syfte: Studiens övergripande syfte är att öka förståelsen för hur personalarbetet upplevs för mellanchefer i relation till stress. Metod: En induktiv studie med en kvalitativ forskningsansats användes för att skapa en ökad förståelse för fenomenet. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex mellanchefer. Slutsats: Studien har kunnat visa en större förståelse för hur mellanchefer upplever sitt personalarbete. Det vi har kommit fram till och kunnat dra slutsatser kring är vikten av balans mellan faktorerna krav, kontroll och stöd i mellanchefernas arbete. Vi har även kunnat konstatera att mellancheferna har en hög arbetsbelastning gällande sina arbetsuppgifter och att stress upplevs i perioder. Vidare har vi kunnat fastställa att tack vare den goda balansen mellan de tre faktorerna, där möjligheten till att ha kontroll och stöd är de utmärkande faktorerna, upplevs personalarbetet i relation till stress som till stor del god. Nyckelord: Mellanchef, personalarbete, arbetsrelaterad stress, krav, kontroll, stöd
60

Arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor : En litteraturstudie / Work-related stress in newly graduated nurses : A literature review

Sjögren, Sara, Viscarra, Claudia Mirela January 2022 (has links)
Background: Work-related stress can negatively affect the health of newly graduated nurses, whichcan have consequences such as a shortage of nurses. If factors are identified that can lead to work-related stress, it also opens up the possibility of preparing newly graduated nurses for the work-related stress that may occur in their new profession. Aim: The aim was to investigate factors that can lead to work-related stress in newly graduated nurses. Method: A literature review with a qualitative approach that included 10 articles. Results: Factors that can lead to work-related stress in newly graduated nurses were presented with two themes: work environment and transition. Four subthemes were formed to describe the experiences of newly graduated nurses: responsibility, feeling inadequate, self-confidence and competence. Conclusion: Work-related stress can be linked to the work environment and affect patient safety, it canalso lead to mental illness or that nurses leave the profession during the transition period. Work-relatedstress in the first years of the new profession may be linked to a lack of support from colleagues andmanagers. With the help of a satisfactory introduction and mentoring program, where experiencednurses act as support for the newly graduated nurses, work-related stress can be reduced. / Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan påverka nyexaminerade sjuksköterskors hälsa negativt vilket kan få konsekvenser så som sjuksköterskebrist. Identifieras faktorer som kan leda till arbetsrelaterad stress öppnar det också upp möjligheten att förbereda nyexaminerade sjuksköterskors för den arbetsrelaterade stressen som kan förekomma i deras nya profession. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer som kan leda till arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor.   Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som inkluderade 10 artiklar. Resultat: Faktorerna som kan leda till arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor presenterades med två teman vilka är arbetsmiljö och transition. Fyra subteman bildades för att beskriva nyexaminerades sjuksköterskors upplevelser dessa var: ansvar, att känna sig otillräcklig, självförtroende och kompetens. Slutsats: Arbetsrelaterad stress kan kopplas till arbetsmiljön och kan påverka patientsäkerheten samt omvårdnadsarbetet, den kan också leda till att nyexaminerade sjuksköterskor upplever psykisk ohälsa eller lämnar sjuksköterskeyrket under transitionsperioden. Arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor under de första åren i det nya yrket kan vara kopplat till bristande stöd från kollegor och chefer. Med hjälp av en tillfredställande introduktion och mentorprogram, där erfarna sjuksköterskor/handledare agerar stöd till de nyexaminerade sjuksköterskorna, kan känslan av arbetsrelaterad stress hos de nyexaminerade sjuksköterskorna minska.

Page generated in 0.0873 seconds