Background: In 2019, a new coronavirus broke out worldwide and caused a pandemic. It has been shown that this patient group requires more time for supervision and nursing than other patient groups who are cared for in intensive care units. Nurses who have cared for patients with coronavirus have shown psychological and physical strain.Purpose: to shed light on nurses' experiences of caring for patients with Covid-19 in intensive care unitsMethod: Qualitative inductive approach based on unprocessed material in the form of descriptive blogs from the internet. Data were analyzed according to a manifest content analysis.Results: The results revealed an overall theme: "Being nurses in the front line". Furthermore, three categories and seven subcategories emerged. The categories that emerged were: "The virus causes changes in work and private life", " To care for seriously ill patients where many die " and " To experience an unreasonable workload ".Conclusion: The degree project can be seen as a contribution to creating an understanding of the complex work environment that prevailed during today's first pandemic outbreak in the world and nurses' experiences of caring in this situation. Through its foundation in analysis of qualitative research, this can be made possible and contribute to creating tools for nurses in the future to handle similar situations and reduce the risk of ill health. / Bakgrund: År 2019 bröt ett nytt coronavirus ut världen över och orsakade en pandemi. Det har påvisats att denna patientgrupp kräver mer tid till övervakning och omvårdnad än andra patientgrupper som vårdas på intensivvårdsavdelningar. Sjuksköterskor som vårdat patienter med coronavirus har påvisat psykologiska- och fysiska påfrestningar. Syfte: att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 på intensivvårdsavdelningar Metod: Kvalitativ induktiv ansats utifrån obearbetat material i form av beskrivande bloggar ifrån internet. Data analyserades utefter en manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema: ”Att vara sjuksköterskor i frontlinjen”. Vidare framkom tre kategorier och sju subkategorier. Kategorierna som framkom var: ”Viruset orsakar förändringar i arbete och privatliv”, ”Att vårda svårt sjuka patienter där många dör” samt ”Att uppleva orimlig arbetsbelastning”.Slutsats: Examensarbetet kan ses som ett bidrag till att skapa en förståelse för den komplexa arbetsmiljö som var rådande under nutidens första pandemiutbrott i världen och sjuksköterskors upplevelser av att vårda i denna situation. Genom sin grund i analys av kvalitativ forskning kan detta möjliggöras och bidra till att i framtiden skapa verktyg för sjuksköterskor att hantera liknade situationer och reducera risken för ohälsa.

Metod Vi ämnar undersöka om samband finns mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress samt om sambandet skiljer sig åt mellan att vara sjukskriven och icke sjukskriven.Teoretisk referensram utifrån krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990).Studien utgår från en kvantitativ metod där korrelationsanalyser samt regressionsanalyser genomfördes av variabler som sammanställts från LPW (α = .82) samt PSS-14 (α = .89). All data sammanställdes i IBM SPSS.27. Urvalsgrupp var personal inom särskilda boende för äldre. Resultat En multipel regressionsanalys visar att ett negativt medelstarkt samband(Beta = -.48, p < .01) fanns mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress. Ingen modererande effekt förelåg i förhållandet mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress kopplat till sjukfrånvaro. Av de 131 medarbetarna som erbjöds delta svarade 52 personer på enkäten (N=52).  Slutsats Det informella lärandet och stress har utifrån tidigare forskning visat ha en inverkanpå medarbetarnas arbetsprestation och arbetstillfredsställelse. Informellt lärande skapar konkurrenskraftiga verksamheter där ett gott arbetsresultat uppnås samt stimulerar till engagemang och positivitet för både verksamhet och medarbetare. En hög grad av stress uppvisar motsatt effekt på arbetsprestation och arbetstillfredsställelse.Vår slutsats är att både samhälle och organisationen kan vinna ekonomiska fördelar genom att minska stress och öka det informella lärandet då detta kan generera en ökad kvalitet i offentlig sektor. Detta då vårt funna resultat visat på ett signifikant medelstarkt negativt samband mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress, men som varken förstärks eller försvagas bland sjukskrivna respektive icke-sjukskrivna respondenter inom studerad verksamhet i offentlig sektor. / Method We intend to investigate whether there is a connection between informal learning and work-related stress and whether the connection differs between being on sick leave and not on sick leave. Theoretical frame of reference based on the requirements-control-supportmodel (Karasek & Theorell, 1990). The study is based on a quantitative method where correlation analyzes and regression analyzes were performed on variables compiled fromLPW (α = .82) and PSS-14 (α = .89). All data was compiled in IBM SPSS.27. The selection group was staff in special housing for the elderly. Results A multiple regression analysis shows a negative medium-strong relationship (Beta = -.48, p <.01) was found between informal learning and work-related stress. There was no moderating effect in the relationship between informal learning and work-related stress linked to sick leave. Of the 131 employees who were offered to participate, 52 people responded to the survey (N = 52). Conclusion Based on previous research, informal learning and stress have been shown to have an impact on employees' work performance and job satisfaction. Informal learning creates competitive operations where a good work result is achieved and stimulates commitment and positivity for both operations and employees. A high degree of stress has the opposite effect on job performance and job satisfaction.Our conclusion is that both society and the organization can gain economic benefits by reducing stress and increasing informal learning as this can generate increased quality in the public sector. This is because our found results showed a significant moderate negative relationship between informal learning and work-related stress, but which is neither strengthened or weakened among sick-listed and non-sick-respondents in studied activities inthe public sector.

Information technology (IT) outsourcing poses a potential job loss threat to IT professionals, which can decrease job security, job satisfaction, and organizational commitment. The problem that this study addressed was the perceived role of IT outsourcing in the job stress, job dissatisfaction, and turnover intention of IT professionals. The purpose of this study was to explore how job-related stress, job dissatisfaction, and turnover intention within the IT profession are influenced by outsourcing as perceived by IT workers themselves. Phenomenology was the methodology used, and the person-environment fit theory formed the theoretical framework for this study. The research questions addressed outsourcing and its impact on IT employees, based on the perceptions of the participants. Data were collected from 20 IT professionals at 4 medium-sized firms within Central Florida using open-ended interview questions. Significant themes emerged as the interview data were analyzed and coded using words that best described the data. Synthesis of the data collected indicated that job stress and job dissatisfaction were continuing concerns among the participants, as indicated in current general literature. However, turnover intention had a less consequential impact on the IT workers' reactions to the effects of outsourcing. Contrary to the expectation that IT outsourcing plays a negative role in the job satisfaction of the participants, the study results indicated that the majority of the participants were still satisfied in their positions following IT outsourcing activities. Managers could impact social change by understanding the levels of stress and job satisfaction IT professionals experience during outsourcing. Insights from this study may help improve employees' productivity, commitment, and contributions to their local economies.

Syftet med studien var att undersöka hur HR-anställda inom privat sektor upplevde den psykosociala arbetsmiljön och arbetsrelaterad stress. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades åtta HRanställda. Den insamlade datan transkriberades och analyserades med hjälp av Braun och Clarkes (2013) sexstegsmodell för tematisk analys. Sedan bildades teman till resultatet samt underteman. De huvudteman som framkom var psykosocialt arbetsklimat, upplevd psykosocial arbetsmiljö, gränsdragning mellan privat- och arbetsliv samt upplevd arbetsrelaterad stress. Resultatet visade att respondenterna generellt upplevde en låg arbetsrelaterad stress, dock var stressen mer kopplat till privatlivet och livspusslet. Merparten av respondenterna upplevde överlag en god psykosocial arbetsmiljö med en familjär och värnande kultur. Respondenterna upplevde även att de hade rimliga krav och kontroll över sina arbetsuppgifter, och samtidigt upplevde socialt stöd från både chef, kollegor samt familj. / The aim of this qualitative study was to examine how Human resources employees in the private sector perceived their psychosocial work environment and work-related stress. The method used was based on qualitative semistructured interviews, with a total of eight Human resources employees. The gathered data was analyzed through Braun and Clarke’s (2013) model for thematic analysis. The data from the interviews was transcribed and themes were created as a result. Four main categories were found; psycosocial work climate, perceived psychosocial work environment, blurred work-life boundaries and perceived work-related stress. The results from the study showed that the respondents experienced overall low work-related stress but the stress was more connected to their private-life. The majority of the respondents experienced a good psychosocial work environment. The result also showed that the respondents experienced reasonable demands and a high control over their work-tasks, and at the same time experienced social support from both manager, colleges and family.

In today's job market, but also in society in general, there is a discussion about the importance of having a good balance between work and private life, to minimize negative stress and sick leave. Middle managers are often highlighted as being exposed to these issues. The purpose of this study was to explore how middle managers' work-life balance and informal learning have an impact on each other. The aspiration was to get a better understanding of what contributes to work-related stress in relation to workplace learning in employees with both staff responsibilities and managers above them. The model of demand-control-support and informal learning have been used as a theoretical framework to analyze the empirical material collected. Through five semi-structured interviews the study has established that a healthy balance between working life and private life contributes to increasing commitment and learning in the workplace amongst middle managers. Furthermore, the study has concluded that non-formal learning in the workplace can contribute to a healthier balance between working life and private life, but also that learning in the workplace can contribute to negative stress outside of working hours. The key factors for this are opportunities to influence one's own work, have social support from managers, employees, family and friends, as well as clear demands from management. These have proven to be important in relieving stress and increasing workplace learning where there is a lack of work-life balance in middle managers. Keywords: Work-life balance, informal learning, demand-control-support, work-related stress

Tidigare forskning tyder på att digitala samtal och fysiska samtal inte har samma effekt. Under Covid-19 var socialrådgivare på en behandlingsenhet i södra Sverige tvungna att ändra sina fysiska samtal till digitala på grund av restriktioner och nya riktlinjer. Övergången till digitala samtal förde med sig konsekvenser enligt socialrådgivare som även uttryckte att de upplevde stress på ett annorlunda sätt under pandemin. Konsekvenserna av övergången till digitala samtal och den arbetsrelaterade stressen kommer vi att presentera i studien. Syftet med studien är att framföra hur socialrådgivare upplever att digitalisering på arbetsplatsen i samband med Covid-19 har påverkat samtalsbehandling med klienterna samt hur socialrådgivare på behandlingsenheten upplevde stress under pandemin. I arbetet används kvalitativ forskningsmetod och urvalet i studien har varit målinriktat. Datan som insamlats består av semi-strukturerade intervjuer som spelats in, transkriberats och därefter analyserats. I uppsatsen appliceras teorierna symbolisk interaktionism samt krav- och kontrollmodellen i syfte att ge en djupare förståelse för vad som ligger bakom skillnaden mellan digitala samtal och fysiska samtal och faktorer bakom stress. Resultatet av studien har påvisat att samtliga socialrådgivare som deltog upplevde att övergången till digital samtalsbehandling ledde till ett sämre behandlingsresultat för klienterna. Några faktorer som benämns är svårigheter i att bilda en allians med klienten, sämre möjligheter att upptäcka om klienter är drog- eller alkoholpåverkade och sämre förutsättningar för att läsa av kroppsspråk. Enligt socialrådgivare upplevdes en aning högre stressnivå i jämförelse med innan pandemin samt att ständiga förändringar i riktlinjer bidrog till en ny form av stress som de inte upplevt tidigare. / Previous research suggests that digital conversations and physical conversations do not have the same effect. During the covid-19 pandemic, socialworkers at a treatment unit in southern Sweden had to change their physical calls to digital ones due to restrictions and new guidelines. The transition to digital conversations brought with it consequences according to social workers who also expressed that they experienced stress in a different way during the covid-19 pandemic. We will present the consequences of the transition to digital conversations and the work-related stress in this study. The purpose of the study is to present how social counselors feel that digitization in the workplace in connection with the covid-19 pandemic has affected conversation therapy with clients and how social counselors at the treatment unit experienced stress during the pandemic. In our work, we have used a qualitative research method and the selection in our study has been targeted. The data collected consists of semi-structured interviews that were recorded, transcribed and then analyzed by us students. In the essay, we have applied the theories of symbolic interactionism and demand and control model in order to provide a deeper understanding of what lies behind the difference between digital conversations and physical conversations and factors behind stress. The results of the study have shown that all the social counselors who participated felt that the transition to digital conversation treatment led to a worse treatment result for the clients. Some factors mentioned are difficulties in forming an alliance with the client, pooreropportunities to discover if clients are under the influence of drugs or alcohol and poorer conditions for reading body language. According to social advisors, a slightly higher level of stress was experienced compared to before the pandemic and that constant changes in guidelines contributed to a new form of stress that they had not experienced before.

Introduktion: Arbetsrelaterad stress är ett ökande folkhälsoproblem i Sverige och kan leda till allvarliga sjukdomar som hjärtinfarkt och depression. Detaljhandeln är särskilt utsatt på grund av förändringar i butiksmarkanden, vilket bland annat leder till ökat ensamarbete. Skratt kan vara en kostnadseffektiv hälsopromotion som minskar stressnivåerna i kroppen. Syfte: Studien syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan att skratta och minskad arbetsrelaterad stress bland anställda inom detaljhandeln. Samt att undersöka skillnaden mellan benägenhet att skratta i förhållande till upplevd arbetsrelaterad stress utifrån kön, befattningsgrad, ålder och anställningstid. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes på anställda inom detaljhandeln (n =76). Enkätundersökningen utformades för att mäta självrapporterat skattad nivå av arbetsrelaterad stress och benägenheten att skratta på jobbet. Data analyserades i SPSS med hjälp av Chi-två-test för att undersöka sambandet mellan skattad stress och skrattbenägenhet. Samt T-test och ANOVA-test för att undersöka skillnaden mellan grupper. Resultat: Resultatet av Chi-två-testet visade att det finns ett signifikant samband mellan hur ofta individer skrattar på jobbet och upplevd arbetsrelaterad stress hos anställda inom detaljhandeln. Vidare analyserades skillnader i benägenhet att skratta baserat på kön, befattning och ålder, varav inga signifikanta skillnader observerades. Slutsats: Slutsatsen av undersökningen är att skratt på arbetsplatsen kan ha positiv inverkan på upplevdarbetsrelaterad stress hos anställda inom detaljhandeln. Implementering av skrattyoga som hälsofrämjande promotion kan minska långtidssjukskrivningar som beror på stressrelaterade sjukdomar och därmed förbättra folkhälsan i Sverige. / Introduction: Work-related stress is an increasing public health problem in Sweden that can lead to stress-related diseases such as heart attack and depression. The retail sector is particularly vulnerable due to changes in the retail market, which includes increased solitary work. It appears that laughter can be a cost-effective health promotion strategy that reduces stress levels in the body. Aim: The study aims to investigate whether there is a correlation between laughter and decreased work-related stress among retail employees. The study also aims to examine the difference between the propensity to laugh in relation to perceived work-related stress based on gender, position level, age and length of employment. Method: A cross-sectional study was conducted on retail employees (n=76). The survey was designed to measure self-reported levels of work-related stress and propensity to laughing at work. Data was analyzed in SPSS by using a Chi-square test to examine the correlation between perceived stress and laughter propensity, as well as a T-test and a ANOVA- test to examine the differences between groups. Results: The result of the Chi-square test showed that there is a significant correlation between how often individuals laugh at work and perceived work-related stress among retail employees. Furthermore, difference in laughter propensity based on gender, position and age were analyzed, of which no significant difference was observed. Conclusion: The conclusion of the study is that laughter in the workplace can have a positive impact on perceived work-related stress among retail employees. Implementing laughter yoga as a health-promoting intervention can reduce long-term sick leave due to stress-related diseases and thus improve public health in Sweden.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetsmiljö och arbetsrelaterad stress påverkar välmående hos personer som är anställda inom serviceyrken. Detta gjordes genom en kvantitativ metod, en webbaserad enkätundersökning där delar av skalan QPS-Nordic (rollförväntningar, kontroll i arbetet, social interaktion, organisationskultur och samband mellan arbete och privatliv) användes. Välmående mättes med hjälp av välmåendeskalan, som mäter välmåendet under den senaste veckan. Det deltog 122 personer. Hypoteserna som testades var om det fanns ett signifikant samband mellan psykosociala faktorer i arbetet, ålder, utbildningsnivå, anställningstyp och kön, och välmående hos personer som är anställda inom serviceyrken. Datan analyserades med hjälp av multipel regressionsanalys och resultaten visade att psykosociala faktorer på arbetet, högre utbildning jämfört med gymnasial utbildning samt kön var signifikanta prediktorer för en högre nivå av välmående hos personer som är anställda inom serviceyrken. Från den här studien kunde vi dra slutsatsen att psykosociala faktorer i arbetet och en högre utbildning är viktiga för att främja välmående hos personer som arbetar inom serviceyrken. / The purpose of this study was to investigate how the work environment and work-related stress can affect well-being in people employed in service occupations. This was done using a quantitative method, a web-based survey using parts of the QPS-Nordic scale (Role expectations, job control, social interaction, organizational culture, and work-life balance). Well-being was measured using the Well-Being Scale, which assesses well-being over the past week. There were 122 participants. The hypotheses tested were whether there was a significant association between psychosocial factors at work, age, educational level, employment type, and/or gender and well-being in service occupations. The data was analyzed using multiple regression analysis and the results showed that psychosocial factors at work, higher level of education compared to a high school education and gender were significant predictors of better well-being in service occupations. Based on this study we can conclude that psychosocial factors at work and a higher level of education are important for promoting well-being among people working in service occupations.

Bakgrund: Sjuksköterskor har stort ansvar när det kommer till patientens hälsa och säkerhet på sjukhus. Utmaningar och större krav leder till stressiga förhållanden, vilket visat ge negativa effekter på hälsan. Arbetsrelaterad stress är hög bland sjuksköterskor som arbetar på sjukhus, det påverkar inte endast sjuksköterskorna utan även patienternas vård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva orsaker till sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress på sjukhus.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som följer Polit och Becks niostegsmodell samt Braun och Clarkes tematiska analys. Original artiklar hämtades i databaserna: PubMed och CINAHL.  Resultat: Fem huvudteman identifierades och presenterades i resultatet: Multitasking, Brist på samspel mellan medarbetare, Brist på personal, Otillräcklig stöd och vägledning från chefer samt Missnöje och våld Slutsats: Sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress som kan resultera i fysiska och psykiska sjukdomar. Dessutom har det visat att arbetsrelaterad stress minskar sjuksköterskor arbetsprestation, arbetstillfredsställelse och vårdkvalitén. / Background: Nurses have a responsibility when it comes to patients’ health and safety in the hospital. Challenges and greater demands lead to stressful conditions, which have shown to have negative effects on health. Work-related stress is high among nurses who work in hospitals, this affects not only the nurses but also the patients care.  Aim: The aim of this study was to describe the causes of nurses' experience of work-related stress in hospitals Method: A literature study with a qualitative approach that follows Polit and Beck’s nine-step model and Braun and Clarke’s thematic analysis. Original articles were retrieved from the following databases: PubMed and Cinahl.  Results: Five main themes were identified and presented in the results: Multitasking, Lack of interaction between employees, Lack of staff, Insufficient support and guidance from managers and dissatisfaction and violence Conclusions: Nurses experience work-related stress which can result in physical and mental illness. In addition, it has been shown that work-related stress reduces nurses' work performance, job satisfaction and quality of care.

Föreliggande studie har genomförts i samarbete med en kommun i Sverige. Syftet medstudien har varit att, inom ett ungdomsteam, undersöka teammedlemmars upplevelse av hurarbetet i team inverkar på förekomsten av arbetsrelaterad stress. Teamet innefattarsocialsekreterare, familjebehandlare och ungdomscoacher som tillsammans utreder, avhjälpersamt förebygger kriminalitet och normbrytande beteenden bland ungdomar i kommunen.Med hjälp av krav-, kontroll- och stödmodellen undersöks teammedlemarnas upplevelse avhur arbetet i team inverkar förekomsten av arbetsrelaterad stress. Sex av teammedlemarnadeltog i kvalitativa semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades enligt the constantcomparative method. Av intervjuerna kunde sju centrala teman identifieras: yrkeskompetens,arbetsbelastning, tydlighet i arbetsuppgifter och yrkesroll, stöd från kollegor och stöd frånledning. Resultatet visar på variation i upplevelsen av den arbetsrelaterade stressen i teamet.Det framkommer ett antal faktorer som påverkar upplevelsen. Faktorer som kunde varabidragande till arbetsrelaterad negativ stress var höga kvalitativa och kvantitativa krav.Faktorer som minskade den negativa stressen var stödet från kollegor, kollektiv kontroll inomoch över arbetet samt egenkontroll inom arbetet. Det framkommer även att teamets samarbeteutvecklats över tid. Den kollektiva kontrollen har utvecklats, vilket skapat bättre möjligheteratt hantera kvantitativa och kvalitativa krav. Stödet som medlemmarna utvecklat till varandrahar fungerat som en buffert som vidare stärkt kontrollen. Således tolkas den arbetsrelateradestressen ha minskat genom teamarbetet. / This study has been done in collaboration with a Swedish county. The purpose of the studyhas been to investigate, within a youth team, team members' experience of how working inteams affects the occurrence of work-related stress.The team includes social workers, familytherapists and youth coaches who together investigate, remedies and prevent crime andnon-normative behavior among young people in the county. Using the demand-, control- andsupportmodel, the team member’s experience of working as a team and their work-relatedstress is investigated. Six of the team members participated in qualitative semi-structuredinterviews which were then analyzed with the constant comparative method. Seven centralthemes could be identified from the interviews: professional competence, workload, clarity intasks and the professional role, support from colleagues and support from management. Theresult of the study shows variation in the teams experience of job-related stress. There are anumber of factors that influence the experience. Factors that could be contributing tojob-related negative stress were high qualitative and quantitative demands. Factors thatreduced the negative stress were support from colleagues, collective control within and overthe job and self-control within the job. It also appears that the team's collaboration hasdeveloped over time. The collective control has been developed, which has created betteropportunities to handle quantitative and qualitative requirements. The support that themembers have developed for each other has worked as a buffer that further strengthenedcontrol. Thus, the job-related stress is interpreted to have decreased through teamwork.