Doveson, Jenny (2022). För dem som varit där. En jungiansk analys av förståelsen i efterhand av starka andliga upplevelser i samband med en livskris hos en person som var kristen respektive ateist innan livskrisen: C-uppsats, religionsvetenskap. Gävle: Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i jungiansk psykologi som teoretisk förförståelse undersöka (1) förståelsen i efterhand av starka andliga upplevelser i samband med en livskris och hur dessa har förändrat upplevelsen av och förståelsen för religion och andlighet och (2) förståelsen av den egna psykologiska förändringen med avseende på uppfattningar om den egna utvecklingen i ett livsperspektiv samt upplevelsen av och förståelsen för den egna identiteten. Två personer har intervjuats och dessa intervjuer utgör det material som ligger till grund för föreliggande kvalitativa studie. Dessa personer hade diametralt olika utgångspunkter före sina respektive livskriser: En betraktade sig som ateist och en var praktiserande kristen och uppvuxen i kristen miljö. Studien visar likheter i informanternas syn på att livskrisen blev början på en process som tvingade informanterna att möta mörkare sidor av sig själva som de tidigare på olika sätt inte velat möta, vilket går i linje med Jungs beskrivning av individuation som en process där en person för att utvecklas behöver acceptera och integrera omedvetna aspekter av sig själv, framför allt sina skuggsidor. Studien visar också likheter men även skillnader i hur informanterna beskriver hur livskrisen förändrat upplevelsen av och förståelsen för religion och andlighet.

Forskning om de två begreppen mening i livet och andlighet har funnits länge. Men att sätta dem i relation till varandra har inte gjorts i någon större omfattning. Denna studie syftade därför till att undersöka om andlighet har samband med upplevelse av mening i livet samt sökande efter mening i livet. Dessutom kontrollerades för kön, ålder och sociala relationer. I en kvalitativ del av studien undersöktes vilka faktorer som deltagarna uppgav har betydelse för mening i livet. Studien genomfördes med en enkät med 25 påståenden och två fritextfrågor, där 168 deltagare medverkade genom ett bekvämlighetsurval. För att mäta upplevelse av mening i livet och sökande efter mening användes Meaning of Life Questionnaire, MLQ. För att mäta andlighet användes tio påståenden inspirerade av The Duke University Religion Index, DUREL. Utöver det ingick fem påståenden om sociala relationer, samt uppgifter om ålder och kön. Svaren från deltagarna undersöktes genom faktoranalys och hierarkisk multipel regressionsanalys. Studiens resultat bekräftar att det finns ett positivt samband mellan andlighet och upplevelse av mening i livet (β=0.27), samt mellan andlighet och sökande efter mening i livet (β=0.31) efter kontroll för kön, ålder och sociala relationer. Detta överensstämmer med tidigare forskning. Andlighet förklarar en liten del av variansen för upplevelse av mening (6%) och sökande efter mening (7%). Den kvalitativa delen av studien visar att samhörighet, syfte och sinnesro är tre teman som deltagarna relaterar till mening i livet. Dessa innefattar olika dimensioner av andlighet vilket kan tyda på en viss överlappning av begreppen.

Introduktion: Psykisk sjukdom är en ledande orsak till global ohälsa. Under covidpandemin ökade den psykiska ohälsan, samtidigt som intresset för religion och andlighet växte. Religion och andlighet är snarlika begrepp, där religion står för institutionaliserad praktik medan andlighet är individualistiskt präglad. Psykiatrins förhållningssätt till dessa områden kännetecknas av skepticism, trots att de ska vara en integrerad del av omvårdnaden. Syfte: Att beskriva andliga och religiösa erfarenheter och upplevelser hos personer inom psykiatrisk öppen- och slutenvård. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design användes. Resultatet baserades på tio artiklar med intervju som metod och två med mixad metod. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s mall för kvalitativ metodik. Resultatet analyserades efter Forsberg och Wengströms mall för innehållsanalys. Teoretisk referensram för studien var Watsons omvårdnadsteori.  Resultat: Fyra teman identifierades: Andlighet och religion som resurs, Negativa aspekter av andlighet och religion, Olika andliga och religiösa uttryck samt Bemötande. Religion och andlighet var en resurs genom traditionellt religiösa eller individualistiska andliga uttryck. Negativa aspekter framkom där stigma och stress framkallades av religiösa ledare och familj. Känslor av ensamhet förekom när stöd saknades. Sjuksköterskors syn på religion och andlighet hade betydelse för omvårdnaden av individer med psykiska sjukdomar. Slutsats: Som ansvarig för omvårdnaden av människor med psykisk sjukdom behöver sjuksköterskan ta hänsyn till andlighet och religion. Då individer efterfrågar andlig reflektion, bön eller meditation kan det bidra till tillfrisknande att bli bemött med öppenhet. Personcentrerad omvårdnad som utgår från individens behov möjliggör religion och andlighet som resurs snarare än belastning. / Introduction: Mental illness is a leading cause of global ill health. During the covid pandemic, mental illness increased, as did the interest in religion and spirituality. Religion and spirituality are similar concepts, where religion can be described as institutionalized practice and spirituality as individualistic. Psychiatry’s approach to these areas is characterized by skepticism even though they should be an integral part of nursing. Aim: To describe the spiritual and religious experiences of people in psychiatric outpatient and inpatient care.  Method: A literature study with a descriptive design was used. The result was based on ten articles with interview as method and two with mixed method. The articles were quality checked using SBU’s template for qualitative methodology. The results were analyzed according to Forsberg and Wengström’s template for content analysis. The theoretical frame of reference was Watson’s nursing theory.   Result: Four themes were identified: Spirituality and religion as a resource, Negative aspects of spirituality and religion, Different spiritual and religious expressions and Interaction. Religion and spirituality were a resource through traditionally religious or individualistic spiritual expressions. Negative aspects emerged where stigma and stress were induced by religious leaders and family. Feelings of loneliness occurred when support was lacking. Nurses’ views on religion and spirituality were important for the care of individuals with mental illnesses. Conclusion: As responsible for the care of people with mental illness, the nurse needs to take spirituality and religion into account. When individuals request spiritual reflection, prayer or meditation, being met with openness can contribute to recovery. Person-centered care that is based on the needs of the individual enables religion and spirituality as a resource rather than a burden.

Detta arbete utreder om rädsla kan vara orsak till att människor i sekulariserade områden söker sig till andlighet och/eller religion. Metoden hermeneutik användes i huvudsak för detta ändamål då den ger utrymme för att tolka och förstå mänskliga intentioner och idéer. Vidare vilade den teoretiska grunden på Carl G. Jungs och Bertrand Russells positiva respektive negativa religionsteorier som båda hävdade att rädsla har en direkt koppling till religion men på olika sätt. Även Olaf Hammers distinktion mellan begreppen religion och andlighet fungerade som grund. Matthias Bluemke (med flera) och René Hefti användes som tidigare forskning för att demonstrera hur rädsla och religion/andlighet kan ha kopplingar till varandra. Arbetets undersökning gick därefter ut på att studera i vilken grad människan påverkas av, och hanterar rädslor, men också vilken påverkan religion och andlighet har på sådana känslor. De böcker som analyserades utifrån detta var Tänka, snabbt och långsamt, av Daniel Kahneman, som behandlar hur människans hjärna fungerar; Flytande rädsla, av Zygmunt Bauman, som behandlar rädslor i modern tid; samt Skuggeffekten, av bland annat Deepak Chopra, som utifrån ett andligt perspektiv behandlar hur rädsla bemötts historiskt och hur den bör bemötas idag. I den avslutande diskussionen gjordes en komparation av resultatet från denna undersökning med tidigare forskning för att se vilka resultat som bör vara mest trovärdiga. Resultatet visade att rädsla och religion/andlighet i allra högsta grad har en koppling till varandra på fler än ett sätt och att rädsla kan leda till ett inre sökande efter balans vilket kan resultera i andliga upplevelser. Resultatet visade sig strida mot Russells forskning men överlag i linje med Jungs. / This essay investigates if the spiritual and/or religious search among people in secularized countries can be a result of fear. The method used for this purpose was hermeneutics, since it offers room for interpretation and an understanding of human intentions and ideas. Carl G. Jung's and Bertrand Russell's research on religion became the theoretical foundation since both scientists argue that fear and religion are connected, though in different ways, where Jung sees a positive connection while Russell sees a negative one. Futhermore, Olaf Hammer's distinction between the concepts religion and spirituality was also part of this foundation. For previous research Matthias Bluemke's (and others) and René Hefti's scientific reports were used to demonstrate how fear and religion/spirituality might be connected to one another. The following investigation revolved around the degree to which people are affected by fear, how fear is handled and what impact religion and spirituality might have on fear. The books that were analyzed were: Tänka, snabbt och långsamt, by Daniel Kahneman, which describes the function of the human brain; Flytande rädsla, by Zygmunt Bauman, which describes fear in modern time; and lastly Skuggeffekten, by Deepak Chopra and others, which uses a spiritual perspective to describe how fear has been handled historically and how it should be handled in modern day time. In the final discussion a comparison was made between the result of the investigation and previous research. The result showed that fear and religion/spirituality in multiple ways have a deep connection to each other, and that fear can result in an inner search for balance in which spiritual experiences can arise. The result was therefore contrary to Russell's theory but, for the most part, in line with Jung's.

Bakgrund: Andlighet kan definieras som ett mångdimensionellt begrepp och inom vårdvetenskapen ses människan som en helhet av kropp, själ och ande. Tidigare forskning visar på att patienterna ser den andliga dimensionen som viktig för dem och att de gärna själva vill bli tillfrågade om andliga behov av vårdpersonal. En personcentrerad vård ställer krav på att ta hänsyn till patientens kultur och livsåskådning, då man som vårdare söker diagnosticera och hjälpa patienten på bästa sätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors föreställningar om andlighet och deras erfarenheter kring bemötande av patienters andlighet inom den psykiatriska vården. Metod: Sex sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av arbete inom psykiatrisk vård deltog i studien genom enskilda, semistrukturerade intervjuer. Materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Tre kategorier framkom i analysarbetet: Beskrivning av andlighet som fenomen; Andlighetens påverkan på den psykiska hälsan; Bemötande av patienternas uttryck för andlighet. Kategorierna utmynnade i tio subkategorier. Diskussion: Resultatet har diskuterats främst med Jean Watsons teori om mänsklig omsorg som reflexionsinstrument, vilken har lyft fram självkännedom och intentionalitet som viktiga faktorer i mötet med patienters andlighet. Sjuksköterskor beskriver andlighet på olika sätt, men med flertalet gemensamma faktorer och kan se andlighet som en hälsoresurs, men även som något som kan skada den psykiska hälsan om andligheten är skev. Sjuksköterskan tillgodoser i möjligaste mån praktiska önskemål från patienten gällande andlighet, men initierar inte själv samtal om andlighet och tar inte upp frågan i inskrivningssamtalet. Okunskap samt rädsla att skada patienten ligger till grund för detta. Utbildning kring andlighet och hälsa kan vägleda sjuksköterskan i mötet med patienters andlighet samt i utvecklingen av en personcentrerad vård. / Background: Spirituality can be defined as a multidimensional concept and in nursing science the human is seen as a unity of body, soul and spirit. Previous research shows that that patient in the psychiatric care considers the spiritual dimension to be of importance to them, and that they would like to be asked about spiritual needs by mental health care staff. A person-centered care demands taking into consideration the culture and view of life of the patient, when seeking to diagnose and help the patient in the best possible way. Aim: To describe nurse’s perceptions of spirituality and their experiences of meeting patients spirituality in the mental health care. Method: Six nurses with experience from psychiatric care for at least one year participated in the study through separate, semi structured interviews. A qualitative content analysis with an inductive approach was chosen as method for analysis. Result: Three categories were identified in the analysis: Description of spirituality as a phenomenon; The impact of spirituality on the mental health; Personal treatment of the patient’s expressions for spirituality. Ten subcategories followed.  Discussion: The result has been discussed mainly with Jean Watsons theory for human care as a reflective instrument, which emphazised self-knowledge and intentionality as important factors in meeting with patients spirituality. Nurses in the psychiatric care describes spirituality in different ways, but with many common factors, they can see spirituality as a resource of health, but also as something that can damage the mental health, if the spirituality is askew. The nurse helps the patients with practical issues considering spirituality, but does not initiate conversations about spirituality and does not bring up the question in the patient enrollment interview. Lack of knowledge and fear of hurting the patient are reasons for this. Education about spirituality and health can guide the nurse in their meeting with the patients spirituality and in the development of a person-centered care.

Sammanfattning Bakgrund: Existentiell ensamhet och utanförskap kan kopplas till psykisk ohälsa, som är ett av våra stora folkhälsoproblem i modern tid. Cirka 300,000 människor lever i social isolering i Sverige idag. Ungefär 40 procent av de nuvarande svenska hushållen är ensamhushåll, och människor blir alltmer individualiserade samt även sekulariserade från andliga och religiösa sammanhang. Meningsfullhet är det viktigaste delområdet av en stark Känsla av sammanhang som beskriver personens egen motivation att göra något. En del människor tycks klara av att uppnå meningsfullhet i det alltmer individualiserade samhället med olika former av meningsbärande enheter i sina liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att öka förståelsen om hur existentiell ensamhet och utanförskap relateras till psykisk ohälsa i ett modernt sekulariserat västerländskt samhälle med utgång från teorin om känsla av sammanhang också kallad för teorin om salutogenes. Studien fokuserar på befolkningen i arbetsför ålder. Frågeställningar: Representerar andlig eller spirituell förankring en salutogen faktor i människors liv? Hur främjas salutogena faktorer för ensamma människor, och då särskilt hos fokusgruppen människor i ålder 18-65år? Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar ingick i den tematiska analysen. Sökningar efter artiklar har skett i databaserna PubMed, SocINDEX, Academic Search Elite och World Cat Discovery med sökorden: folkhälsa, social isolering, andlighet, existentiell och sekularisering. Resultat: Den tematiska analysen utmynnade i tre teman som var andliga och religiösa aspekter, existentiell ensamhet och känsla av sammanhang. Endast det sist nämnda temat behandlas i en särskild vetenskaplig teori, d v s teorin om salutogenes. Meningsfullhet är den viktigaste delen i begreppet känsla av sammanhang, och andliga samt religiösa tillhörigheter ses vara en hälsofrämjande faktor. En vidgad kunskap om hälsofördelar efterlyses hos några studier. Diskussion: Den existentiella ensamheten är av oroande karaktär då dess ökning kan anas äga rum i framtiden. De nuvarande människorna i arbetsför ålder är en grupp som inte prioriteras tillräckligt. Det framkommer i studien att individualistiska ansatser att använda copingstrategier inte är en väg framåt för att skapa en starkare känsla av sammanhang. I gemenskap med andra människor inom organisationer där andlighet och religiositet råder verkar det förekomma mindre existentiell ensamhet och en starkare känsla av sammanhang. / Introduction: Existential loneliness and exclusion can be linked to mental illness, which is one of our major concurrent public health problems. About 300,000 people live in social isolation in Sweden today. About 40 percent of the current Swedish households are single households, and people are becoming increasingly individualized and also secularized from spiritual and religious contexts. Achieving meaningfulness is the most important aspect of a strong sense of coherence, and some people seem to cope with it in the increasingly individualized society with different forms of meaningful entities in their lives. Aim: The aim of the literature study is to increase understanding of how existential loneliness and exclusion relate to mental health in a modern secularized Western society, based on the theory of Sense of Coherence also called the theory of Salutogenesis. Questions: Does mental or spiritual anchoring represent a salutogenic factor in people's lives? How are salutogenic factors promoted for lonely people, and especially in the focus group of people aged 18-65 years? Method: This study is a systematic literature study in which 11 scientific articles have been included in the thematic analysis. Searches for articles have been made in the databases PubMed, SocINDEX, Academic Search Elite and World Cat Discovery with the keywords: public health, social isolation, spirituality, existential and secular. Results: The thematic analysis resulted in three themes, spiritual and religious aspects, existential loneliness and sense of coherence. Only the latter theme is dealt with in an own frame of reference, i.e. the theory of Salutogenesis. The sub-component meaningfulness dealing with internal motivation is the most important part of the concept of Sense of Coherence, and Sense of Coherence in addition to spiritual and religious affiliations are seen as health-promoting factors. Based on some studies an extended knowledge of health benefits is requested. Discussion: Existential loneliness is of disturbing nature particularly as its increase in the future can be anticipated. Working-aged people are a group that is not prioritized enough. Based on the study it seems that individualistic approaches to use of coping strategies are not a way forward to create a stronger sense of coherence. In fellowship with other people within organizations where spirituality and religiosity prevail, there seems to be less existential loneliness and a stronger sense of coherence.

Många människor går in och ut ur olika missbruksprogram utan att bli fria från sitt missbruk på sikt. Frivilligsektorn har alternativa hjälpinsatser att erbjuda men frågan är vad dessa hjälpinstanser, som AA och frikyrkan, gör som individerna själva upplever vara till hjälp. Tidigare forskning har inte svarat på frågan varför individer väljer att söka sig till hjälpinstanser som dessa när det finns missbruksvård inom offentlig sektor att tillgå. Syftet med denna studie var att undersöka människor med bakomliggande missbruksproblematiks upplevelser av hjälp från Anonyma Alkoholister (AA), frikyrkan eller missbruksvården inom offentlig sektor, för att få en uppfattning om vad som faktiskt har fungerat för dessa människor. Studien är kvalitativ, hermeneutisk och bygger på semistrukturerade intervjuer med sju informanter. Studien visar att faktorer som gemenskap, ökad självkänsla, nya identiteter och andlighet varit betydelsefulla för informanternas varaktiga drogfrihet. Studiens slutsats är att informanterna från AA och frikyrkan upplever en högre grad av dessa faktorer i den hjälp de fått än informanterna som fått hjälp från offentlig sektor, faktorer som i studien kopplats till teorier rörande identitet, empowerment och trygghet i strukturer och fostran eller i att lägga sitt liv i Guds händer. Denna studie kan bidra med nya perspektiv som missbruksvården inom offentlig sektor kan ha nytta av för att bättre anpassa missbruksarbetet till individernas behov. / Many people go in and out of addiction programs without any long lasting results. The voluntary sector provides an alternate help to this group. If we look from the perspective of the individual, the question is what the organizations in the voluntary sector do provide that is helping the individual to become free from abuse? Existing research does not answer the question of why individuals choose to turn to organizations in the voluntary sector, like AA and the Free Church, when there is addiction treatment to be received through the public sector. This study aims to examine the experiences of people with substance abuse when receiving help from Alcoholics Anonymous, the Swedish Free Church and the traditional addiction treatments of the public sector, to gain an understanding of what has been working for these people. This is a qualitative, hermeneutic study based upon semi-structured interviews with seven interviewees. The study displays that factors such as fellowship, enhanced self-esteem, new identities and spirituality are important for them to be continuously abstinent. The result of the study shows that the interviewees from AA and the Free Church experiences that the help they received provide them with a stronger sense of these factors than the interviewees from traditional addiction treatment experiences. These factors are in this study connected with theories involving identity, empowerment and sense of security in ruling, frames and fosterage or relying on God. This study can contribute with new perspectives that the traditional addiction treatment can find useful to adjust the treatment to the needs of the individuals.

Studiens syfte är att belysa symboliseringsprocesser i Frälsarkransen utifrån ett musikterapeutiskt perspektiv och vidare utforska hur och på vilket sätt Frälsarkransen kan kopplas samman med musikterapi och hur de kan berika varandra. Uppsatsen är skriven utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med förståelse som kunskapsideal. I hermeneutikens tolkningsvärld växlar man mellan del- och helhetsperspektiv vilket på ett konkret sätt kan överföras på Frälsarkransen där pärlornas olika innebörd bildar en helhet. Uppsatsen inleds med en översikt över studerad litteratur om musik och hälsa, musikterapi, musikpsykologi, psykologi, symbolisering samt andlighet för att ge bredare förståelse utifrån uppsatsens ämne. Den innehåller även ett sammandrag av Martin Lönnebos bok om Frälsarkransen samt en kvalitativ intervju med Martin Lönnebo. En studie där Frälsarkransen undersöks som musikterapeutisk metod har även genomförts. Allt vävs sedan utifrån uppsatsens syfte samman i den avslutande diskussionen. Slutsatsen är att Frälsarkransen kan kopplas samman med musikterapi och att de kan berika varandra i musikterapeutiska symboliseringsprocesser. / Annika Hansson: Pearls of Life and Music Therapy. The rosary Pearls of Life created by Martin Lönnebo from a musictherapeutic perspective. The purpose of the study is to illustrate processes of symbolization in Pearls of Life from a music therapeutic perspective, and further to explore how and in what manner Pearls of Life can be linked with music therapy and how they can enrich each other. The essay is written from a hermeneutic perspective, with understanding as an ideal of knowledge. The hermeneutic way of interpreting the world switches between partial and holistic perspectives, which in concrete terms can be transmitted in Pearls of Life, where the different meanings of the pearls form a whole. The paper begins with an overview of the studied literature on music and health, music therapy, music psychology, psychology, symbolizing and spirituality to give a broader understanding based on essay topic. It also contains a summary of Martin Lönnebo´s book Pearls of Life and a qualitative interview with Martin Lönnebo. A study that examined Pearls of Life as a music therapeutic method has also been implemented. Based on the purpose of the thesis, all is then brought together in a final discussion. The conclusion is that Pearls of Life can be linked with music therapy and that music and Pearls of Life can enrich each other in processes of symbolization in music therapy.

Interviews with Swedish and Ugandan creatives are the main data sources of this work, as well as my own reflections while spending eight weeks in Uganda. The purpose of this project was to compare and resonate on cultural differences between my own previous experiences and what I experienced in Uganda during my stay and how such cultural differences may affects creativity. The results show that abundance and scarcity have a direct connection to creative thinking. The creative process is dependent on a large knowledge base, but also on the ability to think outside the box. The colonization of Africa still affect the way Ugandans experience their capability to control their lives and future, and thereby the development of the country. Artistic individuals, no matter religious or not, are all experiencing spiritual, or magical, connections when creating. Religion and culture have a large impact on creativity. The creative personality is based on a complex mind of paradoxical traits. Blocked creatives can be un-blocked by learning how to nurture their artist.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att andligt stöd är viktigt, men att sjuksköterskor inte alltid uppmärksammar det i sitt arbete. Detta kan bero på tidsbrist eller brist på kunskap och utbildning inom det. Syfte: Att belysa andlighet och andligt stöd för anhöriga till personer som vårdas vid palliativ vård. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. Analysmetoden som användes var ett beskrivande syntes. Det användes tio vårdvetenskapliga artiklar som datamaterial. Resultat: I resultatet framstod två teman varav fem subteman identifierades. Första temat var: Att låta tron ta plats där identifierades två subteman: Att ha tro som en trygghet och att utöva bön och religiösa ritualer. Det andra temat var: Betydelsen av att bli mött i sin troutifrån detta tema identifierades tre subteman: Att sträva efter att få andligt stöd, att få stöd av en sjuksköterska och att få stöd av en präst eller en andlig person. Slutsats: Slutsatsen som drogs var att andligt stöd är viktigt för anhöriga och att den kan fås i två olika former, av individen själv eller med hjälp av en präst eller sjuksköterska. Det kan framstå en implikation att sjuksköterskor lägger mycket fokus på andligt stöd för anhöriga men att patienters andliga behov glöms bort. / Background: Previous research showed that spiritual support is important, yet nurses do not pay much attention to this practice. This may be because of the lack of time, knowledge and training within it. Aims: To illustrate the importance of spirituality and spiritual support for relatives to people who are cared for in palliative care. Methods: The method that was used was a qualitative literature study. The analysis that was used was a descriptive synthesis. There were ten care science articles used as data material. Results: In the results there were two themes and five sub themes identified. The first theme was: To allow their faith to take place where of two subthemes were identified: To have faith as a feeling of safety and to practice prayer and religious rituals. The second theme was: The importance of being met in their faith. From this theme three sub themes were identified: To strive for spiritual support, to get support from a nurse and to get support from a priest or a spiritual person. Conclusions: The conclusion that could be drawn was that spiritual support is important to relatives and could be given in two different forms. It could either be given by the individual himself, or by a professional. There may arise an implication that nurses pay more attention to the spiritual support for relatives but forget about the patient’s spiritual needs.