Syftet med studien av denna New Age grupp var att behandla begreppet helhet. Den allmänna frågeställningen var hur detta helhetsbegrepp skapades. I en mer avgränsad frågeställning blev utgångspunkten erfarenhet, kunskap och insikt och på vilket sätt detta skapade en koppling mellan den immateriella och materiella världen. I det undersökta materialet ingick litterära källor för bakgrund och referens, men studien grundar sig på intervjumaterial som dock inte presenteras i sin helhet. Materialet har delats upp i tre kategorier som kan spegla synen på den immateriella och den materiella delen av respektive uppfattning, till detta har även ett etiskt perspektiv infogats, detta för att möjliggöra studiet av de faktorer som påverkar sambandet mellan den immateriella och materiella världen. Resultatet av studien visar att reinkarnationsidén var en bärande faktor, där en orientering kring begreppen erfarenhet, kunskap och insikt hade en avgörande betydelse för reinkarnationstanken, vilket även skapade en sammanlänkning av den materiella och immateriella världen. Dessa begrepp var centrala element i skapandet av den helhetssyn man har på tillvaron.

Syftet med denna uppsats är att försöka få en inblick i om och hur religionen bidragit till Carolas enorma framgång och hur stor betydelse religionen i detta fall har. Jag vill försöka se om det finns några kopplingar mellan framgång och framgångsteologi. Om en stark religiös tro kan bidra positivt till att man blir en övervinnare på alla områden. Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt för denna uppsats: • Vem är detta ”fenomen”, hur ser hennes andliga liv ut? • Är Carolas tro ett återkommande tema i karriären? Finns det några särskilda händelser genom åren som särskilt haft att göra med hennes tro? • Hur kan man se på idolen/förebilden Carola? • Vad kan det finnas för samband mellan stark tro och stor framgång? Finns det kopplingar mellan framgångsteologi och framgång? En sak går att konstatera. Att från ha varit en liten flicka med stark barnatro har Carola Häggkvist kommit att bli en stor stjärna. Med eller utan Guds hjälp så har hon på något vis lyckats slå sig fram i den tuffa artistbranschen. Precis som titeln på låten hon tävlade med i Aten, ”Invincible”, oövervinnelig, för hon med sig ett budskap om att hon är just detta, i det mesta hon tar sig för. Hon verkar ha en stark drivkraft och, som jag personligen tror, måste den ha med hennes religiositet att göra. Hon verkar drivas av tanken att hon ska bli en övervinnare och detta har bidragit till hennes enorma framgångar. Det går inte att bestämma just vad som orsakat hennes framgång, kanske är det en blandning av stor talang, envishet, hoppfullhet och Guds hjälp. Det kan nog ingen annan än Carola svara på, om ens det, och tyvärr hade jag ingen möjlighet att intervjua henne. Men tro och framgång i Carolas fall hör nog väldigt väl samman. Enligt mig och det jag kommit fram till i uppsatsen finns det nästan något övernaturligt och oförklarligt som driver henne framåt. Detta är ju naturligtvis en tolkningsfråga, i denna fråga finns det nog inga rätt eller fel. Men i frågan huruvida tro kan ha betydelse i jakten till framgång vill jag våga påstå att den kan ha väldigt stor betydelse, eftersom tron gör oss till de människor vi är.

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstås som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framväxten av IT-samhället. Syntheiströrelsen strävar efter att återupprätta en kollektiv gemenskap de upplever gått förlorad genom att själva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. Benämningen deriveras från grekiska – syntheos, den skapade guden. Med avstamp i Den mediterande dalahästen: Religion på nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & Åkerbäck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstås utifrån teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av näraliggande material.

This essay’s purpose is to explore the view on knowledge and transmission of knowledge in the Swedish, spiritualist movement during the turn of the century. The method is a critical discourse analysis of the texts of the spiritualist publication of Efteråt? between the years of 1899 and 1911. The theories applied to the subject are two; first the theories of Wouter J. Hanegraaff and his ideas about ”rejected knowledge” where some concepts during the course of history has been deemed true, and other concepts have been rejected. This process has often been the case in a ”battle of discourses” as is the case with the spiritualist discourse against the discourse of mainstream science. The second theory applied are the dynamics of power as presented by Michel Foucault and interpreted by Clare O’Farrell. This theory is also at the core of critical discourse analysis.  The analysis of the material makes it evident that the spiritualist movement walks a line between religion and science where they claim to transcend them both. The internal discourse both criticize mainstream science; not the methods per say, but the ideal of materialism and the lack of spirituality they perceive in the contemporary body of the church. The view on knowledge is heavily anchored in a concept of spirituality, being heralds of true science, and recognizing the inner, true potential of the human creature. The view on transmission of knowledge is centered around ideas of development of spirituality, the notion that the spirit-world can teach us everything and critique against the contemporary school system.

Den konstnärliga gestaltningen av Nya Karolinska Solna (NKS) är det hittills största enskilda konstprojektet för offentlig miljö i Sverige. Totalt har 118 Mkr avsatts i enlighet med regeln om att två procent av kostnaden för vårdlokaler skall avsättas för konst. Den konstnärliga gestaltningen fanns med under hela uppförandeprocessen och har således integrerats med de arkitektoniska och verksamhetsmässiga förutsättningarna. Den centrala delen i uppsatsen utgörs av att undersöka processen för tillkomst av tre konstverk vid NKS, att analysera dem från konstvetenskapliga utgångspunkter samt att beskriva hur de kom att motsvara beställarens krav och förutsättningar. Valet av verk är gjort så att tre helt olika miljöer på sjukhuset ska komma i fokus. Följande tre verk har valts: Stenbrottet, Andreas Eriksson, olja på duk, 11 m x 6,5 m, placerad i stora entréhallen Without boundaries, Fredrika Linder, 24 objekt i glas, placerad i ett 40 m högt ljusschakt. Bländare, Helena Isoz, skivor i cement, totalt ca 50 m lång, placerad i en förbindelsegång. Uppsatsen avslutas med en litteraturexposé över forskning och praktik inom områdena kultur och hälsa samt konst och hälsa och med en genomgång av litteratur kring konst i vårdmiljöer i Sverige.

Den här uppsatsen undersöker tre valda huvudspår i Julius Evolas (1898–1974) andliga och filosofiska tankevärld som går att återfinna hos svensk extremhöger idag. De valda huvudspåren handlar om strävan efter en återgång till en andlig världsbild istället för materialism, en naturlig social hierarki istället för en konstgjord baserad på materiella tillgångar – och kvinnor och män i den heliga hierarkiska ordningen. Dessa idéer identifieras inom ramen för undersökningen också i tre av Evolas egna skrifter - Revolt against the modern world, Ride the tiger och Men amongst the ruins. Undersökningen utgår från kritisk diskursanalytisk teori och genomförs i form av en fallstudie på följande samtida svenska högerextrema tankesmedjor och alt-right-medier på internet: ”Motpol.nu”, ”Maskulint.se” och ”Svegot.se”. Där analyseras publicerat material under perioden 2018-01-01 till 2020-04-30, för att ge en bild av de fenomen, särdrag och företeelser som där framträder i en nationell diskurs i olika politiska budskap och som går att härleda till Evolas andliga föreställningsvärld.

This study investigates how participants in dance education describe their experiences of a phenomenon called ”existential presence” with the help of jazz dance and what didactic factors makes it possible for them to experience it. With theory of the phenomenology-related lifeworld, the didactic relation map, and interview with low standardized questions as a method, came the results that show how the presence could be described in many different ways, how different individuals have different needs for the phenomenon to be possible, and that jazz dance and its strong relationship to the music is a possible opening for the presence to be.

In this project I am exploring 6 different life forms; snail, slime mold, frog, rock, moss, and fungi. I am approaching these life-forms as agent entities for me to channel, and act for them as vessels.  “Apocalypse Fatigue” is both an exploration of my own artistic practice, by attempting to create works from a nonhuman-centric perspective and investigating how different entities can be co-creators, and an exploration of its sustainability.   It is also an attempt to approach nature as a direct actor to create multiple narratives regarding climate change. Taking the perspective of another organism allows me to imagine alternative ways of being in the world, and through them, I can explore my own emotions, artistic visions or reflect on social issues with a fresh perspective. In a wider way, my work tries to challenge, modestly, dominant world views and presents an alternative to the apocalyptic narratives so often mobilized when speaking about climate change.

To get closer to an answer to the questions of how the pandemic affected one's mental health after the pandemic, but also how it affected one's church involvement and one's own faith in God, interviews were conducted with five young women, aged 19–25 years. I used a mixed method, namely three short questionnaires where the informants had to assess their mental, existential, physical, and social health, as well as describe their church involvement, before, during and after the pandemic. These questionnaires were then the basis for the interviews, where they had to nuance their answers even more. In this way, the study's material and empirical data were collected. This was then analyzed based on selected theories dealing with coping, religious coping, meaning-based coping, and spirituality processes. The results of the study show that the pandemic affected the informants in different ways and to different extents. What one brought into the pandemic when it comes to one's mental, existential, physical, and social health tends to influence how one coped with it and what consequences the pandemic created for one's well-being. On the other hand, most of the informants expressed that they take with them new perspectives and lessons learned from the pandemic that they did not have in the same way before. Much of what they mention is that you learned how the body works and that your well-being is better from physical activity, or that now, after the pandemic, you can choose in a different way what you want to be involved in when it comes to the social aspect, but also concrete social interactions and relationships. They prioritize their well-being and well-being in a different way.

Interest in psychedelic science is increasing in society. From ritual traditions to today's therapeutic use, psychedelic substances have played a role in healing, self-exploration, and spiritual understanding. Increased research activity as well as the introduction of university courses on psychedelic science at institutions such as Karolinska Institutet and Lund University also indicate an increased interest within the Swedish academy. This integrative literature review highlights the historical, scientific, and cultural dimensions of psychedelic science. The overview results in four themes; Historical background, Psychedelic assisted therapy, Challenges and risks and Ontological perspectives; the biomedical meets the spiritual. Within these themes appears a theoretical debate regarding the medical and social perspective in treatment within the field of psychedelic science, which in turn affects and mirrors the field of social work. Positive results in treatment of depression, anxiety and addictive disorders are presented, as well as methodological challenges and a complex cultural and spiritual significance. Finally, the relevance of psychedelic science in social work is discussed, where psychedelics can potentially offer new therapeutic approaches to complex mental health problems as well as highlight existential questions in a field in need of comprehensive perspectives. / Intresset kring psykedelisk vetenskap ökar i samhället. Från rituella traditioner till dagens terapeutiska användning har psykedeliska substanser spelat en roll i läkning, självutforskning och andlig förståelse. Ökad forskningsaktivitet samt införandet av universitetskurser om psykedelisk vetenskap på institutioner som Karolinska institutet och Lunds Universitet indikerar även ett ökat intresse inom den svenska akademin. Denna integrativa litteraturöversikt belyser psykedelisk vetenskap ur historiska, vetenskapliga och kulturella dimensioner. Översikten resulterar i fyra teman; Historisk bakgrund, Psykedeliskt assisterad terapi, Utmaningar och risker samt Ontologiska perspektiv; det biomedicinska möter det andliga. Positiva resultat vid behandling av depression, ångest och beroendesjukdomar presenteras, likväl metodologiska utmaningar och en komplex kulturell och spirituell signifikans. Genomgående i dessa teman framkommer en teoretisk debatt inom forskningsfältet gällande det medicinska och sociala perspektivet på behandling, som även speglas i det sociala arbetet. Slutligen diskuteras relevansen av psykedelisk vetenskap inom socialt arbete, där psykadelika potentiellt kan erbjuda nya terapeutiska tillvägagångssätt för komplexa psykiska hälsoproblem samt lyfta fram existentiella frågor i ett fält vid behov av omfattande perspektiv.