Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters andliga lidande. En kvalitativ metod med induktiv ansats och deskriptiv design valdes och data insamlades genom intervjuer med sjuksköterskor inom onkologisk vård. Semistrukturerade frågor användes och data analyserades genom latent innehållsanalys, med inspiration av Granheim & Lundman (2003). Resultatet presenteras i kategorier och subkategorier som beskriver förutsättningar men också vilka hinder som finns för att lindra andligt lidande. Förutsättningar och hinder kan förklaras som inre och yttre och beskriver sjuksköterskans personliga egenskaper och förmågor samt arbetsgruppen och organisationen. Konklusion: ett förhållningssätt där andliga frågor ges utrymme är en förutsättning för att lindra och tid för reflektion, handledning och stöd är av betydelse. Ett stort ansvar vilar på sjuksköterskan att synliggöra omvårdnadens värden i organisationen och en utmaning är att eftersträva ledande befattningar, som ger möjlighet att påverka utvecklingen av den vård som syftar till att lindra lidande. Framtida forskning kan riktas mot att undersöka på vilket sätt en gemensam värdegrund påverkar sjuksköterskors förmåga att lindra patientens andliga lidande och kan även riktas mot sjuksköterskors uppfattningar kring andlighet och lidande. / The aim of this study was to examine nurses´ experiences of alleviating patients’ spiritual suffering. A qualitative approach with an inductive and descriptive design was chosen and data were collected through interviews with nurses in oncology care. Semi structured questions were used and data were analyzed by latent content analysis, inspired by Granheim & Lundman (2003). The results are presented in categories and subcategories that describe preconditions but also the obstacles to alleviate spiritual suffering. Preconditions and obstacles can be explained by internal and external, and describe the nurse´s personal qualities and abilities but also the team and the organization. Conclusion: an approach in which spiritual issues are given space is a prerequisite for alleviating and time for reflection, guidance and support are important. A great responsibility rests on the nurse to draw attention to nursing values ​​in the organization and the challenge is to seek leadership positions, providing the ability to influence the development of the care that aims to alleviate suffering. Future research can be directed at examining the manner in which a common value system affects nurses 'ability to alleviate the patient's spiritual suffering and may also extend to nurses’ perceptions of spirituality and suffering.

ABSTRACT  The aim of this thesis is to explore notions of spiritual leadership in a church environment and how conceptions of spiritual leadership are discussed and presented by the three different authors, all clergy and scientists, Jackson W. Carrol, Tone Stangeland Kaufmann and Karin Johannesson.  The conceptions of spiritual leadership is analysed through the theoretical perspective provided by Linda Trinkaus Zagzebski in Exemplarist Moral Theory. Spiritual leadership is discussed as a conception based on both an inner experience and behaviour in relation to its social and societal environment. According to the findings in this thesis, the virtue ethics of Exemparist Moral Theory provides opportunities to propose a suitable conception of spiritual leadership based on the use of exemplars from the biblical narrative, making active use of Scripture and its suggestions of egalitarian behaviour. It also presents some challenges discussing how inner and subjective experiences of spirituality manifests itself in actions, how it is to be regarded from an egalitarian perspective plus a recurring question of whether the presented conceptions are exceptional enough to stimulate emotions and be consequently admired.  The findings in this thesis, through the perspective of Exemplarist Moral Theory, therefore indicates a certain direction for spiritual leaders in church which is to act virtuous in accordance with the biblical narrative, with Jesus Christ as its foremost exemplar. Keywords: Spiritual leadership, exemplar, virtue, Jackson W. Carrol, Tone Stangeland Kaufmann, Karin Johannesson.

Det här är en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur gudsuppfattningen kommer till uttryck hos medlemmar inom 12-stegsrörelsen. Samt att se vilken betydelse det andliga uppvaknandet har och hur det tar form genom de 12 stegen. Studien är byggd på en hermeneutisk metodansats och inhämtning för material av empiri är gjord genom intervjuer. Jämsides med den hermeneutiska ansatsen används William James religionspsykologiska teorier för analys av resultatet.   Resultaten ger en differentierad bild av en icke dogmatisk eller religiös Gud med starkt positiva karaktärsdrag såsom allomfattande, kärleksfull och icke dömande. Gud är en aktiv aktör i medlemmarnas liv. Det andliga uppvaknandet harmoniserar med andra andliga traditioners uttryck och visar sig genomgående vara en stegvis process. Det andliga uppvaknandet går i linje med andliga principer som tar sig uttryck i vardagliga vanor och handlingar vilket både bygger och stärker individen i sin relation till Gud. Gudsuppfattningen och dess uttryck hos medlemmarna i 12-stegsrörelsen förefaller sålunda vara både stark och konkret. De 12 stegen rymmer de andliga principerna, som i sig är en katalysator och främjar ett andligt uppvaknande. Det tar sig uttryck på ett individuellt sätt hos intervjupersonerna.   Alla intervjupersoner beskriver upplevelser av andliga uppvaknanden som går att jämföra med William James mystika stege av andliga upplevelser.

No description available.

No description available.

<p>Den här uppsatsen behandlar olika människors upplevelser och uppfattningar i och kring sinnesrogudstjänsten. Sinnesrogudstjänsten har växt fram ur ett samarbete mellan tolvstegsandligheten och den kristna kyrkan. Jag har intervjuat besökare från sinnesrogudstjänster i Staffans kyrka i Gävle [Svenska kyrkan] och Missionskyrkan i Hudiksvall. Deras upplevelser har jag kartlagt och delat in i kategorier enligt den fenomenografiska metoden. Min uppgift har för det första varit denna kartläggning av besökarnas upplevelser och för det andra att försöka ge svar på mina frågeställningar vad som attraherar i denna gudstjänst samt vad den har att erbjuda för dagens människor. Resultatet av undersökningen visar på att sinnesrogudstjänstens mer öppna och välkomnande attityd i jämförelse med Svenska kyrkans ordinarie gudstjänstformer gör den attraktiv. Vidare upplevs i sinnesrogudstjänsten en annan form av gemenskap, ärlighet och delaktighet och utelämnandet av teologiska utläggningar vilket manar till den personliga erfarenheten av en andlighet. Detta gör att sinnesrogudstjänsten kan möta dagens människor och deras behov av personligt andligt sökande och stå som en kontrast till Svenska kyrkan som institution vilken kan upplevas som stel och föråldrad och inte ge svar på existentiella frågor förankrade i dagens vardag.</p>

Den här uppsatsen behandlar olika människors upplevelser och uppfattningar i och kring sinnesrogudstjänsten. Sinnesrogudstjänsten har växt fram ur ett samarbete mellan tolvstegsandligheten och den kristna kyrkan. Jag har intervjuat besökare från sinnesrogudstjänster i Staffans kyrka i Gävle [Svenska kyrkan] och Missionskyrkan i Hudiksvall. Deras upplevelser har jag kartlagt och delat in i kategorier enligt den fenomenografiska metoden. Min uppgift har för det första varit denna kartläggning av besökarnas upplevelser och för det andra att försöka ge svar på mina frågeställningar vad som attraherar i denna gudstjänst samt vad den har att erbjuda för dagens människor. Resultatet av undersökningen visar på att sinnesrogudstjänstens mer öppna och välkomnande attityd i jämförelse med Svenska kyrkans ordinarie gudstjänstformer gör den attraktiv. Vidare upplevs i sinnesrogudstjänsten en annan form av gemenskap, ärlighet och delaktighet och utelämnandet av teologiska utläggningar vilket manar till den personliga erfarenheten av en andlighet. Detta gör att sinnesrogudstjänsten kan möta dagens människor och deras behov av personligt andligt sökande och stå som en kontrast till Svenska kyrkan som institution vilken kan upplevas som stel och föråldrad och inte ge svar på existentiella frågor förankrade i dagens vardag.