<p>Denna uppsats handlar om hur lärare resonerar om undervisning i klasser med flerspråkiga elever och hur de resonerar kring flerspråkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmålslärarna. Vårt syfte med denna studie har varit att komma lite närmare på undervisningen av flerspråkiga elever och belysa detta ur ett lärarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lärare i tre olika skolor. Samtliga lärare i vår undersökning ser flerspråkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. Flerspråkighet i skolan ses av lärarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger långt efter i utvecklingen av det svenska språket. Trots de positiva ställningstagandena från lärarnas sida om modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråksundervisning, framkommer det i vår studie att det ”typiska” är att vara enspråkigt eftersom studien visar att det råder dåligt samarbete med modersmålslärare, brist på kompetenta svenska som andraspråkslärare och obefintligt flerspråkig undervisning.</p>

The essay is about how immigrant pupils are integrated into the Swedish school and society. I have studied how teachers work with integrating these pupils and if there is a plan of act used in their work. The essay is also about how social relations can be used as a pedagogical resource by the teachers when the institutional framework and support is failing. / Min uppsats handlar om hur nyanlända elever integreras i den svenska skolan och samhället. Jag har studerat hur pedagoger arbetar med att integrera dessa elever och om det finns en handlingsplan för integrationsarbetet. Uppsatsen handlar också om hur sociala relationer kan användas som pedagogiska resurser av lärarna när det institutionella ramverket och stöttningen brister.

Syfte med vår examensarbete är att ta reda på vilka argument som lärarna har för när och hur integrering av elever som har svenska som sitt andra språk skall ske i vanlig undervisning. I litteraturgenomgången tar vi upp teorier som handlar om faktorer som kan påverka inlärningen av ett nytt språk. Vi tar även upp vikten av interaktion med andra elever och dess betydelse vid placering i segregerad eller integrerad undervisning av eleverna med svenska som andra apråk. Som metod använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de lärare som vi intervjuade har skiftande syn på klassplaceringen, men de flesta av dem anser att dessa elever först skall placeras i en förberedelseklass. De talar samtliga om en lösning där eleven kan delta i vissa ämnen tillsammans med svenska elever, t.ex. slöjd och musik. De påpekar även vikten av att de får svenska kamrater för att utveckla sitt vardagsspråk och testa nya begrepp.

No description available.

Vår uppsats behandlar skolämnena svenska och svenska som andraspråk och olika lärares arbetssätt i två skilda skolmiljöer. Syftet med arbetet var att granska hur lärare arbetar med läsinlärning d.v.s. vilka metoder lärare använder i sin undervisning och hur deras organisation av läsundervisningen går till. Vi ville studera om det fanns skillnader respektive likheter vad gäller lärares arbetssätt inom ämnena svenska och svenska som andraspråk. Läroplanens strävansmål nämner bl.a. att "skolan skall sträva efter att varje elev lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra" (Läroplanen 1994, s. 9). I den ryske psykologen och läraren Lev Vygotskij (1896-1934) har vi hittat ett pedagogiskt tankesätt, där eleven ses i sitt sammanhang och där läraren anpassar sin undervisning så att eleven får möjlighet till utforskande och lärande. Vilket vi genom observation har studerat för att få en inblick om lärare brukar Vygotskijs teorier i praktiken. Vygotskijs sociokulturella perspektiv betonar även att språket och den sociala miljön påverkar- och kan påverka den kognitiva utvecklingen. Begreppet proximal utveckling innebär, inom denna kunskapsteori, att barnet klarar av att lösa uppgifter som är "snäppet över" den egna kunskapsnivån om någon med större erfarenhet hjälper barnet. Denna person kan vara en vuxen eller ett barn. I den här uppsatsen är det läraren som står i fokus d.v.s. hur lärare organiserar undervisningen för att anpassa den till elevernas kunskapsnivå samt hur lärare hjälper elever att gå vidare med en uppgift som de har svårigheter med. Vilket inom Vygotskijs perspektiv nämns för den proximala utvecklingszonen. För att få svar på våra forskningsfrågor utförde vi vår fältstudie under två veckor i år 1, då vi intervjuade fyra lärare och observerade deras organisation av läsundervisningen. Resultatet visade på stora likheter mellan samtliga lärares arbetssätt, bl.a. att de använde den traditionella metoden och LTG-metoden i sin läsundervisning. Den största skillnaden mellan de två skolorna i vår undersökning var lärares organisering av undervisningen. Skillnaden synliggjordes under observations- samt intervjutillfällen då lärare i skola A valde att arbeta mer abstrakt. Detta genom att t ex beskriva en skog, hur en skog ser ut och låta eleverna gissa vad det är hon beskriver samtidigt som hon artikulerar bokstaven s flera gånger. I jämförelse med lärare i skola B som arbetade med konkreta material genom att t ex visa en bild på en skog för att så småningom stimulera eleverna till abstrakt tänkande.

Denna uppsats handlar om hur lärare resonerar om undervisning i klasser med flerspråkiga elever och hur de resonerar kring flerspråkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmålslärarna. Vårt syfte med denna studie har varit att komma lite närmare på undervisningen av flerspråkiga elever och belysa detta ur ett lärarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lärare i tre olika skolor. Samtliga lärare i vår undersökning ser flerspråkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. Flerspråkighet i skolan ses av lärarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger långt efter i utvecklingen av det svenska språket. Trots de positiva ställningstagandena från lärarnas sida om modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråksundervisning, framkommer det i vår studie att det ”typiska” är att vara enspråkigt eftersom studien visar att det råder dåligt samarbete med modersmålslärare, brist på kompetenta svenska som andraspråkslärare och obefintligt flerspråkig undervisning.

Sammandrag  Syftet med denna studie är att ta reda på vilken input av partikelverb andraspråksinlärare får i undervisning och i läroböcker eftersom forskning visar att input har en bety-dande roll vid inlärning av ett andraspråk. Studien undersöker hur lärare arbetar med partikelverb och om det finns någon skillnad i frekvensen av partikelverb i läroböcker i svenska som andraspråk jämfört med i läroböcker i svenska. Som metod för studien valdes en kombination av kvalitativa intervjuer och läromedelsanalys. Tre verksamma lärare intervjuades och en komparativ frekvensanalys av partikelverben i läromedlen Svenska 1 helt enkelt samt Svenska som andraspråk 1 genomfördes.  Resultatet av lärarintervjuerna visar att samtliga lärare undervisar om partikelverb men på olika sätt och i olika hög grad. De är eniga om att betoningen är en viktig förut-sättning för att förstå hur partikelverb är uppbyggda. För att förtydliga var betoningen ska ligga arbetar lärarna med kroppsspråk i form av exempelvis en handklapp samt med skriftlig markering i form av en prick under partikeln. Eleverna får möjlighet att möta partikelverb i olika former, bland annat genom att lyssna och läsa. Skrivövningar i par-tikelverb förekommer däremot sällan. Vad gäller läroböcker i detta avseende anser lä-rarna att de oftast är otillräckliga. Därför letar de själva fram material att använda i sin undervisning om partikelverb. Resultatet av läromedelsanalysen visar att partikelverb förekommer lika ofta i båda läromedlen. Således ger läromedlet i svenska som andra-språk samma input av partikelverb som motsvarande läromedel i svenska.

The aim of this study is to describe the role English has in Sweden, as a second or foreign language. A lot of research shows that English in Sweden has become more of a second language than a foreign language because the amount of English in Sweden has increased in society. To investigate this, the following questions are addressed: ● By what methods is English taught in middle school? ● How does English's position in society affect English teaching in middle school? ● How do teachers experience English, as a second or foreign language? The study is based on interviews, observations and statistics. I will throe two interviews aim to get closer to the purpose of the study by asking for teachers' opinions and arguments about English in Sweden. By observing the teachers' classes I aim to analyze the methods that observations shows and draw a line between wither the methods are indicative of teaching English as a foreign or second language. Also by questionnary survey I aim to find out where and how pupils meet English outside the classroom. My study describes throe interviews with teachers that English in Sweden is more of a second language then a foreign language. The questionnary survey also shows that children are exposed to English outside the classroom, in form of media. The observations shows that regular English classroom mostly is based on the grammar- translation approach while the un regular classroom ”treklassystem” shows a development by being based on the communicative approach and direct approach.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur lärare utformar sin undervisning för att stimulera språket hos elever med ett annat modersmål än svenska. Jag koncentrerade mig på två skolor som ligger nära varandra för att se vilka likheter och skillnader det finns mellan skolorna gällande undervisningen. Jag ville även veta om det finns något samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare och hur det i så fall ser ut. Jag gjorde intervjuer med rektorer och lärare för att få svar på mina frågor. Jag intervjuade en modersmålslärare för att få en inblick i hur han arbetar. Jag har även gjort två observationer, en under en lektion i svenska i den vanliga undervisningen och en under en modersmålsundervisning. Resultaten visar att lärarna försöker se till tvåspråkiga elevernas förutsättningar och behov och de flesta lärarna var eniga om att det mest utvecklande för dessa elever är att arbeta med språket på olika sätt. Det finns samarbete mellan klasslärarna och modersmålslärarna, men bara till viss del. En av skolorna har fler elever med ett annat modersmål än svenska och därför även mer erfarenhet i att undervisa dem.

Föreliggande studies syfte har varit att utveckla kunskapen om hur slöjdlärare gör för att hjälpa framförallt nyanlända elever med deras språkutveckling. Jag använde kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra slöjdlärare som har ett stort engagemang i nyanlända elever och deras kunskapsutveckling. Jag valde ut informanterna med stor omsorg, då syftet var att ta reda på hur lärare som är extra engagerade gör för att kunna se hur det kan vara möjligt att öka språkutvecklingen via slöjden. Slöjdlärarna i undersökningen visar sig arbeta relativt likartat och försöker aktivt arbeta med flera olika metoder för att ge eleverna möjlighet att utveckla sitt språk. Eftersom språket och kulturen spelar en stor roll i deras undervisning har jag valt att tolka mitt resultat genom sociokulturell teori. Man kan utläsa att lärarna saknar fortbildning i hur de bäst ska lära ut språket. Därför önskar de få bättre kunskap och ett samarbete med andra lärare och i synnerhet med Svenska som andra språk lärarna (SVA) och hemspråkslärare för att samverka när eleverna lär sig det svenska språket.