Syftet med undersökningen är att se hur lärare uppfattar att undervisningen är organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmål än svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lärare på skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig åt organisatoriskt. Däremot varierade de enskilda skolornas undervisningssätt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen är att lärarna efterlyser mer samarbete med lärarna i svenska som andraspråk och modersmål. Det stödjer även det som forskningen säger, att ett samarbete mellan lärargrupperna gynnar elevernas utveckling. En annan slutsats är att lärare med kunskaper i andraspråksundervisning är viktiga för elevernas kunskapsinhämtning.

Undersökningen syftar till att visa andraspråkselevens språkliga kunskaper på modersmålet och på svenska språket. Arabisktalande eleven skriver två texter. Den första är på modersmålet och den andra är översatts till svenskan. Performansanalys är ett bedömningsverktyg som beskriver vad eleven kan och som inte räknar elevens fel. Performansanalys är den metoden som används för att analysera elevens texter och sedan bedöma elevens språkliga kunskaper. Performansanalysen ger en mer mångsidig bild av textens språkliga och innehålliga kvaliteter. Resultatet av elevens texters analys visar att eleven befinner sig på två olika nivåer. Eleven har förmåga att utveckla båda språken parallellt trots den korta vistelsen i Sverige.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur lärares kunskaper och arbetssätt ser ut i arbetet med elever som har annat modersmål än svenska. Frågeställningarna vi utgick från var: Har klasslärarna utbildning/kunskaper om andraspråksinlärning? Hur utformas undervisningen i förhållande till elever med svenska som andraspråk i klassrummet? Hur integreras andraspråkseleverna i klassrummet? Hur ser samverkan med andra lärarkategorier ut? För att få svar på dessa valde vi att med hänsyn till relevant litteratur utföra en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år. Intervjuerna sammanställdes och kategoriserades utifrån frågeställningarna. Resultatet visade att lärarna inte hade fått kunskaper i ämnet i sin utbildning, de ville ha vidareutbildning i ämnet andraspråksinlärning. Det framkom också att det fanns svenska2lärare på alla skolor som eleverna fick undervisning av, men för mer än hälften av lärarna fanns inget kontinuerligt fungerande samarbetet. Lärarna i undersökningen var positiva till integrering av andraspråkseleverna. Arbetet i klassrummet såg olika ut, men bilder var vanligt förekommande. Att arbeta ämnesintegrerat ansåg lärarna kunna ge eleverna en helhetsbild och främja deras inlärning av det nya språket. Vår slutsats är att man inte ska känna oro för att ta in modersmålet i klassrummet utan uppmuntra till detta. Det behövs mer och bättre samarbete mellan lärarkategorier som planerar tillsammans. Lärarutbildningen går framåt med dessa frågor men vi anser att utbildningen bör ge mer kunskaper om andraspråksinlärning.

This study aims to find possible effects from the use of Voice over internet protocol software together with computer gaming on young adults English output. The study also tries to find effects of media usage on output and if there exists differences between boys and girls. This is done through analysis based on data collected from 28 informants, age 16-18. The data consists of recordings of individual stories coupled with a survey. The empirical data is analyzed in both quantitative and qualitative way. The results show that while English activity has a positive effect, it is hard to attribute this to computer gaming and VOIP alone.

The aim of this paper is to analyze how syllabus plans for the course Swedish for immigrants have changed in the past 40 years. The paper focuses mainly on how different theories on learning in general and second language acquisition in particular have influenced the syllabus. Furthermore, the paper attempts to identify changes in how the teachers’ role is described in the documents. My results indicate that syllabus plans from the 70’s were influenced by behaviorism, progressivism and the sociocultural view on learning, while syllabus plans from the 90’s and 00’s show only influences from the two latter perspectives. As far as second language acquisition is concerned, my results point towards a shift from behaviorism and cognivitism towards interactionism. Another significant change that has been identified is that syllabus plans from the past two decades do not mention what the teacher’s role is, while the older syllabus plans include detailed instructions for what the teacher is expected to do.

Syftet med studien är att beskriva hur undervisningen för nyanlända elever i gymnasieåldern arrangeras i en liten kommun i södra Sverige, i synnerhet gällande modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och ämnesinriktad språkundervisning, samt hur lärare och programansvariga på skolan upplever att undervisningssituationen påverkar dessa elevers studieresultat, både i svenska och i övriga ämnen på grundskolenivå. Frågeställningarna i studien är följande: Hur beskriver en lärare och en programansvarig organisationen av undervisningen på Introduktionsprogrammet Språkintroduktion? Hur uppfattar en lärare och en programansvarig att elevernas studieresultat i svenska och övriga grundskoleämnen påverkas av modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och ämnesinriktad språkundervisning? Två kvalitativa informantintervjuer är genomförda och resultatet visar att kommunen arrangerar studiehandledning på modersmål och ämnesinriktad språkundervisning, men inte aktivt driver frågan modersmålsundervisning. Resultatet visar vidare att studiehandledning på modersmål och den ämnesinriktade språkundervisningen ännu inte har gett några mätbara resultat, eftersom det i strukturerad form är ett relativt nytt inslag i undervisningen. Lärare och programansvariga förväntar sig dock att det på längre sikt kommer ge goda resultat.

Syftet med studien är att undersöka om och hur andraspråkselever blir inkluderade i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen. Det har skett utifrån frågeställningen, Hur arbetar lärare i ämnena SO och NO med inkluderingen av andraspråkselever i undervisningen? . De metoder jag har använt mig utav är, systematiskt observation, deltagande observation samt semistrukturerade intervjuer. Mitt urval är baserat på antalet andraspråkselever i klassen då det är en skola på enbart nio klasser. Resultatet är framtaget med hjälp utav ett observationsschema samt från intervjuerna. De slutsatser jag kommit fram till är att ämneslärarna arbetar effektivt med försöket att inkludera eleverna men det brister i kompetens kring andraspråksinlärning, vilket resulterar i att det inte blir en likvärdig skolgång.

Språk är en del av den undervisning som alla elever får under sin tid i skolan. För att elever ska kunna lära sig ett andra språk utöver det modersmål eleven har krävs det att läraren kan, genom kunskap om och val av strategier och modeller, hjälpa till med inlärningen. Det är hur läraren kan hjälpa sina elever att uppnå bästa möjliga resultat i sin inlärning av sitt andraspråk som arbetet behandlar. Detta arbete tar sin utgångspunkt från ett lärarperspektiv, d.v.s. hur en lärare ser på hur de bäst kan hjälpa sina elevers andraspråksinlärning. Det finns en stor mängd modeller att använda sig av och en rad olika teoretiska perspektiv att luta sig mot för att kunna utforma en konstruktiv undervisningen. Under detta arbetets gång intervjuades fem lärare från tre olika sorters verksamhet inom skolan. Arbetet tar fasta på vikten av att L2 används i inlärningsmiljön, d.v.s. att för att elever ska kunna lära sig språket måste de bli utsatta för språket. Det påpekar att inte låta läromedlet styra undervisningen allt för mycket utan använda detta som antingen inspiration eller använda det i kombination med egna övningar. Andraspråksinlärning kan påbörjas redan i de tidigaste åren i skolan, dock att läraren bedriver denna undervisning muntligt.

I denna undersökning beskrivs hur lärare anser att de bedriver undervisning för att främja andraspråksinlärning i klassrummet. På grund av den invandring som idag sker är andraspråksinlärning ett aktuellt ämne i skolan. Hur ska man göra, vad ska man tänka på är tankar som rör sig i huvudet för många verksamma lärare.Syftet med studien är att undersöka hur lärare anser att de bedriver undervisningen för att främja språkutvecklingen hos andraspråkselever i klassrummet.- Vilka arbetssätt används i klassrummet?- Hur utformas undervisningen?- Vilken betydelse har modersmålet för andraspråksinlärning?Undersökningen utgår ifrån den kvalitativa metoden och för att undersökningen ska nå de svar som önskas använde jag intervju som verktyg. Informanterna i undersökningen är verksamma lärare som idag arbetar med årskurs 1-3 där en lärare även har tidigare erfarenhet av årskurs 4-6.Resultatet i undersökningen visar att andraspråksinlärning är ett aktuellt ämne med många utmaningar i skolan. Det är en utmaning för lärarna där tid, material, resurser och framförallt kunskapen har brister. Lärarna i undersökningen har idag tillgång till en modersmålslärare i arabiska på skolan och detta upplevs som ett stort steg i utvecklingen för att lyckas med språkinlärningen. Att ha tillgång till en modersmålslärare ökar även kontakten med föräldrarna som vidare ger eleverna motivation till inlärning. Lärarna i studie lyfter att material till andraspråkseleverna ska anpassas efter nivå och förutsättningar men att eleverna hela tiden ska utmanas. Rasterna och den spontana interaktionen mellan eleverna visar sig vara mycket språkutvecklande, det är även där man ser tydliga resultat av utvecklingen. Trots okunskapen och de övriga brister som finns upplever lärarna att det är givande att få lära ut och möta andraspråkselever.

Arbetet fokuserar på flerspråkighet och ordförrådsutveckling i undervisning och grundar sig på ett sociokulturellt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskare är eniga kring betydelsen av ett stort ordförråd som viktig för språkutveckling (Stanovich 1986; Vermeer 2001; Shepard & Sheng 2009). Tidigare forskning visar att flerspråkiga elever har svårigheter med att förstå och följa med i undervisningen till följd av bristande ordförrådskunskap. En återkommande slutsats i forskningen är att lärare besitter en bristande kompetens att skapa en relevant språkundervisning för flerspråkiga elever (Lindberg 2007; Liberg 2010; Musk & Wedin 2010; Vetenskapsrådet 2012). Med anledning av tidigare forskning och våra egna erfarenheter från Verksamhetsförlagda Utbildningar (VFU) bör frågan om hur lärare skapar en undervisning för att främja flerspråkiga elevers ordförråd, lyftas fram. I denna kvalitativa studie genomför vi intervjuer med fyra lärare, från fyra olika kommuner. Syftet är att undersöka hur lärare talar om sina möjligheter att skapa en undervisning för att flerspråkiga elever ska få möjlighet att utveckla ett ordförråd. Vårt resultat visar att de fyra lärarna inte har en bristande kompetens i att skapa en relevant språkundervisning. Lärarna visar en medvetenhet om ordförrådets betydelse och ser fördelarna med flerspråkighet i klassrummet. I undersökningen framkommer det att det finns för många bakgrundsfaktorer som påverkar lärarens undervisning för att kunna påstå att det är just lärarnas kompetens som brister. Resultatet pekar på att skolorna inte är effektiv i sin användning av resurser och riktlinjerna är otydliga.