Den muntliga kommunikationen är viktig för elevers andraspråksutveckling i engelska. Elever behöver utveckla olika strategier för att samtala och skapa förståelse när ordförrådet inte räcker till. Forskningsöversikten har i syfte att undersöka den muntliga kommunikationens betydelse i engelskundervisningen. Syftet besvaras genom två frågeställningar: hur muntlighet framställs i andraspråksundervisningen och vilka undervisningsstrategier som används för att främja muntliga färdigheter i engelska. De sociokulturella och sociokognitiva perspektiven är genomgående i det analyserade materialet. Materialet visade även två utgångspunkter i andraspråksundervisningen, den enspråkiga- och tvåspråkiga undervisningen. Artiklarna som ligger till grund för forskningsöversikten är vetenskapliga och utgår från ett internationellt perspektiv. Dessa är sökta från två olika databaser, ERIC och Swepub. Materialet utgår från ett antal olika inkludering- och exkluderingskriterier. Resultatet visar att användningen av andraspråket skiljer sig i olika klassrum vilket beror på exempelvis lärarens och elevernas inställning till att tala på engelska. Slutligen visar resultatet att elever känner sig oroliga över att göra misstag och för att förhindra detta kan olika sociala aktiviteter användas.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att få en djupare kunskap om vilka behov yngre elever med ett annat modersmål har av modersmåls- och andraspråksundervisning. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger för att få kunskap om hur de ser på modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Eleverna går på en mångkulturell skola. De elever som jag intervjuade var 6-8 år gamla och var alla födda här i Sverige av utländska föräldrar. Alla eleverna pratade både svenska och sitt modersmål. Pedagogerna arbetar på samma skola där eleverna går. Resultaten från elevintervjuerna blev ganska lika. Av de fyra som jag intervjuade fick tre stycken elever modersmålsundervisning. De tyckte att det var bra att ha den valmöjligheten i skolan. Men de ansåg att de fick den bästa undervisningen i hemmet av föräldrarna själva. Pedagogerna anser att det väldigt viktigt med modersmålsundervisning för att underlätta för eleverna vid andraspråksinlärningen.

Berättelser om att lära sig ett nytt språk Ensamkommande flyktingbarn berättarStories about learning a new language – Narratives from unaccompanied refugee children / Stories about learning a new language-narratives from unaccompanied children

Föreliggande studie behandlar arbetet kring tvåspråkighet på en språkavdelning för barn i åldern 3-6 år som inte kan svenska innan de börjar. Syftet med studien är att studera hur pedagoger arbetar med andraspråksutveckling och i vilka situationer barnen själva väljer att tala på sitt modersmål respektive andraspråk. Frågorna som studien utgår från är i vilka situationer barnen väljer att använda sitt modersmål respektive andra språk, samt hur pedagogerna upplever att arbetet med tvåspråkighet fungerar. Dessutom har pedagogerna uppfattning kring vilka faktorer som kan underlätta respektive försvåra andraspråksutvecklingen undersökts. Studien utgår från kvalitativ forskningsmetodik och består av intervjuer med personal på en avdelning samt en modersmålslärare. Observationer av barnens språkval i dagliga aktiviteter har även genomförts.Tidigare forskning med relevans för föreliggande arbete behandlar skillnaden mellan successiv och simultan tvåspråkighet, modermålets betydelse och språkutvecklande arbetssätt.Resultaten visar att barnen skiftar mellan sina språk under samma observationstillfälle. Språkbyten är beroende av samtalspartnern. Enligt pedagogerna arbetar man mycket med svenska språket på flera olika sätt. De framhåller även att trygghet, gott om tid och nära samarbete med föräldrar är centralt. Pedagogerna accepterar att barnen använder sitt modersmål och att vägar till flerspråkighet kan se olika ut. Försvårande faktorer kan vara det omvända - otrygghet, en jobbig familjesituation eller språkstörning.Nyckelord: Andraspråksinlärning, förskola, tvåspråkighet, språkavdelning.

Lindqvist, Barbro. (2007). Pedagogik i de tidiga skolåren för elever med annat modersmål. (Educational Interventions for Bilingual Children in Primary School). Skolutveckling och Ledarskap, specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med denna kvalitativa studie var att studera de pedagogiska insatser som gavs till elever med annat modersmål i de tidiga skolåren. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftets fyra frågeställningar som berörde bedömning av språkfärdigheter, under-visningens anpassning, metoder och arbetssätt samt skolans organisation för svenska som andraspråk. Totalt intervjuades sju pedagoger på sju olika skolor i tre kommuner. Det var lärare i svenska som andraspråk, specialpedagoger och klasslärare. Resultatet från intervjuerna jämfördes med aktuell forskningslitteratur. En diskrepans mellan forskningens syn på hur undervisning bör anordnas och skolornas förutsättningar att omsätta detta synsätt i praktisk pedagogik fanns. Få lärare hade relevant utbildning i svenska som andraspråk För språkbedömning användes i första hand normerade tester. Bedömningsresultaten användes som urskiljningsinstrument. Resurserna var otillräckliga och överensstämde inte med de behov som uppskattades. Endast de elever som var i störst behov av insatser fick undervisning i svenska som andraspråk. Övriga elever fick följa ordinarie klassundervisningen. Jag såg ett socialkonstruktionistiskt tänkande hos pedagogerna som betonade vikten av att se varje elev utifrån sin kulturella och sociala situation. Jag fann att planer för gemensam dokumentation, samverkan mellan berörda pedagoger och anpassning av undervisning utifrån bedömningsresultat skulle kunna utvecklas bättre. Likaså bedömde jag att ökade insatser på kompetensutveckling i frågor kring andraspråksinlärning är angeläget för att aktuell forskning skall kunna implementeras i den praktiska skolverksamheten.Nyckelord: andraspråksinlärning, metoder och arbetssätt, pedagogik, språkbedömning, Barbro LindqvistHandledare: Margareth DrakenbergExaminator: Eva Hoff

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad elever, klasslärare och modersmålslärare tycker om modersmålsundervisningen. Ett annat perspektiv i undersökningen är att ta del av lärarnas åsikter kring vilken betydelse modersmålsundervisningen har för andraspråksinlärningen. Litteraturen vi har tagit del av belyser endast en positiv inställning kring ämnet därför var målet att undersöka vilka tankar som finns ute i verksamheten. Metoden vi använde var kvalitativa intervjuer. Härigenom fick vi och informanterna möjlighet att utveckla både frågor och svar. Undersökningen omfattar 13 intervjuer, 8 var elever, 2 var klasslärare och 3 var modersmålslärare. Vi intervjuade elever och lärare i en svensk klass och i en tvåspråksklass. I resultatet framgår det att samtliga informanter har en positiv syn på modersmålsundervisningen. Lärarna ser även att modersmålsundervisningen är av stor betydelse för huruvida eleverna tillgodogör sig andraspråket eller ej. Eleverna lyfte att det är viktigt att kunna sitt modersmål för att kunna samtala med släkt, vänner samt att kunna besöka sitt hemland. Utifrån litteratur och undersökningen upplever vi att vi inte kan ta ställning till vilken modell som är att föredra, svensk klass eller tvåspråksklass. Många faktorer spelar roll så som enskilda elever, lärare och ledningen på skolan.

Syftet med arbetet är att undersöka vad lärarna anser om modersmålets betydelse för elevernas lärande. Studien syftar till att ta reda på om lärarna tror att goda kunskaper i modersmålet ökar elevernas möjligheter att nå målen i karaktärsämnets kurser på fordonsprogrammet. Jag är också intresserad av att få veta om lärarna anser att det finns andra faktorer som påverkar de flerspråkiga elevernas studieresultat. Jag har intervjuat åtta lärare som alla undervisar på en gymnasieskola med fordonsprogrammet som inriktning. Skolan ligger i södra Sverige och cirka 60 % eleverna har annat modersmål än svenska.Resultatet av min undersökning visar att majoriteten av lärarna anser att kunskaper i modersmålet är betydelsefullt för andraspråksinlärningen och för elevernas möjligheter att nå målen i karaktärsämnets kurser på fordonsprogrammet. Trots att huvuddelen av lärarna delar åsikten att modersmålet är viktigt så har ingen av de intervjuade något som helst samarbete med varken modersmålsenheten eller modersmålslärarna. Bristande språkkunskaperna är dock inte det enda som de intervjuade lärarna nämner när de pratar om elevernas studieresultat. Lärarna menar att det finns många andra faktorer som påverkar exempelvis, familjeförhållande, socialt arv och elevens intresse för ämnet.

Detta examensarbete utforskar användningen av modersmålet vid andraspråksinlärning i klassrumsundervisning. Studien utgår från den övergripande frågeställningen: Vad kännetecknar forskning om modersmålsanvändningens betydelse för elevers språkutveckling under de tidigare åren i skolan? Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av modersmålsanvändning för flerspråkiga elevers lärande och språkutveckling vid andraspråksinlärning i klassrumsundervisning. Genom att analysera tidigare forskning och teorier relaterade till modersmålsanvändning i undervisningen samt granska metoder och strategier som tillämpas för att stödja flerspråkiga elevers språkutveckling, strävar studien efter att belysa väsentliga insikter och bidra till att fylla eventuella kunskapsluckor inom området. Frågeställningarna som examensarbetet bygger på är:  1. Vad kännetecknar forskning om modersmålsanvändningens betydelse för elevers språkutveckling under de tidigare åren i skolan? 2. Vilka syften och frågeställningar har ställts i tidigare forskning? 3. Vilka metoder och teorier man har använt i tidigare forskning? 4. Vilka forskningsluckor finns i tidigare forskning? 5. Vilka är de viktigaste slutsatserna i tidigare forskning? Litteratursökningen genomfördes med hjälp av Eriksson Barajas et al. (2013) 5 steg. Genomsökningar i Primo och Eric ProQuest identifierades 13 användbara artiklar, som sammanställdes i en tabell och utgör grundvalen för examensarbetet. Artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa studier, vilket breddade studiens omfattning. Analysen av artiklarna gjordes utifrån flera aspekter för att ge en omfattande bild av forskningsområdet. Studiens resultat belyser tydligt att samtliga lärare är villiga att integrera elevernas modersmål i klassrumsundervisningen vid andraspråksinlärning. Lärarna ser flerspråkighet som en tillgång och anser att stimulering av modersmålet bidrar positivt till elevernas utveckling av andraspråket. Forskningsartiklar som studien bygger på bekräftar att en betydande del av verksamma lärare anser att användningen av elevernas modersmål eller förstaspråk kan främjaspråkutvecklingen. Vidare, framkommer i resultaten att flerspråkiga lärare som behärskar ett annat språk än svenska utgör en resurs i det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga elever. Studiens resultat belyser tydligt att samtliga lärare är villiga att integrera elevernas modersmåli klassrumsundervisningen vid andra språksinlärning. Lärarna ser flerspråkighet som en tillgång och anser att stimulering av modersmålet bidrar positivt till elevernas utveckling av andraspråket. Forskningsartiklar som studien bygger på bekräftar att en betydande del av verksamma lärare anser att användningen av elevernas modersmål eller förstaspråk kan främja språkutvecklingen. Vidare, framkommer i resultaten att flerspråkiga lärare som behärskar ett annat språk än svenska utgör en resurs i det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga elever. Den inkluderande användningen av elevernas modersmål framhålls som nyckeln till att skapa en tryggare klassrumsundervisning och därigenom främja snabbare kunskapsutveckling hos flerspråkiga elever. Slutsatserna som dras i denna studie knyter samman med de ursprungliga frågeställningarna och visar på en övergripande positiv inställning bland lärarna mot modersmålets roll i andraspråksinlärning. Användningen av modersmålet som pedagogiskt verktyg uppfattas som gynnsam för elevernas språkutveckling och utgör en resurs som bör integreras i undervisningen. Denna slutsats bidrar till den övergripande förståelsen av modersmålets betydelse för flerspråkiga elever i skolmiljön och pekar mot fortsatt behov av forskning och praktisk implementering av denna strategi för att optimera andraspråksinlärningen.

Syftet med denna studie är att analysera och observera de kommunikativa metoder som lärare använder för att stimulera elevers muntliga färdigheter och språkinlärning i det engelska klassrummet, hos årskurs 4-6. Denna studie kompletterades även med observation- och intervjustudier. Vidare har en analys av dessa undersökningsmetoder genomförts i samband med forskningen för att kunna förklara studien. Resultatet visade att på att det ofta uppstår ett språkbyte i undervisningen, mellan det engelska och svenska språket, särskilt i årskurs 4. Detta är något som påverkar elevers output och språkinlärning. Lärarnas interaktioner med eleverna var effektiva samt gynnande för elevers språkutveckling, så länge det förkom på engelska istället för svenska.

This study investigates which factors Swedish upper secondary students believe affect their learning and their results the most in the subject English. Students’ beliefs of what could benefit their learning were also investigated. Methods used in the study include focus groups and surveys. Results show that English outside of school, motivation, interest, previous experience, expectations, peer influence, effort, instructional context and the teacher are some of the factors that the participating students believe affect them the most. Regarding their test results most students attribute both positive and negative test results to their own effort. In the investigation it was also found that most students could reflect on their own learning and possible improvements in the classroom. Among the students there were three parts of the subject that most students would like to see improved: the interaction, the teacher and the type of tasks and exercises they work with.