Uppsatsen analyserar sex kursplaner i ämnet svenska från tre olika universitet. Universiteten vars kursplaner ingår i analysen är Örebros, Karlstads och Stockholms universitet. Syftet med analysen är att undersöka vilka kunskaper som blivande lärare får möjlighet att ta del av i sin utbildning angående nyanlända andraspråkselevers läs-och skrivutveckling. Uppsatsen utgår från en komparativ metod som bygger på en kvalitativ jämförelse, där syftet är att finna likheter och skillnader i det empiriska materialet. Resultatet har systematiskt sammanställts med hjälp av centrala begrepp från bakgrundskapitlet och den tidigare forskningen. Resultatet visar på en rad likheter mellan kursplanerna men det finns också en del olikheter. Likheterna som har analyserats framhåller betydelsen av att den studerande har förmågan att göra en språkbedömning av elevers kunskaper samt vikten av att den studerande förstår betydelsen av den språkliga socialisationen. Ytterligare likheter som har framkommit är avsaknaden av en beskrivning av modersmålets betydelse för andraspråkselevers skolframgång samt avsaknaden av kunskaper om nyanländas andraspråksinlärning. Kursplanernas beskrivningar syftar endast på andraspråksinlärning i allmänhet och inte på nyanlända andraspråkselevers inlärning. Skillnaderna som framträder i kursplanerna innefattar kursplanernas omfattning och poängfördelning gällande andraspråksperspektiv och lärande, kunskaper om språkuppbyggnad ur ett andraspråksperspektiv samt skillnader i modeller och fokus angående läs- och skrivinlärning.

I svensk grundskola finns idag cirka 15 % elever med annat modersmål än svenska. Som blivande speciallärare anser vi att vi behöver öka vår förståelse för hur barn lär sig och tillägnar sig ett andraspråk. Syftet med studien var att ta reda på vilka hinder, svårigheter och möjligheter några klasslärare/speciallärare beskriver i arbetet med elever med annat modersmål utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi ville också ta reda på vilka anpassningar och stöd dessa klasslärare/speciallärare ger till dessa elever. Vi valde en kvalitativ metod eftersom det passade bäst utifrån det vi ville studera. Vi intervjuade nio klasslärare och två speciallärare. Med klasslärarna genomförde vi två fokusgruppsintervjuer och med speciallärarna enskilda intervjuer.  Vårt resultat visade att de lärare vi intervjuade upplevde fler hinder och svårigheter än möjligheter. Resultatet visade också att elever med annat modersmål behöver tala mer svenska och utveckla sin bakgrundskunskap till svenska språket. Det räcker inte med att endast tala svenska under korta stunder i klassrummet och på raster för att uppnå en god språkutveckling. Vår studie visade att alla lärare behöver agera som språklärare och anpassa sin undervisning och sitt arbetssätt mer för att elever med annat modersmål ska uppnå samma resultat och skolframgång som elever med svenska som modersmål. I diskussionen beskrev vi några kunskapsdimensioner som visar vad skolan som organisation och lärare/speciallärare som yrkesgrupp behöver utveckla.

"Inlärningsstrategier vid andraspråksinlärning" är en kvalitativ och kvantitativ studie som belyser tre elevers strategier vid språkinlärning. Studien bygger på tidigare forskning, semistrukturerad intervjuer och enkäter. Informanterna representerar olika språk, länder, och kulturer och kommer från Asien, Afrika och Europa. Informanterna är elever vid en gymnasieskola.     Uppsatsens syfte är att identifiera och belysa de olika inlärningsstrategier som elever använder sig av vid andrasrpåksinlärning. Inlärningsstrategier vid andraspråksinlärning är olika strategier som inläraren medvetet eller omedvetet använder sig av vid språkinlärning. Strategierna delas i denna studie in i direkta och indirekta strategier. Vid intervjuerna och i enkäten beskriver informanterna olika inlärningsstrategier. Sammanfattningsvis visar resultaten att de strategier som beskrivs i tidigare forskning även används av eleverna i denna studie. De socila strategierna är de mest framsträdande strategierna i denna studie av inlärningsstrategier vid andraspråksinlärning.

Den svenska skolan är inte som den har varit. Vi har i samband med oroligheterna ute i världen fått ta emot ett antal människor därav många barn i skolåldern. Många skolor har inte haft någon direkt handlingsplan för detta. Vi ville i vår uppsats ta reda på hur dessa elever upplever den svenska skolan och att börja i förberedelseklass för att sen slussas ut i ordinarieklass. Framför allt så har vi riktat in oss på övergången från förberedelseklass till ordinarie klass. Forskningen idag har framför allt handlat om mottagande men ett fåtal tar upp hur de nyanlända upplever sin situation. För att belysa detta valde vi två olika former, intervju samt observationer. På så vis fick vi en sammanhängande bild av eleverna. Empirin tolkades utifrån en holistisk syn där man tar hänsyn till alla delar i en människas liv. Vi ville även ta del av hur pedagogerna upplever övergången och att ta emot nyanlända i sin undervisning.  Vad som var intressant var att eleverna föredrog att starta i en förberedelseklass, vilket kan tala emot den forskning som har gjorts. Tryggheten var en faktor som var genomgående för de nyanlända och att börja i en förberedelseklass upplevde dem positivt. Pedagogerna ville ha mer underlag för att kunna hjälpa dessa elever. Resultatet visade att pedagogerna såg en viktig funktion i att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. Att lära sig prata svenska är en sak, men att få ett ämnesspråk är något helt annat.

In this report the aim is to give an overview of what volunteers, in a small town of Sweden, can do to reinforce the obligatory second language education provided by the local government. I have answered my main questions: What reinforced language education do the volunteers provide to the adult second language learners? How do the local government employee teachers value the work that the volunteers provide? How does the work relate to science and the regulatory documents regarding second language acquisition? I have made interviews with 7 different sources. My main interest has been what the volunteers actually do when they meet the second language learners. And to know if their work has support in second language science, I have read several researcher’s publications to know what they say about second language acquisition in general. I have also described the basic linguistic vocabulary by giving a background to the study of language in general. In my analysis I have used a sociocultural approach in my weaving of the pedagogical work that the volunteers provide. The conclusion is that they mainly give social awareness and that they reinforce the functional categories of the spoken language. The teachers that were asked about the reinforced language education stress the importance of the work. Both language science and the Swedish regulatory documents regarding second language acquisition are found in their work.

Syftet med denna studie är att återge aktuell forskning kring modersmålets inverkan hos illiteratas inlärningav ett andraspråk. För att kunna ge svar på studiensfrågeställningar redogörs för centrala begrepp inom andraspråksinlärning.Ett resultat som framkommer är att användningen av modersmålet inom ramen för undervisningen genereraren självkänsla hos inläraren. Modersmålsanvändningen gör ocksåatt inlärarenfår ökade möjlighetertillintegration i samhället.Dels kan redan befästa kunskaper och erfarenheter från modersmåletanvändasvid läsning och skrivande på andraspråket. Dels visas hos inläraren prov på en stolthet över sittkulturella arv. Tidigare språkkunskaper skapar förutsättningar för andraspråksinlärning ochger därmed en större tillförsikt till inlärarens egenförmåga.Genom ettsamarbete mellan modersmålslärare ochsfi-lärarekan en mer enhetlig bild förmedlasav en inlärares inneboende kunskaper och erfarenheter. Rent konkretkan läraren inkludera modersmålsläraren i läs-och skrivutveckling för de inläraresom inte tillgodogjort sig detlatinskaalfabetetet.

Syftet med denna studie är att ge inblick i hur ett läromedels lärarhandledning ger uttryck och utrymmeför språkstimulerande aktiviteter ur ett andraspråksperspektiv. Mina forskningsfrågor är: Hurbeskriver lärarhandledningen språkstimulerande aktiviteter? Finns det i lärarhandledningenuppmuntran till språkstimulerande aktiviteter? Hur uttrycks det att läraren utforma sin undervisningför att eleverna ska delta i elev-elev interaktion? Hur beskriver lärarhandledningen att undervisningenkan utformas för att inkludera elever med svenska som andraspråk? Undersökningen bygger på enkvalitativ dokumentanalys av lärarhandledningen till ett läromedel i läsinlärning. Resultaten avundersökningen tyder på att handledningen uppmuntrar språkstimulerande aktiviteter men attförslagen på hur läraren kan utforma undervisningen för interaktion är få. Vidare tyder studiens resultatpå att inget av läromedelsförfattarna uttalat andraspråksperspektiv finns i handledningen, men mycketav lärarhandledningens innehåll ger uttryck för språkstimulerande aktiviteter ur ettandraspråksperspektiv. I lärarhandledningens vetenskapliga grund ges både uttryck och utrymme förspråkstimulernade aktiviteter i ett andraspråksperspektiv. Vilket, enligt denna studie, inteöverensstämmer med lärarhandledningens lektionsinnehåll där utrymme för aktiviteterna inte ges.

Syftet med studien var att på ett systematiskt sätt, i tidigare forskning, undersöka framgångsrika scaffoldingmetoder för utvecklingen av ett andraspråk, samt undersöka faktorer i andraspråkselevens omgivning som har av betydelse för scaffolding utifrån följande forskningsfrågor: För det första, vilken eller vilka olika strategier av scaffolding är framgångsrika för andraspråksinlärning? För det andra, Vilka faktorer i andraspråkselevens omgivning har betydelse för framgångsrik scaffolding? Data från 17 studier publicerade mellan 1994 och 2017 identifierades och kategoriserades i en latent innehållsanalys som baserades på en kombination av exempel från Eriksson Barajas m.fl., (2013) och Friberg (2006). Utifrån studiernas resultat identifierades gemensamma nämnare över framgångsfaktorer för utvecklingen av ett andraspråk samt faktorer kring andraspråkseleven och i skolan. Dessa sammanställdes en modell som bestod av fem teman; grundläggande färdighet, motivation, klassrummets sociala klimat, scaffoldingmetod och ZPD. Temana delades därefter in i totalt fem kategorier. Resultatet av granskningen visar att framgångsrika faktorer för scaffolding är motivation, ett gott socialt klimat i klassrummet och stöd från lärare och kamrater. När lärare successivt överlämnar ansvaret för inlärning till eleverna, inom elevens proximala utvecklingszon är också en framgångsfaktor. Resultaten visar också att läraren bör göra eleverna medvetna om inlärningsstrategier för inlärning av ett andraspråk eftersom det kan öka elevernas förståelse för språkinlärning och språkanvändning. Scaffolding verkar vara en betydande framgångsfaktor i inlärningen av ett andraspråk. Den här studien kan därför ses som ett kunskapsbidrag till den tidigare forskningen inom framgångsrika metoder för undervisningen av ett andraspråk, samt öka förståelsen för rollen scaffolding har i undervisningen av ett andraspråk.

Elever på svenska för invandrare består av en heterogen grupp människor vilka står inför många utmaningar för att kunna ta sig in i det svenska samhället och arbetsmarknaden och i detta avseende spelar behärskning av det svenska språket en nyckelroll. Studien handlar om att utifrån SFI-lärares perspektiv, genom kvalitativa intervjuer undersöka de centrala hindren för SFI-elevers språkinlärning samt undersöka vilka strategier SFI-lärararna använder sig av för att stödja eleverna att övervinna dessa hinder. Resultatet pekar på en rad olika samverkande faktorer så som psykisk och fysisk ohälsa, elevers tidigare bakgrund samt organisatoriska omständigheter som påverkar elevers förutsättningar och även lärarnas möjligheter att främja en god språkinlärning. Den relationella aspekten anses spela en fundamental roll i all inlärning och studien analyseras utifrån teorin om relationell pedagogik. Lärarna är engagerade och anstränger sig men kan inte utöva relationell pedagogik i någon större utsträckning.

No description available.