Syftet med den här undersökningen är att ta reda på i vilka klassrumssituationer flerspråkiga elever i årskurs 2, upplever att andraspråksinlärningen blir meningsfull, samt att ta reda på vilken betydelse den kulturella identiteten har för andraspråksinlärningen. För att söka ett svar på syftet har en kvalitativ intervjustudie av flerspråkiga elever i årskurs 2 gjorts. Undersökningen har en sociokulturell syn på lärande. Frågeställningarna för undersökningen har varit;  I vilka sammanhang och situationer upplever eleverna att andraspråksinlärningen är meningsfull?  Vilken betydelse har elevens kulturella identitet för en meningsfull andraspråksinlärning? Undersökningen visar att eleverna tycker om att skriva texter där de själva får välja innehållet och de väljer vad de ska skriva om efter deras egna erfarenheter och intressen. De tycker det är roligast att läsa när de får läsa litteratur som de har valt själva från bokbussen eller hemifrån. Eleverna tycker om att prata om saker som de själva har upplevt och att få prata om sådant de har kunskaper om. Undersökningen visar att modersmålet och den kulturella tillhörigheten är viktig för eleverna.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andraspråk utifrån skolorganisation, undervisningsformer och ämnets gagn för elevers lärande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med åtta undervisande svenska som andraspråkslärare. Resultaten visar att lärare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för ämnet har en större möjlighet att höja ämnets status bland kollegor, föräldrar och elever.

Uppsatsen handlar om modersmålsundervisningens vikt och betydelse i elevers språkutveckling. Forskningen säger att modersmålsundervisningen har en positiv och utvecklande inverkan på inlärningen av nya språk och syftet med uppsatsen är därmed att undersöka i vilken utsträckning forskningen stämmer. Jag har undersökt och analyserat fyra informanters Nationella prov i Svenska och Svenska som andraspråk och funnit att resultaten i huvudsak stämmer överrens med den forskning som finns om modersmålsundervisning. Mina slutsaser är dock att det inte bara är modersmålsundervisningen som spelar roll för språkutvecklingen, utan att man måste ta hänsyn till andra variabler, såsom till exempel sociala faktorer, när man undersöker en fråga som denna.

No description available.

The purpose of these studies is to see how the reception and education of non-Swedish speaking newcomers are organized in a small county, and what you can do to improve this process to achieve a better and quicker integration into the Swedish language and society. To do this, interviews have been performed with four headmasters and different categories of teachers representing all schools in the actual county. In the result it was clear that both headmasters as teachers saw a need to change   and improve reception to provide consistent but flexible support. The headmasters wanted to create written instructions to assure equivalence between the different schools. The majority of teachers wanted to change the current system whereby some pupils, based on their origins, were placed in a preparatory class to learn the language whilst others were placed directly into a Swedish class. All teachers also thought that the help the non-Swedish speaking newcomers were offered was insufficient. The conclusion is that the county must decide and create instructions according to Skolverket’s recommendations and it also ought to offer all pupils the possibility of learning the basis of the language in a preparatory class. The county needs to create a system of estimating the language level of pupils speaking Swedish as a second language and decide a suitable level before placing them into a Swedish class. On the basis of the language level the county also needs to decide which and what further help the individual pupil needs to achieve the goals in his education.

Läsförståelsen bland svenska 15- åringar sjunker och framförallt uppvisas en betydande skillnad mellan ungdomar med svenska som modersmål, respektive som andraspråk. För att förändra en liknande trend som fanns i Australien på 1980-talet utvecklades genrepedagogiken, vilken innebär en parallell utveckling mellan språk- och ämneskunskaper och bygger på tre teorier: Vygotskys sociokulturella perspektiv på lärande, Hallidays systemisk- funktionell grammatik, samt Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och lärande. Tanken med arbetssättet är att samtidigt som eleverna lär sig ämnet lär de sig även det ämnesspecifika språket och på så sätt får alla elever samma förutsättningar att utveckla sin kunskap. De teoretiska utgångspunkterna visar att en explicit undervisning om språk är nödvändigt eftersom alla skolans ämnen har ett specifikt språk och att lära sig det ämnesspecifika språket utan hjälp kan vara som att lära sig ett helt nytt språk utan hjälp. Forskning visar även att lärare anser att en undervisning om språk i skolan är viktig, men att det ändå är få ämneslärare som för en explicit språkundervisning, därför undersöker detta arbete vilken attityd lärare på olika grundskolor har till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och hur skolledningen mottar genrepedagogiken. Syftet med denna studie är dessutom att utröna hur några lärare i svenska som andraspråk undervisar med hjälp av genrepedagogiken, vad det finns för fördelar med den jämfört med det traditionella sättet att undervisa om språk, samt om de tror att genrepedagogiken är framtidens arbetssätt i språkundervisning. Metoden som har använts i studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet från studien visar att samtliga intervjuade lärare är mycket positiva till arbetssättet och ser stora fördelar med att eleverna förutom att utveckla språket även blir mer engagerade i, och motiverade till, undervisningen. Alla lärare utgår från cykeln för undervisning, även om hur de använder sig av den kan skilja sig något åt. Dessutom har samspel, stöttning och interaktion en stor plats i deras klassrum.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka tre andraspråkselevers situation på gymnasiet. De tre eleverna kommer från Afghanistan, och deras hemspråk dari är en dialekt av persiskan. En fråga var huruvida interferens från hemspråket kunde märkas i elevernas skriftliga och muntliga svenska. En andra fråga var på vilken nivå elevernas läs- och begreppsförståelse låg, och en tredje gällde vilka uppfattningar de hade om att lära sig svenska och att studera på gymnasiet. Slutligen söktes svar på hur lärare kan stödja eleverna i deras språkutveckling och därmed också i deras kunskapserövrande. Den metod som valdes var inspelning av intervjuer med eleverna för att få veta deras uppfattningar, samt kunna analysera uttal, syntax och form i talet och göra jämförelser med persiskan. Under inspelningarna läste eleverna en text ur ett läromedel som används i Svenska som andraspråk A på gymnasiet, och här analyserades förutom uttal även deras förståelse av ord och begrepp. Slutligen studerades några texter som skrivits av de tre eleverna, och feltyper analyserades kontrastivt mot persiskan. Syntax, form och vokalsystem i svenska och persiska  undersöktes, för att kunna påvisa interferens från hemspråket i elevernas svenska. Resultaten visar interferens från hemspråket dari i både muntlig och skriftlig svenska. Feltyperna är rak ordföljd efter adverbial samt avsaknad av formellt subjekt och obligatoriskt pronomen som subjekt. Osäkerhet om bestämdhet, former i plural och singular samt verbformer i infinitiv och presens förekommer också. Svenskans rundade vokaler vållar svårigheter och uttalas som /e/ eller /i/. Läsförståelsen ligger på en mycket låg nivå, och många ord och uttryck i texterna är obekanta. Interaktionens betydelse i andraspråksinlärningen betonas, och att samtala med infödda kamrater och tillsammans förhandla om språkets former och uttryckens exakthet är exempel på stöttning. Elevernas brister i läsförståelse är stora, och det kan ifrågasättas huruvida dessa elevers lärande på gymnasiet ligger inom vad Vygotsky kallar den proximala zonen.  Andraspråkselevernas språkutveckling är alla lärares ansvar, och de behöver tid för att ha möjlighet att utveckla sina färdigheter svenska och samtidigt erövra de kunskaper som krävs i programmet via det nya språket. Nyckelord: andraspråksinlärning, gymnasieelever, interferens, interaktion, läsförståelse, persiska,

The purpose of this qualitative study is to understand and examine the problem and reason why second language pupils have difficulties reaching the goals of the curriculum in “Swedish as a second language”. The study is based on interviews with two second language teachers and Vygotskijs and Antonovskys theories. The interviews with teachers gave a broader view on why these difficulties exist and what consequences might occur. This analysis shows that there can be different reasons as to why pupils can not reach the goals in their second language that are set for them. The reasons can be various because a majority of these pupils escaped to Sweden as refugees and they carry with them very different backgrounds and experiences. Factors such as pupil´s health, interrupted native language, lack of understanding in the second language and social- and cultural differences play an important role in second language acquisition. Another significant factor and part in this writing is the classroom teaching and how the teacher conducts the lessons taking pupils’ backgrounds, conditions and capabilities into consideration. This study also observes similarities and dissimilarities in second language learning that includes pupils with different native languages learning Swedish as a second language. In all the study shows that teachers do not teach, base or plan their education through scientific methods. The teachers explained that they work in a concrete way with second language learners that have recently been introduced to the Swedish language because that, according to them, is the best and most helpful way for these children to learn the Swedish language. The study also showed that the teachers have a huge role as educators because besides the knowledge in Swedish and other subjects the educators also have to teach them social skills. In addition to that they also need to have the ability to know the pupils individually to know when the pupil is open, calm and mindset for learning or when the pupil is absentminded and needs just to be calm and do something where concentration is not needed.

Studien syftar till att förtydliga och konkretisera den skriftliga kommunikativa, grammatiska kompetens man kan förvänta sig och kräva av deltagare, som gått studieväg 2, för att bli godkända. Den här studien, ett explorativt arbete, synar skriftlig förmåga på studieväg 2 kurs C, eftersom det är en nivå för språklig basfärdighet, som inte alltid är så lätt att uppnå. Jag är intresserad av vad eleverna åstadkommer i texter, som är bedömda och betygssatta, som E eller D, av andra inom Sfi- verksamheter i Stockholmsregionen. Genom att studera godkända elevtexter från Nationella Provet kurs C, får jag syn på exempel av den språkliga förmåga som kan förväntas av eleverna på den kursen. Texterna bör kunna ge ledtrådar till att konkretisera den språknivå eleverna befinner sig på och förtydliga kunskapskravens formulering. Vilka språkliga kännetecken finns i elevtexterna? Hur kan skriftlig kommunikativ kompetens synliggöras?     Trettio texter med en uppgift att berätta om en personlig händelse, ingår i studien. Resultatet visar att sex språkliga kännetecken, där av en mängd fraser, förekommer i de flesta av texterna och kompletterar, de skriftliga kunskapskrav Skolverket formulerat för kurs C. Fler och olika analyser av den språkanvändning eleverna har i godkända texter, från Nationella provet Sfi C, ger ett mer konkretiserat underlag för lärare och inlärare att sträva mot. Ett underlag som behövs för att kortutbildade andraspråksinlärare ska förstå de kunskapskrav de måste nå upp till för att klara av Sfi kurs C.