• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 310
  • 29
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 345
  • 113
  • 95
  • 90
  • 88
  • 84
  • 81
  • 75
  • 64
  • 57
  • 53
  • 50
  • 50
  • 45
  • 41
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
281

Bedömning av utländsk brytning och förståelighet hos personer med svenska som andraspråk före och efter en kurs i svenskt uttal / Evaluation of Foreign Accent and Intelligibility in L2-Learners before and after a Course in Swedish Pronunciation

Järåsen, Henrik, Petersson, Joel January 2013 (has links)
There is a lot of research made on second language (L2) learning (Jesney, 2004). However the relationship between foreign accent, intelligibility and acoustics within pronunciation tutoring is quite an unresearched area (Thorén, 2008). The aim of the study was to analyze how a course in Swedish pronunciation affected foreign accent, intelligibility and acoustics among L2-learners of Swedish. A total of 41 people participated in the study: 16 L2-learners, 4 native Swedish speakers consisting a control group and 21 perceptual assessors with Swedish as native language. The L2-learners foreign accent and intelligibility were rated by the listeners before and after a course in Swedish pronunciation on an eight-point Likert-scale. The listeners also answered a questionnaire on factors potentially affecting the ratings. The acoustic measurements were made on ten words that were read aloud consisting of long and short allophones of five Swedish vowels. Formants, vowel duration and fundamental frequency were measured for the three closest and the three furthest from native pronunciation rated L2-learners. The results indicate that a class in Swedish pronunciation significantly decreased the L2-learners foreign accent. A strong correlation between the foreign accent and intelligibility ratings was found. Despite a strong correlation, no significant improvement concerning intelligibility could be established. The only factor that affected the intelligibility ratings were the assessor’s geographic affiliation. People from the western part of Sweden rated the intelligibility as less intelligible than raters from the eastern part of Sweden. The results from some of the acoustic measurements corresponded with the assessors ratings of foreign accent and intelligibility. The L2-learner rated as closest to native pronunciation was also the one with acousticly measured results close to the reference values regarding vowel duration (Elert, 1964; Gårding et al, 1974; Kügler, 2007; Thorén, i.d.) and fundamental frequency (Pegoraro Krook, 1988). The conclusion is that Swedish pronunciation tutoring should be focused on exercises that increase intelligibility because exercises that improve the foreign accent not necessarily increase the intelligibility. / Det finns en hel del forskning kring andraspråksinlärning (Jesney, 2004). Dock är förhållandet mellan brytning, förståelighet och akustiska variabler ett område som inte är lika väl beforskat inom uttalsundervisning i svenska (Thorén, 2008). Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur en kurs i svenskt uttal påverkade brytning, förståelighet och akustiskt mätbara parametrar hos personer med svenska som andraspråk. Totalt medverkade 41 personer i studien varav 16 stycken var andraspråkstalare, 4 stycken var kontrollpersoner och resterande 21 var modersmålstalare av svenska som agerade lyssnarbedömare. Lyssnarbedömarnas skattningar baserades på två inspelningar av andraspråkstalarnas spontantal före och efter en kurs i svenskt uttal. Bedömningen gjordes på en åttagradig Likert-skala gällande grad av brytning samt förståelighet. Bedömarna fick även fylla i ett frågeformulär gällande vilka faktorer som potentiellt kunde påverka skattningen av brytning och förståelighet. De akustiska mätningarna gjordes på tio upplästa ord innehållande fem av svenskans vokaler. Formanter, vokalduration samt grundtonsfrekvens undersöktes hos sex andraspråkstalare, där de tre närmst respektive tre längst ifrån ett modersmålslikt svenskt uttal analyserades. Resultaten i föreliggande studie visade att kursen i svenskt uttal signifikant minskade andraspråkstalarnas brytning. Det fanns dessutom en tydlig korrelation mellan brytning- och förståelighetsskattningarna. Trots detta kunde ingen signifikant förbättring gällande kursdeltagarnas förståelighet påvisas. Den enda faktor som visade sig påverka förståelighetsskattningarna var bedömarnas geografiska tillhörighet där personer från västra Sverige bedömde förståeligheten som sämre jämfört med personer från östra Sverige. Resultaten från några av de akustiska mätningarna överensstämde med bedömarnas uppfattning av kursdeltagarnas grad av brytning och förståelighet. Det betydde att den som skattats närmast ett modersmålslikt svenskt uttal av lyssnarbedömarna också låg närmast referensvärdena vid den akustiska analysen gällande vokalduration (Elert, 1964; Gårding et al, 1974; Kügler, 2007; Thorén, i.d.) och grundtonsfrekvens (Pegoraro Krook, 1988). Slutsatsen i denna studie är att uttalsundervisning i svenska bör fokuseras på övningar som förbättrar förståelighet då övningar som förbättrar brytning inte nödvändigtvis gynnar förståeligheten.
282

Perception och produktion av svenskt uttal hos andraspråksinlärare. : En studie kring hur utländsk brytning uppfattas av vuxna som läser svenska som andraspråk. / Perception and production of Swedish pronunciation in second language learners. : A study about how foreign accent is perceived by persons who learn Swedish as a second language.

Björhn, Sofia, Frederiksen, Fanny January 2012 (has links)
Det förekommer mycket forskning kring brytning hos andraspråksinlärare. Många studier använder sig av modersmålstalare som har skattat brytning hos andraspråksinlärare på en Likert-skala (Jesney, 2004). Ett mål med föreliggande studie var att bidra till en ökad insikt om och hur personer med svenska som andraspråk uppfattar utländsk brytning i svenska på samma sätt som en modersmålstalare gör och om det fanns något samband mellan förmågan att uppfatta brytning och förmågan att utrycka sig på svenska.  Djupare analyser gjordes av perception och produktion hos andraspråksinlärare. Designen på studien bestod av tre grupper och omfattade 42 deltagare som representerade 15 språk . Två av grupperna innehöll andraspråksinlärare och den tredje gruppen bestod av modersmålstalare. Samtliga andraspråksinlärare studerade eller hade studerat svenska som andraspråk vid ett universitet eller SFI. Alla deltagare med svenska som andra språk spelades in, när de uttalade ett antal meningar samt beskrev två bilder. Andraspråksinlärarna i den första gruppen och modersmålstalarna i den tredje gruppen fick sedan skatta brytning utifrån det inspelade materialet. Skattningarna utfördes på en 8-gradig Likert-skala där 1 stod för ”ingen brytning” och 8 för ”mycket stark brytning”. Det utfördes även en intervju för att kartlägga olika språkliga och sociala bakgrundsfaktorer hos andraspråksinlärarna i den första gruppen. Under intervjun fick andraspråksinlärarna även göra en självskattning av sin egen brytning. Resultaten visade att andraspråksinlärarna skattade både sin egen och andra andraspråksinlärares brytning högre än modersmålstalarna. Det fanns även tendenser till samband mellan brytningsgrad i det egna uttalet och likhet i skattning av brytning jämfört med modersmålstalare. Resultaten visade också att andraspråksinlärarna och modersmålstalarna i viss mån uppfattade olika fenomen i svenska språket som brytning. Det märktes tydligast då accenter förekom i meningarna vilket andraspråksinlärarna tycktes vara känsliga för i skattning av brytning. Slutsatsen av föreliggande studie är att olika faktorer i svenska språket ger upphov till grad av uppfattad brytning och att andraspråksinlärare och modersmålstalare delvis uppfattar brytning på olika sätt. / The results showed that the second language learners were more critical in their ratings of foreign accent of other second language learners than the native speakers. The results also indicated a correlation between native-like rating of foreign accent and the rating of one’s own perceived foreign accent among the second language learners.  Correlations between gender and native-like rating and correlation between friendship with native speakers and native-like rating showed no significant results. Second language learners and native speakers perceived different factors in Swedish as foreign accent. This was most distinct when word stress occurred in the sentences, which the second language learners appeared to be more sensitive to in perceived foreign accent rating than the native Swedish speakers. The conclusion of this study is that a variety of factors in Swedish affect perceived foreign accent and that second language learners and native speakers of Swedish to some extent perceive foreign accent in similar ways, and to some extent deviate from each other.
283

Skriftspråklig kompetens hos andraspråksinlärare : Analys av godkända texter från Tisustest och Nationella prov i Svenska som andraspråk B

Stål, Eva-Lena January 2012 (has links)
Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt. Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå.   Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen. Det mesta av resultatet pekar på individuella skillnader. Vad som kan förklara skillnader mellan informanterna kan delvis kopplas till varierad kognitiv svårighetsgrad i texterna. Studien visar att processbarhetsteorin kan vara ett fördelaktigt verktyg för att mäta syntaktiska nivåer i texter. Dock pekar studien på att det är av vikt att också genomföra en mer omfattande bedömning av kommunikativa språkkunskaper för att kunna göra en helhetsbedömning av skriftlig språkkompetens av andraspråksinlärare. / The present study concerns second language learners' syntactic and communicative competence in writing. The aim is to study syntactic performances in texts written by learners of Swedish as a second language permitted to study at university. Another aim is to discuss the communicative and idiomatic performances of the informants.   The theoretical framework used for assessment of achieved syntactic levels is the Processability Theory (Pienneman, 1998/Pienneman & Håkansson, 1999). The results reveal that the students who´s texts in Svenska som andraspråk B[1]and the Tisustest[2]have passed the exam have achieved either syntactic level 4 or 5 according to Processability Theory.    The study also reveals the variety of communicative and idiomatic competence based on the ability to convey a core content. The informants partly achieve and partly do not achieve the Swedish language norms, in various degrees, which effects the level of communicative competence which they are able to express. The results point to more or less individual differences. There are small differences between the group of informants in Svenska som andraspråk B and in the Tisustest. Possible causes for these differences may partly be connected to the varying degree of cognitive difficulty in producing the different texts.   The study shows that the use of Processability Theory may be a beneficial tool to measure levels of syntactic proficiency levels in second language learner texts. However, it appears that it also is important to establish a comprehensive assessment of communicative language skills in order to make an overall assessment of written language skills of second language learners. [1]Swedish as a second language, level B [2]Tisus - Test in Swedish for university studies.
284

”Var ligger en kompromiss?” : Om några andraspråkselevers upplevelser av parskrivning.

Molander, Emil January 2010 (has links)
The purpose of this study was to investigate the collaboration of four learners of Swedish as a second language during a pair-writing task, as well as their experiences of the process, in order to draw conclusions about how to execute pair-writing in the L2 classroom. The study has found that the establishment of compatible partners are of great importance to achieve success and learning through pair-writing. One of the pairs studied managed to work well together and use each other’s knowledge to improve their text, while the other pair continuosly battled for dominance, which had a negative impact on their performance. The two successful students had enjoyed the task and believed they had learned something from it and that pair-writing can be a useful source of knowledge. The other two both felt that they were too independent to write together and that they could not learn from writing collaboratively with a peer.
285

Med språket i centrum : Undervisning i svenska som andraspråk i den mångkulturella grundskolan / Focus on language : Teaching Swedish as a second language in the multicultural primary school

Olsson, Johan January 2014 (has links)
The aim was to find out teachers in Swedish as a second language in primary schools view on how they work with a language development teaching in a multicultural environment. I did a semi-structured interview where I both made questions before the interview and also used individualized follow-up questions during my interview. I did that because I really wanted to get answers to the subject and the aim of the essay. Two teachers in Swedish as a second language have been interviewed.   The result shows that a holistic approach to language development is important, where great emphasis lies on understanding. Teachers say that communication and interaction are key factors and that it is important with good linguistically appropriate and understandable texts where the words/concepts are learned and used in the right context. / Syftet med studien är att ta reda på uppfattningarna bland lärare i svenska som andraspråk om hur de i grundskolan och mångkulturella miljöer bedriver en språkutvecklande undervisning. En semistrukturerad intervju har genomförts med gjorda frågor både innan intervjun samt individualiserade följdfrågor under själva intervjun. Detta genomfördes för att verkligen få svar på frågeställningarna och syftet. Intervjuerna har gjorts med två lärare i svenska som andraspråk.   Resultatet visar att en helhetssyn på språkutveckling är betydelsefullt, där stor vikt läggs på förståelsen. Lärarna belyser att kommunikation och samspel är centrala faktorer för denna utveckling samt bra språkligt anpassade och lättförståeliga texter där ord/begrepp lärs in och används i sitt rätta sammanhang/kontext.
286

"What does drottningen heta?" : En studie om engelsklärares kommunikation vid engelskundervisning

Hermann, Linn, Stål, Linda January 2014 (has links)
The aim of this study is to investigate English teachers’ communication when teaching English in grade three in Swedish schools. The investigation seeks to find out what language is, and why it is, dominant and how the proportions in the teachers’ uses of English and Swedish in time are distributed. The study also describes what attitudes teachers have to the English language and if, if so how, two categories of strategies, namely body language and code switching are used. The study was performed in two steps with different methods for collection of qualitative empirical data. The collection of the empirical data was carried out in structured observations and in structured interviews with four English teachers of whom two work in so called free and independent schools and two work in public schools. To obtain a complete picture of teachers’ English teaching the observations were conducted first to be followed by an additional interview. The results show that two of four English teachers dominantly speak English. The teachers’ motives for using English as educational language are that students need to hear the second language early to learn it. The teachers also report that code switching between Swedish and English and teaching in pupils’ levels help pupils to understand are motives for using Swedish as educational language. Several English teachers find it difficult to teach in the target language and they are therefore feeling an uncertainty in teaching English. Body language is more widely used by English teachers teaching in their second language. The English teacher, who speaks more English when teaching, use body language most frequently and teachers who have Swedish as the dominant language of instruction use code switching more often. Teachers' reasoning about the use of body language and code switching are for some knowingly and some unknowingly and is used by all respondents to illustrate and clarify. The teachers believe that there are both pros and cons of using code switching. Results also show that teachers who have worked the shortest time as an English teacher and work at free schools use English in English teaching to a greater extent than teachers who have taught English some time and work at public schools. / Syftet med forskningsstudien är att undersöka engelsklärares kommunikation vid engelskundervisning i årskurs tre i Mellansverige och att svara på frågorna vilket undervisningsspråk som är dominerande, varför det språket är dominerande, hur fördelningen mellan engelska och svenska ser ut samt hur användningen av språken ser ut i tid. Studien avser också att svara på vad lärare har för attityder till det engelska språket samt om, och i så fall hur, strategierna kroppsspråk och kodväxling används. Studien utfördes i två steg med olika metoder för insamling av kvalitativ empiri. Insamlingen av empiri utfördes genom strukturerade observationer av, samt halvstrukturerade respondentintervjuer med, fyra engelsklärare varav två arbetar vid friskolor och två är kommunalt anställda. För att få en helhetsbild av lärares engelskundervisning genomfördes observationerna först för att sedan efterföljas av en kompletterande intervju. Resultatet visar att endast två av fyra engelsklärare använder engelska som dominerande undervisningsspråk vid engelskundervisning. Flera respondenters motiv till att använda engelska som undervisningsspråk var att elever behöver höra språket från tidig ålder. Flera respondenters motiv till att använda svenska som undervisningsspråk var att översätta för att eleverna ska förstå samt för att hålla undervisningen på elevernas nivå. Många engelsklärare tycker det är svårt att undervisa på målspråket och känner därför en osäkerhet i att undervisa i engelskämnet. Kroppsspråket används i större utsträckning av engelsklärare som undervisar på andraspråket. Den engelsklärare som talar mest engelska använder kroppsspråket flitigast och de lärare som har svenska som dominerande undervisningsspråk kodväxlar mer. Lärarnas resonemang om användandet av kroppsspråk skiljer sig åt då det för vissa används medvetet och för vissa omedvetet. Kroppsspråket används av alla respondenter för att illustrera och tydliggöra någonting för eleverna. Lärarna anser att det finns både för och nackdelar med att använda kodväxling. Resultaten visar också att lärare som arbetat kortast tid som engelsklärare och arbetar på friskolor använder engelska vid engelskundervisning i högre grad än lärare som undervisat i engelska längre tid och arbetar vid kommunala skolor.
287

"Vi kan skriva förargument och sedan motargument" ­­ : Om deliberativa samtal i undervisning i svenska som andraspråk på högskolenivå

Hajjouji Hennius, Samira January 2014 (has links)
In the light of the twofold mission of Swedish schools, that is to say enabling pupils to develop both subject knowledge and a democratic attitude, the purpose of this thesis is to investigate to what extent adult higher education students from different language and social backgrounds, studying Swedish as a second language, are able to carry out joint writing assignments with the aid of deliberative discourse, and to what extent they thereby also develop a deliberative attitude. The twofold mission of education applies to them too. While there already exists a certain amount of research into deliberative discourse relating to education in schools, the perspective of higher education didactics in this research is still lacking. The present study is to be viewed as a first contribution to this research. The theoretical starting point of this study includes previous research into deliberative discourse by further developing an existing model regarding criteria for deliberative discourse, for example that there is a striving towards agreement, although the consensus may be temporary, that diverging opinions can be set against each other, that tolerance and respect for views other than one’s own are shown, and that traditional outlooks can be questioned. This model is supplemented by designations for a number of disruptive behaviours, such as ridiculing, ignoring, interrupting people and engaging in private conversations. The thus further developed model will thereafter act as a lens in the analysis of students’ discussions when writing joint texts. Another theoretical starting point is the view of education as communication, and of the possibility of communication creating a third place, thereby developing democracy in the here and now-situation. For this study, comprising 18 hours of observation of nine students, that is to say the discussions of three groups in connection with writing texts on different occasions, various ethnographic data collection methods have been employed, for example video recordings, participant observations, field notes and interviews in conjunction with the discussions. The analysis clarifies that the three groups developed their deliberation as the discussions about the joint assignment proceeded, and that most of the nine students furthermore expressed at least an openness towards a deliberative attitude for further discussions in the future. The disruptive behaviours mentioned in connection with the analytical model that could be identified in the discussions, for example interruptions and private conversations, proved not to constitute real disturbances; on the contrary they actually contributed towards the discussions developing, enabling them to continue. On the other hand, other and not previously identified disturbances occurred, for example a focus on grades, the lack of time and lacking language ability, which all in different ways affected the students’ attitudes towards their work. For any future didactical work on deliberative discourse in Swedish as a second language within higher education, these disturbances would need to be highlighted and made aware of for both teachers and students. Keywords: higher education didactics, communication, deliberative discourse, deliberative attitude, John Dewey, Tomas Englund, heterogeneity, ethnographic data collection methods. / Mot bakgrund av den svenska skolans dubbla uppdrag, det vill säga att möjliggöra för elever att utveckla både ämneskunskaper och ett demokratiskt förhållningssätt, är syftet med denna avhandling att undersöka i vad mån vuxna högskolestudenter med olika språklig och kulturell bakgrund under sin utbildning i svenska som andraspråk förmår lösa gemensamma skrivuppgifter med hjälp av deliberativa samtal, och i vad mån de därigenom också utvecklar ett deliberativt förhållningssätt. Utbildningens dubbla uppdrag är giltigt också för dem. Samtidigt som det redan finns viss forskning om deliberativa samtal när det gäller undervisning i skolan, saknas fortfarande ett högskoledidaktiskt perspektiv i denna forskning. Föreliggande studie ska ses som ett första högskoledidaktiskt bidrag till denna forskning. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt bland annat i tidigare forskning om deliberativa samtal genom att vidareutveckla en befintlig modell när det gäller kriterier för deliberativa samtal, till exempel att det föreligger en strävan efter att komma överens, även om konsensus är temporär, att skilda uppfattningar kan ställas mot varandra, att tolerans och respekt för andra åsikter än de egna kommer till uttryck, och att traditionella synsätt kan ifrågasättas. Studien omfattar 18 timmars observationer av nio studenters, det vill säga tre gruppers samtal i samband med gemensam textskrivning vid olika tillfällen. Olika etnografiska datainsamlingsmetoder har använts, till exempel videoinspelningar, deltagande observationer, fältanteckningar och intervjuer i anslutning till samtalen. Av analysen framgår att de tre grupperna utvecklade sin deliberation allteftersom samtalen kring den gemensamma uppgiften pågick, och att de flesta av de nio studenterna dessutom gav uttryck för en deliberativ beredskap inför fortsatta samtal. Studenternas fokus på sina betyg påverkade emellertid i viss utsträckning deras deliberation och kan betecknas som störningar i samtalen. Inför ett eventuellt framtida didaktiskt arbete med deliberativa samtal inom svenska som andraspråk på högskolan skulle dessa störningar behöva lyftas fram och medvetandegöras både för lärare och studenter.
288

Det mångspråkiga skolbiblioteket : En viktig fråga i teorin men en icke-fråga i praktiken? / The Multilingual School Library. : An Important Question in Theory, but not in Reality?

Martinsson, Sara January 2014 (has links)
While almost 23 percent of the students in the Swedish upper secondary school are foreigners, only a fraction of the school libraries’ collections consists of literature written in other languages than Swedish or English. This study examines how five school librarians experience the task of working with literature composed in foreign languages in the multicultural and multilingual school of today. The results of the qualitative interviews are analyzed in relation to the legislation and policy documents that the school libraries are working by, and also in relation to the theoretical framework of sociocultural theory and the theories on second language acquisition developed by linguist Jim Cummins. The study shows that while multilingualism is discussed as an important matter in the legislation and policy documents that the school libraries work by, the librarians in this study largely view the question of foreign literature as peripheral. Most part of the librarians connects first language reading to leisure-time activities rather than curricular activities, and stresses that the Swedish language should be prioritized in Swedish schools. The paper is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.
289

Inter- and intralingual errors in Chinese students' compositions : A case study / Förstaspråks- och målspråksfel i kinesiska studenters uppsatser : En fallstudie

Björkegren, David January 2018 (has links)
In this quantitative study, time controlled written English compositions by 39 Chinese university majors of English were analyzed by means of Error Analysis (EA) in order to find out what grammatical errors were made. It investigates errors made by more than one fifth of the participants, in order to see whether they can be ascribed to either interlingual or intralingual influence. An error taxonomy based on previous research was created specifically for the errors encountered in the EA. The following grammatical errors were analyzed in the error analysis: article errors, noun number errors, prepositions errors, and verb errors. The results of the error analysis showed that while Chinese learners of English make mistakes due to both interlingual and intralingual influence, the vast majority are due to interlingual influence. These findings strengthen previous notions that when the target language belongs to another language family than the L1, errors are due more often to interlingual influence (also referred to as negative transfer) than to intralingual influence. / I den här kvantitativa studien har en felanalys gjorts på tidskontrollerade engelskuppsatser skrivna av 39 kinesiska universitetsstudenter med engelska som huvudämne. Studiens syfte var att undersöka vilka typer av grammatiska fel som är vanligast. Den undersöker vilka fel som är frekventa hos studenterna och om de kan hänföras till förstaspråks- eller målspråksinterferens. En felanalys baserad på tidigare forskning utarbetades specifikt för de kategorier som påträffades i felanalysen. Följande grammatiska fel analyserades: artikelfel, fel i substantivets singular- och pluralform, prepositionsfel och verbfel. Resultaten visade att medan kinesiska studenter tenderar att göra misstag som är grundade i både förstaspråks- och målspråksinterferens, så beror de flesta felen på förstaspråksinterferens. De här resultaten styrker tidigare forskning som visar att när målspråket tillhör en annan språkfamilj än förstaspråket, uppstår felen oftare på grund av förstaspråksinterferens (även kallat negativ transfer) än av målspråksinterferens.
290

Fonologisk utveckling i det svenska teckenspråket hos hörande andraspråksinlärare : Identifiering av aspekter, tecken och en- och tvåhandstecken / Phonological development in the Swedish sign language of hearing L2 learners : Identification of aspects, sign and one- vs. two-handed signs

Balkstam, Eira January 2018 (has links)
I den här studien har undersökts hörande andraspråksinlärares fonologiska utveckling med avseende på deras förmåga att identifiera ett teckens aspektstruktur, både partiellt och som hela tecken, samt en- och tvåhandstecken. Deras resultat jämfördes sedan med en kontrollgrupp bestående av döva förstaspråkstalare av svenskt teckenspråk. Det har tidigare varit begränsat med studier med fokus på identifiering av tecken. Av den anledningen skapades till denna studie en uppgift som vare sig kräver kunskaper i svenskt teckenspråk eller lingvistiska förkunskaper. Studien består av data som baseras på en kvantitativ och longitudinell undersökning. Vid identifieringen av de aspekterna visade det sig hos båda grupperna att aspekten artikulationsställe var lättast att identifiera, direkt följt av aspekten artikulator och att aspekten artikulation var svårast att identifiera. L2-gruppen presterade bättre och kunde identifiera fler korrekta tecken än L1-gruppen. Båda grupperna presterade emellertid låga resultat. En möjlig orsak till detta kan vara att svarsblanketten inte var tillräckligt tydlig gällande aspekten artikulation. En annan tänkbar orsak är förmågan att memorera visuella komponenter. Vid identifieringen av en- och tvåhandstecken visade det sig för båda grupperna vara enklare att identifiera enhandstecken än tvåhandstecken. Detta bedöms överensstämma med tidigare forskning som visar att tvåhandstecken är fonologiskt och kognitivt mer komplexa än enhandstecken. Vidare forskning med ett större antal deltagare behövs för att kunna se eventuella ytterligare aspekter som kan påverka resultatet. / In this study, the phonological development of hearing L2 learners has been investigated with regard to their ability to identify a sign's aspect structure, both partially and as a whole, and one- vs. two-handed signs. The results were compared to a control group of deaf first language speakers of Swedish sign language. There has previously been a limited number of studies focusing on the identification of signs. For this reason, a task that required no previous knowledge of Swedish Sign Language or linguistics was created for this study. The study is based on data from a quantitative and longitudinal investigation. In the identification of aspects, it is shown that place of articulation was the easiest to identify for both groups, followed by articulator, and lastly articulation, which was the most difficult to identify correctly. The L2 group performed better and could identify a higher number of correct lexical signs than the L1 group. However, both groups scored low results. A possible reason for this is that the test template is not explicit enough about articulation as a aspect. When identifying one- and two-handed signs, it is shown that one-handed signs are easier to identify than two-handed signs, across both groups. This corroborates previous research that shows that two-handed signs are phonologically and cognitively more complex than one-handed signs. Further research with a larger number of participants is encouraged in order to investigate other potentially influencing factors.

Page generated in 0.1363 seconds