Syftet med denna studie är att undersöka vuxna andraspråksstuderandes attityder till svenska språket, deras upplevelse av den kommunikativa förmågan på svenska samt deras bedömning av modersmålets inverkan på svenskinlärningen. I studien medverkar sex informanter som alla har skilda modersmål: arabiska, bosniska, engelska, ryska, spanska och tyska. Metoden som har använts är samtalsintervju med var och en av informanterna. Samtalen har spelats in och sedan transkriberats ortografiskt. Resultaten visar att samtliga informanter har en positiv attityd till svenska språket och språkinlärningen. Flera uppfattar samtal med modersmålstalare i svenska som svårt, liksom svenskt uttal och prosodi. Den svenska grammatiken anses däremot överlag som relativt lätt i förhållande till andra språk. Tidigare forskning visar att framför allt uttal och prosodi har stor betydelse i svenska språket och slutsatsen som kan dras utifrån detta är att en medvetenhet om uttalets och prosodins betydelse är en förutsättning för att man som andraspråksinlärare ska fortsätta arbeta med att utveckla sitt språk. Att kommunikation med modersmålstalare upplevs som svårt grundar sig troligen till viss del på antingen överdriven eller avsaknad ackommodation i samtalet.

No description available.

SAMMANDRAG Syftet med studien är att skapa kunskap om hur en lärare i ett interkulturellt klassrum synliggör flerspråkiga elever, ger dem utrymme, taltid och tillgodoser deras behov för vidare språkutveckling. I fallstudien har det genomförts intervjuer med en lärare och två rektorer verksamma på en mellanstor skola i en mellanstor kommun, där läraren även har observerats i sitt arbete. Av resultatet framgår det att samtliga informanter är införstådda med betydelsen av att synliggöra, skapa utrymme för och ge taltid till de flerspråkiga eleverna. Det framgår av resultatet att informanterna är väl införstådda med miljöns betydelse för vidare språkutveckling och att skolan använder varierade metoder och strategier för att bidra till fortsatt språkutveckling. Resultatet visar också att skolan har en positiv inställning gentemot flerspråkiga elever och att man arbetar aktivt för att skapa en miljö som verkar språkstimulerande. Studiens slutsatser är att läraren och ledningen är medvetna om användbara arbetsmetoder och strategier anpassade efter elevernas och skolans behov, där läraren skapar utrymme och taltid för eleverna utifrån varierade arbetsformer. Nyckelord: Interkulturell, flerspråkighet, svenska som andraspråk, språkutveckling, andraspråksinlärning.

This study aims at generating an understanding of today's teaching in English. The study  seeks to find out in what extent teachers in grade 4-6 speak English during the lessons in English and on what occasions the teacher chooses to use the English language. The work empiricism consists of two different methods, classroom observations and qualitative interviews. In order to get such a broad picture of teacher's English teaching as possible, classroom observations were conducted first and then supplemented with an interview. Respondents participating in this study work in the municipal sector at four different schools in central Sweden.          The study shows that English as an teaching language is used at all times during the lesson, and that English is the most used teaching language. The teaching language fluctuates a lot, and the teachers who participated in this study mainly choose languages according to the group and the pupils in the group. All participating teachers used Swedish as a tool to answer the students' questions and guide them. The teachers primarily want to create a safe place for the students and to make sure everyone understands what´s being said on the lessons. / Denna studie syftar till att generera förståelse för dagens undervisning i engelska. Jag undersöker i denna studie i vilken utsträckning lärare i 4-6 talar engelska under lektionerna i engelska och vid vilka tillfällen läraren väljer att använda det engelska språket. Arbetets empiri utgörs av två olika metoder, klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer. För att få en sådan bred bild av lärares engelskundervisning som möjligt så genomfördes klassrumsobservationerna först och kompletterades sedan med en intervju. Respondenterna som deltar i denna studie arbetar inom den kommunala sektorn på fyra olika skolor i Mellansverige.          Studien visar att engelska som undervisningsspråk används under alla tillfällena under lektionens gång och att engelska är också det undervisningsspråk som används mest. Undervisningsspråket växlar väldigt mycket och lärarna som deltog i denna studie väljer främst att välja språk utefter vilken grupp och vilka elever som finns i gruppen. Alla deltagande lärare använder svenska som ett verktyg för att besvara elevernas frågor och vägleda dem. Lärarna vill i första hand skapa trygghet för eleverna och vill säkerställa att alla ska känna att de förstår vad som sägs.

I den här studien har den syntaktiska strukturen hos två grupper L2-inlärare med olika teckenspråkskunskaper undersökts. Deras resultat har jämförts med en kontrollgrupp döva förstamålstalare. Resultatet visar att L2-grupperna i stort sett använder samma ordföljd (SVO) som kontrollgruppen vilket kan bero på facilitering (positiv transfer) från svenskan som också är ett SVO-språk. Vidare verkar L2-grupperna vilja uttrycka ett verb två gånger i en sats – en så kallad verb-sandwich. Användningen av verb-sandwich minskar med tiden, och istället ökar de seriella verben – flera semantiska verb efter varandra. Resultatet visar också att ju större teckenspråkskunskaper man har, desto fler subjektlösa satser uttrycks. Med tiden blir många av referenterna i återberättelserna implicita i takt med att L2-deltagarna lär sig behärska constructed action. Vad gäller bisatserna tycks de adverbiella bisatserna utvecklas först hos L2-inlärarna, men användningen av dem minskar efterhand. Med tiden utvecklas även objektsbisatserna. Till sist utvecklas de relativa satserna som är svåra för L2-gruppen att lära sig eftersom man måste behärska de icke-manuella signalerna. Gruppernas bisatsutveckling jämfördes slutligen med en annan undersökning som studerade L2-inlärare av talad modalitet. Även här var ordningen av bisatsutvecklingen adverbiella bisatser>objektsbisatser>relativa satser.

I studien jämfördes styrdokument och läroböcker för kurserna SVA 1 och SVE 1 på gymnasiet. Syftet var att undersöka om de skillnader som finns mellan SVA 1 och SVE 1 vad gäller det skönlitterära momentet är baserade på aktuell andraspråksforskning. Det som undersöktes var dels syfte, kursinnehåll och kunskapskrav i styrdokumenten, dels innehåll och uppgifter i läroböckerna. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med vissa kvantitativa inslag. Resultatet visade på likheter men också skillnader som bestod i att skönlitteraturen har ett större utrymme i SVE 1 både vad gäller innehåll och analys medan fokus i SVA 1 ligger mer på att utveckla ett funktionellt språk. Detta gällde både styrdokument och läroböcker. Dessutom visade studien att eleverna i SVE 1 utmanas mer än andraspråkseleverna i såväl styrdokumentens kunskapskrav som i lärobokens texter och uppgifter. Skillnaderna gick inte helt att motivera utifrån forskningsunderlaget. Slutsatsen som drogs var att momentet skönlitteratur skulle kunna vara mer språkutvecklande, problemlösande och kognitivt utmanande för elever i SVA 1.

Many students who study Swedish as a second language have a typical development curve, however some students struggle with learning how to decode letters and words. Learning to read requires decoding skills and these skills are usually learnt in primary school. Second language learners arriving in Sweden as teenagers or adults have a varying school background and some of them has not learned how to read in their first language. This study explores if a short period of intensive training in phonics could be helpful for second language learners to learn to decode in Swedish. The results shows that second language learners may improve their decoding skills if they get a short period of intensive training in phonics. The participants were also positive towards this form of training.

No description available.

Genom denna studie har tre läroböcker analyserats med syftet att åskådliggöra hur dessa förhåller sig till grammatik och grammatikinlärning. Genom läroplanen (GY11) och kursplanen för Svenska som andraspråk får lärare en stark motivering till språkutveckling och bearbetningen av explicita grammatikkunskaper med en bristfällig insikt i hur denna undervisning kan formuleras. Målet var att bygga upp en medvetenhet kring hur läroböcker är uppbyggda. Genom detta skapas möjligheter till att lärare kan reflektera kring ämnet och få en mer omfattande förståelse för hur man kan förhålla sig till de innehåll och de metoder som läroböcker tillhandahåller. Studiens resultat visar att läroböckerna skiljer sig i hur de förhåller sig till språknivå, språkhandlingar samt ett kontrastivt perspektiv, vilka var studiens ingångar. En av läroböckernas grammatikkapitel använder ett förenklat språk både gällande metaspråkliga termer och syntax, medan de andra två inte förhåller sig till ett förenklat språk. Vad gäller språkhandlingar använder läroböckerna, i olika grad, frågor för att stimulera till diskussion och språkreflektion. Två av böckerna visar också vissa förbindelser till ett kontrastivt förhållningssätt.

Forskning inom andraspråksinlärning har visat att inlärares grammatiska kompetens kan beskrivas utifrån CAF, ett ramverk som innefattar tre dimensioner av performans: komplexitet (eng. complexity), korrekthet (eng. accuracy) och flyt (eng. fluency). Dessa tre dimensioner undersöks utifrån mått som mäter olika språkliga strukturer och fenomen. Sådana studier har genomförts internationellt men det saknas liknande forskning i en svensk kontext. Syftet med föreliggande undersökning är att analysera den skriftliga performansen hos vuxna inlärare av svenska som andraspråk för att kunna avgöra det bästa tillvägagångssättet för en undersökning av skriftlig språkutveckling hos avancerade inlärare. Närmare bestämt utreds hur de olika måtten förhåller sig till varandra, hur de skiljer sig åt beroende på inlärarens språkfärdighetsnivå och hur de utvecklas under ca en termins språkstudier. De 44 undersökta texterna är skrivna av 22 inlärare indelade i två språkfärdighetsnivåer (motsvarande B2 respektive C1 på GERS-skalan) inom ramen för deras deltagande i intensiv språkundervisning av akademisk svenska. I undersökningen analyserades texterna utifrån mått på produktivitet, korrekthet och komplexitet. Resultaten, som delvis stämmer överens med tidigare forskning, visar att komplexitet, både lexikal och syntaktisk, utvecklas signifikant över tid samt att produktivitet och syntaktisk komplexitet visar på signifikanta skillnader mellan de två språkfärdighetsnivåerna. Inga signifikanta korrelationer fanns mellan produktivitet, korrekthet och komplexitet men signifikanta korrelationer sågs mellan olika komplexitetsmått och mellan olika korrekthetsmått. Utifrån diskussionen om undersökningens resultat presenteras en rad överväganden som bör göras vid framtida studier, vilket lägger grunden för framtida forskning utifrån CAF-ramverket inom svenska som andraspråk.