På grund av oroligheter i världen tvingas många människor på flykt från sitt hemland och söker skydd i ett annat land, däribland Sverige. Att lära sig det svenska språket är något som nyanlända barn och unga som anländer till Sverige tidigt behöver lära sig, något som tidigare forskning visat kan vara krävande både för de nyanlända eleverna och deras lärare. Vi har därför utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuer med åtta svensklärare genomfördes för att undersöka deras upplevelser av att undervisa nyanlända elever och deras språkutveckling av talat språk. Arbetets fokus har legat på att ta reda på vilka utmaningar svensklärare möter vid undervisning av nyanlända elever och vilka resurser samt tillvägagångssätt de använder. Därtill har vi även utforskat lärarnas inställning till kooperativt lärande som en möjlig metod för språkutveckling av nyanlända elever. I studien har vi använt det interaktionella perspektivet som teori vilket belyser vikten av samtal och interaktion för språkinlärning. Resultatet av vår undersökning visade att de intervjuade lärarna upplevde att tidsbrist och en hög arbetsbelastning var de största utmaningarna gällande undervisning av nyanlända elever. Vad gäller resurser och förutsättningar för att undervisa nyanlända elever visade vårt resultat att det fanns en markant brist på dessa bland respondenterna. Slutligen visade även resultatet att respondenterna beskriver att de använder sig av kooperativt lärande i elev-elev-konstellationer eftersom de har märkt att de nyanlända eleverna blir mest motiverade av att tala svenska i dessa förhållanden, vilket bidrar till deras språkutveckling.

Elever med svenska som andraspråk presterar sämre i matematikundervisningen än jämnåriga med svenska som modersmål. I detta arbete undersöks vad detta beror på och hur undervisningen kan anpassas för att bättre gynna den berörda elevgruppen. Metoden som används är en undersökning av vad forskare i ämnesområdet kommit fram till. Anledningarna till elevernas sämre prestationer är komplexa. Bristfälliga svenskkunskaper leder till svårigheter att förstå och kommunicera matematik. Matematik är också kulturellt betingat vilket skolan sällan tar hänsyn till. Gynnsamt för andraspråkselever är att få ämnesundervisning på modersmålet till dess att de uppnått en åldersmässig nivå i svenska. Skolan behöver anpassa upplägg och attityd till dessa elever för att förändring ska vara möjlig.

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om vilka attityder lärarna har till modersmålets betydelse för andraspråkselevers andraspråksinlärning.Vi anser att det kan vara problematiskt för andraspråkselever att utvecklas i samma takt som sina klasskamrater som har svenska som modersmål. Därför anser vi att det är givande som blivande lärare att få större kunskap om hur vi ska kunna undervisa flerspråkiga elever i skolan. I vårt arbete har vi riktat oss till de tidiga skolåren, det vill säga årskurs F-6. Vi har genomfört intervjuer på tre olika skolor med sju olika lärare där de har delat med sig av sina tidigare erfarenheter. Arbetet analyseras utifrån den sociokulturella teorin.Resultatet visade att lärarna har en positiv inställning till modersmålets betydelse för andraspråksinlärning. Däremot visade lärarna olika synsätt på hur modersmålet prioriterades i skolans verksamhet. Resultatet visade även att samarbete mellan modersmålslärarna samt klasslärarna saknades.

SammanfattningBakgrunden till min studie är att i genomsnitt ungefär tjugo procent av eleverna i grundskolan har annat modersmål än svenska (Skolverket Greppa språket, 2011) och vad detta kan innebära när det gäller lärandemiljöers utformning och innehåll. Studiens syfte är att undersöka hur några lärare i skolans tidiga årskurser tänker kring flerspråkighet och kring lärandemiljöer och undervisning inriktad på utveckling av såväl språk som lärande. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på språk och lärande i samklang med Vygotsky som en av förgrundsgestalterna. Vidare belyses tidigare forskning om flerspråkighet och begrepp som t ex kodväxling och språkinriktad undervisning är i fokus. . Kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjuer har genomförts med fem lärare som är verksamma i skolans tidiga år vid två skolor i en svensk storstad. Resultaten visar att lärarna till största delen har en positiv hållning till flerspråkighet men också att de till övervägande delen är inne på att klassrumsundervisningen ska ske på elevernas andraspråk, dvs. svenska. Medan bristande personella resurser och lite eller inget studiestöd uppfattas som hinder i den språkliga miljön, menar lärarna att det är positivt att arbeta språkligt i skolans olika ämnen, inte minst med ämnesspecifika begrepp och med faktatexter. Lärarna önskar förutom mer resurser också att tillämpa och utveckla olika metoder samt större samverkan med modersmålslärarna. Studiens slutsatser pekar på att lärarna på ett övergripande plan ställer sig positiva till flerspråkighet men att de också kan uppfatta denna som begränsande i en svenskspråkig kontext. Vidare präglas lärarnas didaktiska val av den språksyn de företräder vilken kan vara en av flera orsaker till att tvåspråkig undervisning inte förekommer som organisatorisk utgångspunkt. Studiens slutsatser pekar också på behovet av språkutveckling i alla skolans ämnen och på att lärare måste ha kompetens att såväl utveckla lärandemiljöer som inkluderar alla som kompetens att göra funktionella bedömningar av utvecklingen både när det gäller språk- och ämneskunskaper.

No description available.

Den här undersökningen handlar om språkutveckling med flerspråkiga barn i förskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt i förskolan för att arbeta språkutvecklande med flerspråkiga barn. Studien är en fallstudie med kvalitativt metodval, där sex pedagoger intervjuats på en förskola där majoriteten av barnen är flerspråkiga. Det empiriska materialet analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv på språkinlärning och språkutveckling, med hjälp av begreppen interaktion, den proximala utvecklingszonen och artefakter. Pedagogerna uttryckte sig positivt till flerspråkighet i förskolan och ansåg att det var viktigt att använda alla vardagliga situationer för att utveckla barnens språk genom att samtala mycket med barnen. Pedagogerna använde sig av olika redskap/artefakter för att stötta barnen i deras språkutveckling bland annat genom att använda tecken, bilder, musik och berättande. / This study deals with language development of multilingual children in preschool from a sociocultural perspective. The purpose of this study is to investigate teachers' attitudes and practices in preschool for working language development of multilingual children.The study is a case study with a qualitative methodology, where six teachers were interviewed at a nursery school where the majority of children are multilingual. The empirical material is analyzed from a sociocultural perspective on language learning and language development, using the concepts of interaction, the proximal development zone and artifacts.The teachers expressed a positive view of multilingualism in preschool and felt it was important to use all the everyday situations in order to develop children's language by conversing much with the kids. The teachers used various tools/artifacts to support kids in their language development including through the use of characters, images, music and narration.

I det här examensarbetet har vi på två olika förskolor undersökt hur pedagoger förhåller sig till estetiska uttrycksformer i samband med språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk. Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur yrkesverksamma pedagoger arbetar, och säger sig arbeta, med estetiska uttrycksformer i samband med språkutvecklande aktiviteter hos barn med svenska som andraspråk. I vår undersökning har vi valt kvalitativ metod i intervjuer och observationer. Vi genomförde sammanlagt tre observationer och fyra intervjuer. Det sociokulturella perspektivet är den grundteori vi utgår ifrån då vi talar om barns språkutveckling och de estetiska uttrycksformernas betydelse. Denna teori är även en utgångspunkt då vi analyserar, tolkar och diskuterar vårt resultat. I resultatdelen har vi lyft de två estetiska uttrycksformerna musik och bild, då dessa varit utmärkande i våra observationer. Resultatet av vår undersökning är att pedagogerna aktivt arbetar med estetiska uttrycksformer i samband med språkutvecklande aktiviteter. Vi drar slutsatsen att det inte är självklart för pedagogerna att de ser ett samband mellan de estetiska uttrycksformer och språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk.

Sammandrag Studiens syftade till att undersöka om andraspråksinlärare av svenska lägger märke till syntaktiska avvikelser (förlängda pauser i tre olika positioner i meningar) och semantiska avvikelser (utbytta ord)  i auditivt presenterade svenska meningar. Vidare syftade studien till att undersöka om det finns något samband mellan andel uppmärksammade avvikelser och inlärningsfaktorer (inlärningsålder, exponeringens längd och användning av andraspråket). En metodkombination bestående av frågeformulär och experiment användes. Det antogs att andraspråksinlärare skulle lägga märke till större andel syntaktiska än semantiska avvikelser och att andel uppmärksammade avvikelser skulle vara relaterade till de tre inlärningsfaktorerna. Resultaten visade att deltagarna la märke till större andel syntaktiska än semantiska avvikelser och att det inte fanns något samband mellan någon av inlärningsfaktorerna och andel uppmärksammade avvikelser (medelvärde kollapsat över syntaktiska och semantiska avvikelser). Det är dock viktigt att notera att trots ett för experiment mycket begränsat antal deltagare (sju) fanns det signifikanta och marginellt signifikanta samband mellan notering av vissa avvikelser och vissa inlärningsfaktorer. / Linnaeus University Language Processing Lab (LiLa Lab) / LiLa / LiLa Lab

I den här uppsatsen undersökes inlärning av svenska som andraspråk hos två grupper av ungdomar på en gymnasieskola i Sverige. Fokus i studien riktas mot användningen av ordinlärningsstrategier vid andraspråksinlärning hos dessa informanter, dvs. vilka typer av strategier och hur inlärares användning av dessa strategier kan beskrivas med särskilt fokus på bestämning av okända ords betydelser. Fokus riktas även mot betydelsen som användningen av dessa strategier har på informanternas resultat. Särskilt fokus riktas på användningen av strategier när eleverna härleder och/eller genererar de okända för dem ords betydelser utifrån sammanhanget under läsprocessen, vilket kallas lexical inferencing (LIF) inom språkvetenskap. I studien tillämpas think-aloud- metoden för undersökning av informanternas färdigheter i lexical inferencing, dvs. informanterna informerarmuntligt sina tankar och slutsatser om de okända ords betydelser i den givna läspassagen. I studien görs analys och förs resonemang och diskussion om varför vissa strategier används och vilka implikationer dessa kan ha på mer eller mindre framgångsrik ordinlärning. Studiens resultat visar bl.a. att informanterna använder sig av hela spektrumet av kognitiva, metakognitiva, sociala och affektiva strategier, men att de använder sig av dessa strategier i olika stor utsträckning och i olika grad av skicklighet. Studiens resultat visar också att det är svårt att påstå något entydigt om sambandet mellan användning av inlärningsstrategier och framgång i LIF eller om samvariation mellan strategierna, men att det finns indikationer på samvariation mellan kognitiva och sociala strategier, mellan kognitiva och metakognitiva strategier samt mellan affektiva och metakognitiva strategier. Det finns äver indikationer på hur dessa påverkar framgången i LIF och ansats till att förklara varför dessa samvariationer leder till mer eller mindre framgångsrik härledning görs i studiens analys- och diskussionsdel.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur andraspråkarens språkbakgrund kan påverka inlärningen av svenska, samt att ta reda på om förkunskaper i engelska eller inte kan påverka inlärningsprocessen av svenska. Det hölls 5 intervjuer och totalt 7 individer deltog. Dessa deltagare hade varierande språkbakgrunder. Resultatet visade att talare kan både ha nytta och uppleva problematik när individen använder sig av tidigare språkkunskaper under inlärningsprocessen av svenska, i informella sammanhang. I formella sammanhang blev det tydligt att förkunskaper i engelska var fördelaktigt, då det blev möjligt för läraren att förklara svensk grammatik på engelska när inläraren av svenska inte förstod. Resultatet visade också att förkunskaper i engelska kan underlätta till stor del men också skapa hinder på vägen. Det kan underlätta i den mån att många i Sverige talar engelska och personen som lär sig har möjligheten att kommunicera muntligt trots att hen inte pratar svenska. Däremot kan det förlänga processen, i och med att talaren kan förlita sig på engelskan och riskerar att inte bli tillräckligt motiverad att lära sig svenska.