No description available.

Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar om hur digitaliseringen förändrat undervisningspraktiken i svenska som andraspråk och främmandespråk när det gäller planering, genomförande, efterarbete och bedömning. Studien genomfördes på gymnasie-och grundskolor som har 1:1-dator. Fem lärare blev intervjuade om vilka val de gjorde för att främja elevers lärande med IKT, vilka hjälpmedel de använde, hur de såg på digitaliseringen generellt i skolan och vilken betydelse styrdokumenten hade i bedömningssituationen. Likvärdighetens betydelse, skolans anpassning till samhället i övrigt ansågs viktigt och en klassfråga om det inte gavs möjligheter till digitalisering i skolan, framför allt på grundskolan. De direkta vinster lärare såg var utveckling av skriftspråket, speciellt för pojkar, och elevers inlärning av engelskan. Andraspråkselevers lärande kunde höjas med de kognitivt mer utmanande uppgifter som lärare uppfattade att de kunde framställa i den digitala miljön. Man ansåg att det var enklare att överbrygga kulturella skillnader genom att arbeta med multimodal litteracitet. Studien ger en kort historisk tillbakablick på skola och pedagogik, beskriver datorernas intåg i skolan och den snabba teknologiska utvecklingen vilket påverkat och förändrat skolan mycket. Studiens nytta är att få en inblick i och inspiration av andra lärares uppfattningar om sin digitala undervisning och vardag och en ökad förståelse för läraruppdragets komplexitet.

No description available.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur andraspråksundervisning med fokus på</p><p>uttalsträning kan utformas för att möjliggöra för inlärare att tillägna sig ett förståeligt</p><p>uttal samt vilka svårigheter inlärare har i inlärningen av svenskt uttal. Studiens material</p><p>samlades in genom samtalsintervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att samtliga</p><p>informanter arbetar med prosodi, vokaler och konsonanter i uttalsundervisningen för att</p><p>inlärare ska tillägna sig ett bra uttal. Samtidigt är det svenskans betoning, melodi och</p><p>vokaler som inlärarna har svårt för. Informanterna betonar även vikten av att inlärarna</p><p>lyssnar på olika varieteter av talad svenska. Studien och tidigare forskning påvisar</p><p>vikten av att inkludera prosodi i andraspråksundervisningen eftersom en felaktig</p><p>prosodi har stor betydelse för inlärares uttal i andraspråket. De delar i prosodin som</p><p>resultatet betonar är satsmelodi, huvudbetoning och rytm vilka anses vara betydelsefulla</p><p>för att andraspråksinlärare ska tillägna sig ett förståeligt uttal.</p>

Syftet med den här studien är att få en ökad kunskap om hur undervisningen i muntlig färdighet bedrivs inom skolorganisationen sfi, svenska för invandrare. Undersökningen har genomförts i en grupp på nybörjarnivå hos elever med kort studiebakgrund.Studien har sin utgångspunkt i tre frågeställningar där de två inledande frågeställningarna handlar om förekomsten av muntliga aktiviteter i undervisningen, och elevernas uppvisade språkliga aktivitet i respektive muntlig aktivitet. Den tredje frågeställningen handlar om hur läraren motiverar sitt val av undervisning. Data till de två första frågeställningarna har samlats in via observationer, medan frågeställning tre har besvarats genom en semistrukturerad intervju med undervisande lärare. I resultat framkom det att flertalet olika muntliga aktiviteter förekom i undervisningen, där smågruppsarbete och olika frågebaserade övningar användes mest frekvent, och det var också dessa aktiviteter som genererade störst mängd språklig aktivitet hos eleverna. En mindre frekvent aktivitet var parövningar. Undersökningen visade vidare att eleverna sällan tog egna initiativ till muntlig interaktion, utan var i stort behov av stöttning från undervisande lärare. En stor del av interaktionen ägde rum på elevernas modersmål. Resultatet från intervjun visar att undervisningen har sin utgångspunkt i de konkretiserade kunskapskrav som finns skolan. Muntliga färdigheter tränas kontinuerligt i olika sorters aktiviteter där eleverna är i stort behov av stöttning och styrning från läraren.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur man kan förbättra tvåspråkiga elevers situation i skolan. En litteraturstudie och intervjuer med fem lärare har legat till grund för undersökningen av hur viktig modersmålsundervisningen och undervisningen i svenska som andraspråk är för tvåspråkiga elever samt huruvida det skulle vara bättre att undervisa dessa elever på deras modersmål i till exempel samhällsorienterande ämnen. Resultatet visar att det är mycket viktigt att behålla modersmålet och utveckla det. Därför borde modersmåls- undervisningen ligga inom eller strax efter ordinarie skoltid. Man borde även sträva efter att förbättra modersmålslärarnas status. Arbetet visar att undervisningen i svenska som andraspråk har för lite resurser; en lösning kan dock vara att placera om resurserna på de skolor som har en hög procent elever som har behov av ämnet. Ett samarbete mellan sv2 läraren och modersmålsläraren borde vara självklart. Detta arbete har även visat att ett väl utvecklat modersmål underlättar inlärningen av ett andraspråk och en lösning till de tvåspråkiga elevernas situation i skolan kan vara att man involverar modersmålslärarna i skolvardagen så att eleverna kan få förklarat och översatt det de inte förstår.</p>

This study is about the use of textbooks in teaching English as a second language and about teachers’ attitudes and opinions of using textbooks during lessons. The aim of the study is to receive a deeper understanding of the use of textbooks in English teaching and to learn about why teachers choose whether to use the textbook approach or not. The study contains an analysis of the textbooks the teachers in our study used. The analysis shows the actual content and the types of texts together with the design and the structure of the textbooks. We have also conducted an analysis of materials that accompany the textbooks in forms of workbooks and the guides for teachers. This part of the analysis shows what kind of competencies the exercises in the workbooks promote and whether they are consistent with the Swedish curriculum for English. We have also interviewed 10 teachers and one special needs teacher to get a view of their thoughts around their teaching of English and the use of textbooks in children’s education. We have also performed a short observation to see what kind of exposure to the English language the children had in their classrooms. Our study shows that a lot of teachers use the textbook as a base for their teaching of English. They explain that they use the textbook to find relevant content to which they add their own ideas or material from other sources to complement the textbooks. The analyses of the textbooks show that when it comes to content the textbooks seem to fulfill the intentions of the curriculum. The competencies that the exercises in the workbook promote, especially for years 4-6, were mainly the written production. As a contrast to the textbooks for years 1-3 where the oral production and interaction was the most promoted competencies. This study concludes that the teaching of English has not gone through any radical changes even though we now have a new curriculum for English. The textbooks are still more focused on written production instead of the communicative aspects that has been promoted in the new curriculum. However the newer textbooks show a greater understanding for the new curriculum and have more exercises that promote the communicative aspects of the English language. A conclusion of this study is that the teaching of English has changed since our time in school; however the change can be said to be processing slowly.

Den här undersökningen syftar till att studera om datorn kan vara ett hjälpmedel i språkundervisningen för att hjälpa elever att tala mer på spanska. Eftersom datoranvändningen i skolans värld hela tiden ökar är det synnerligen relevant att undersöka hur lärare kan se datorn som ett verktyg i språkundervisningen. Studien var både kvalitativ såväl som kvantitativ. Med hjälp av datorn fick eleverna i hemuppgift att lyssna på spanska texter som de tränade på att läsa högt. Under ett par lektioner arbetade de i smågrupper för att spela in dialoger på ljudfiler på datorn som de sedan lyssnade på, analyserade och därefter spelade in igen. Både före och efter undersökningen fick eleverna göra muntliga prov, slutligen intervjuades några elever om vad de tyckte om arbetsmetoden. Resultatet av undersökningen, pekar på att talet främjades, men framför allt att de kände sig mer säkra inför att prata på spanska än tidigare. Däremot var det lite svårare att klart kunna fastställa vilka elever det gynnade mest om man ser utifrån elever med lägre eller högre kunskaper i språket. Undersökningen tydde dock på att de som är lite försiktigare av sig eller lite blyga gynnas av en sådan här arbetsmetod.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka för- och nackdelar svenska som andraspråkslärare inom grundskolan ser med skönlitteratur istället för traditionella läromedel, hur de väljer sina texter och motiverar sina val och hur de arbetar med skönlitteratur i undervisningen. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Vilka för- och nackdelar anser svenska som andraspråkslärare att det finns med att använda skönlitteratur istället för traditionella läromedel? Hur väljer de skönlitteratur och hur motiverar de sina val? Hur arbetar de med skönlitteratur i undervisningen? Materialet som använts för att belysa frågeställningarna var en kvalitativ enkätundersökning. Studiens informanter bestod av sex kvinnliga svenska som andraspråkslärare inom grundskolan i olika åldrar. Flertalet informanter har en koppling till en förberedelseklass i en svensk stad. Materialet analyserades och sammanställdes utifrån studiens frågeställningar. Studiens resultat visade att alla lärare är överens om att det bästa är att variera traditionella läromedel med skönlitteratur i undervisningen och att det finns för- och nackdelar med båda. Informanterna väljer huvudsakligen böcker utifrån elevens intressen och språkliga nivå på svenska. Elevens språkliga/kulturella bakgrund har mindre betydelse vid bokval. Lärarna väljer främst svensk litteratur i undervisningen. Litteraturen förarbetas inte alltid, men efterarbetas oftast på olika sätt. Några lärare menar att de har använt skönlitteratur för att arbeta ämnesintegrerat. Studiens resultat visar på en diskrepans mellan styrdokument, teori och praktik.

Studien behandlar hur ämnet svenska som andraspråk ges plats i skolan. Frågor som besvaras i uppsatsen är följande: Hur organiseras ämnet svenska som andraspråk i de för studien utvalda skolorna? och På vilket sätt främjas elevernas språk- och kunskapsutveckling genom den befintliga organiseringen? Empirin består av intervjuer och observationer där den kvalitativa forskningsmetoden har tillämpats. Två rektorer och två svenska som andraspråkslärare intervjuas i två olika skolor i samma kommun. Observationer av flera klasslärare och svenska som andraspråkslärare sker under fyra veckor i dessa skolor. Studiens resultat visar att flera olika faktorer ligger till grund för vald organisering av ämnet. Påverkande aspekter är medvetenhet och kunskap om ämnet, samarbetet mellan andraspråkslärare och övriga lärare, rektorernas direktiv av ämnets organisering, miljöns utformning samt lärares syn på svenska som andraspråk. Vidare visar resultatet att den befintliga organiseringen inte alltid främjar andraspråkselevernas språk- och kunskapsutveckling på bästa sätt. Trots att Skolverkets undersökning visar att andraspråkselevers utveckling gynnas av modersmålsundervisning är samarbetet mellan andraspråkslärare och modersmålslärare obefintligt. Den befintliga organiseringen ger inte utrymme till ett fungerande samarbete. Vidare visar resultatet att lärare i svenska som andraspråk saknar ofta lämplig undervisningssal som ger bra grund till undervisningen. Resultatet påvisar att det behövs en organisationsförändring av svenska som andraspråk.