Engelskan är en betydande del av dagens samhälle. Den förändring som skett de senaste 30 åren har förändrat hur vi kommunicerar med varandra, mycket på grund av teknikensutveckling. Eleverna idag möter stora mängder information på olika språk genom olika medier. Klassrumsmetoderna har inte förändrats i samma takt som samhället och teknikutvecklingen. Därför har vi valt att närmare studera nya metoder för språkutveckling som stämmer överens med dagens samhälle. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga, presentera och analysera forskningen som kännetecknar fysiska aktivitetens påverkan på språkinlärning inom engelska ämnet i grundskolans tidiga år. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte kommer följande frågor att ställas: vad kännetecknar forskningen om fysiska aktivitetens påverkan på lärandet i engelska, hur framställs fysiska aktivitetens påverkan på lärandet i engelska samt vilka strategier identifieras i forskningen? Genom vår systematiska litteratursökning identifierades nio artiklar som användes för att kartlägga forskningen. De sökord och urvalskriterier som formulerades var noga utvalda av oss genom diskussioner och samtal. Begreppet fysisk aktivitet i lärandesyfte likställer vi i denna översikt med engelskans embodied learning och det omfattar den inlärningen som sker genom att man använder sin kropp och sina sinnen för att lära i kontrast till traditionell undervisning som oftare handlar om att sitta stilla och tyst för att arbeta. I denna kunskapsöversikt kommer det redogöras för forskning genomförd med både kvalitativa, kvantitativa samt blandade metoder. Resultatet visar att fysisk aktivitet i lärandesyfte är positivt för inlärningen av ett nytt språk men även för andra ämnen. Utöver detta kan metoden lätt implementeras i undervisningen. Fysisk aktivitet i lärandesammanhang utvecklar kognitiva funktioner såsom korttidsminnesförmåga och minnesprestanda, vilket är viktigt att utveckla i unga år. Gester, tal och tänkande har ett sammanflätat förhållande till varandra. Verktyg som gester och ikoniska rörelser befäster nya ordkunskaper i långtidsminnet genom denna sammanflätning. Metoder som utvecklar elevernas förmåga att långtidslagra språkliga kunskaper är viktiga för elevernas fortsatta språkutveckling och skolgång. Fysisk aktivitet kan troligtvis användas i alla åldersgrupper med vissa anpassningar, detta eftersom fysisk aktivitet i lärandesammanhang inte har en tydlig modell för applicering.

Engelskan är en betydande del av dagens samhälle. Den förändring som skett de senaste 30 åren har förändrat hur vi kommunicerar med varandra, mycket på grund av teknikens utveckling. Eleverna idag möter stora mängder information på olika språk genom olika medier. Klassrumsmetoderna har inte förändrats i samma takt som samhället och teknikutvecklingen. Därför har vi valt att närmare studera nya metoder för språkutveckling som stämmer överens med dagens samhälle. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga, presentera och analysera forskningen som kännetecknar fysiska aktivitetens påverkan på språkinlärning inom engelska ämnet i grundskolans tidiga år. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte kommer följande frågor att ställas: vad kännetecknar forskningen om fysiska aktivitetens påverkan på lärandet i engelska, hur framställs fysiska aktivitetens påverkan på lärandet i engelska samt vilka strategier identifieras i forskningen? Genom vår systematiska litteratursökning identifierades nio artiklar som användes för att kartlägga forskningen. De sökord och urvalskriterier som formulerades var noga utvalda av oss genom diskussioner och samtal. Begreppet fysisk aktivitet i lärandesyfte likställer vi i denna översikt med engelskans embodied learning och det omfattar den inlärningen som sker genom att man använder sin kropp och sina sinnen för att lära i kontrast till traditionell undervisning som oftare handlar om att sitta stilla och tyst för att arbeta. I denna kunskapsöversikt kommer det redogöras för forskning genomförd med både kvalitativa, kvantitativa samt blandade metoder. Resultatet visar att fysisk aktivitet i lärandesyfte är positivt för inlärningen av ett nytt språk men även för andra ämnen. Utöver detta kan metoden lätt implementeras i undervisningen. Fysisk aktivitet i lärandesammanhang utvecklar kognitiva funktioner såsom korttidsminnesförmåga och minnesprestanda, vilket är viktigt att utveckla i unga år. Gester, tal och tänkande har ett sammanflätat förhållande till varandra. Verktyg som gester och ikoniska rörelser befäster nya ord kunskaper i långtidsminnet genom denna sammanflätning. Metoder som utvecklar elevernas förmåga att långtidslagra språkliga kunskaper är viktiga för elevernas fortsatta språkutveckling och skolgång. Fysisk aktivitet kan troligtvis användas i alla åldersgrupper med vissa anpassningar, detta eftersom fysisk aktivitet i lärandesammanhang inte har en tydlig modell för applicering.

Andraspråksundervisning är en vital del av många elevers skolgång. I Thailand har detta aktualiserats, i och med att en ekonomisk gemenskap med engelska som huvudspråk är på väg att skapas av länder i regionen. Engelskkunskaperna är generellt bristfälliga i landet och den thailändska regeringen har därför utarbetat ett åtgärdsprogram, the English Speaking Year 2012 Program. Programmet antas leda till förändringar i skolorna som på sikt ska göra invånarna betydligt bättre på engelska.Syftet med examensarbetet var att undersöka engelskundervisningen vid en thailändsk grundskola som jobbar utifrån the English Speaking Year 2012 Program. Det avsågs att identifiera om åtgärdsprogrammet lett till förändringar i undervisningen och även åskådliggöra eventuella förändringar. Vidare ämnades elevernas attityder gentemot engelskan att studeras.Studien genomfördes med kvalitativ forskningsmetodik i form av intervjuer av sju lärare och sju elever. Därtill gjordes observationer av undervisningen i Kindergarten till Mattayom 3. Det framkom att formell undervisning var vanligt förekommande men också att funktionell undervisning aktualiserats. Lärare och elever antydde att engelskundervisningen förändrats på ett flertal punkter sedan åtgärdsprogrammet implementerades. Den mest uppenbara förändringen var att antalet engelsklektioner hade utökats till minst fyra per vecka. Under en hel dag varje vecka pratade skolans personal dessutom enbart engelska med eleverna. Eleverna själva ansåg att de blivit bättre på ordförståelse och korta kommunikationsfraser. Överlag verkade eleverna ha positiva attityder gentemot det engelska språket. Ett flertal av dem bar dock på en ängslan över att göra bort sig när de pratade engelska.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur svenska som andraspråksundervisningen bedrivs ute på skolorna. Är det en specialpedagogisk åtgärd eller ett eget skolämne? För att skaffa oss mer kunskaper kring detta läste vi forskningslitteratur i ämnet. Det råder ingen tvekan om att svenska som andraspråk är ett eget skolämne och att det ska ersätta modersmålssvenskan om så är nödvändigt. Det är dessutom att föredra att ämnet inte bedrivs isolerat utan har förankring i hela elevens skoldag. Andraspråkselever behöver, precis som alla andra elever, en utmaning för att kunna språkutvecklas. Den bästa undervisningen är den som ligger en bit ovanför deras nuvarande, språkliga nivå. I den undersökande delen valde vi att använda oss av intervjuer. Vi intervjuade tre klasslärare och tre svenska som andraspråkslärare på tre olika skolor i samma kommun. Det viktigaste vi kom fram till i analysen av svaren var att andraspråksundervisningen inte ersätter modersmålssvenskan så som läroplanen föreskriver. Ämnet bedrivs isolerat med mycket lite förankring till resten av undervisningen. De lärare som undervisar i svenska som andraspråk har ingen utbildning i ämnet. De har svårt att få gehör och utrymme för sin undervisning. Det förekommer ofta att specialpedagogiska åtgärder sätts in istället för andraspråksundervisning. Specialläraren är den som hjälper klassläraren med att diagnostisera och bedöma språkutvecklingen. Det är alltså inte styrdokumenten som det är fel på utan hur de tolkas och efterlevs ute på skolorna.

No description available.

Följande examensarbete är en studie av några SFI-studenters språk- och grammatiksyn i relation till undervisning. Detta arbete föranleds av en studie (Carlson 2003) kring kunskapssynen inom SFI (svenska för invandrare). Inom ramen för Carlsons (2003) studie ligger särskilt delen som är relaterad till grammatiksynen inom SFI som grund för detta arbete. Syftet med examensarbete är att utifrån teorier om systemisk funktionell grammatik skapa en vidgad förståelse av studenternas syn på språk och grammatik genom att synliggöra inom vilka kontexter informanterna efterfrågar kunskaper i svenska språket och i grammatik. För att synliggöra kontexten används de funktionella begreppen verksamhet, relation och kommunikationssätt som analysverktyg. Syftet är också att diskutera grammatikundervisning ur ett elevperspektiv med utgångspunkt i forskning kring grammatikundervisningens roll i andraspråksundervisning. Materialet utgörs av intervjuer med fyra SFI-studenter. Resultatet visar att informanterna i stor utsträckning efterfrågar kunskaper i svenska inom verksamheter som rör deras vardag, en verksamhet som av informanterna förknippas med kommunikationssättet att tala. Resultatet visar även att informanterna uttrycker ett glapp mellan deras vardagliga behov och det språk som undervisas i skolkontexten. Resultatet visar också att informanterna har en syn på grammatiken som grunden i språket, men visar att de förknippar grammatik med särskilda kommunikationssätt och en standardiserad språkvarietet. Vad gäller undervisning kan slutsatsen dras att informanterna efterfrågar dels vardagsrelaterad språkkunskap och dels grammatikkunskap.

Syftet med vår undersökning är att se hur två yrkesverksamma lärare i No arbetar för att gynna språkutvecklingen i ämnesundervisningen för elever som har svenska som andraspråk. Våra frågeställningar är följande: På vilka sätt kan lärarna ta hänsyn till andraspråkselever i sin planering av ämnesundervisning? På vilka sätt kan lärarna stötta eleverna i deras språkutveckling?Vi har använt oss av 2 intervjuer och 5 observationer för att få svar på våra frågeställningar. Vi intervjuade två lärare som arbetar på två skolor i ett mångkulturellt område i en större stad i södra Sverige. En av lärarna är behörig NO-lärare, den andra behöriga SO-läraren.Vår undersökning visar att de både lärarna anser att man bör satsa på språket väldigt mycket. Eftersom ämnesundervisningen har ett eget språk är det viktigt att fokusera på att använda och undervisa på det språket, vilket är skolspråket. Dock arbetar dessa lärare på olika sätt för att stötta eleverna i deras språkutveckling. Vårt resultat visar att det mest givande arbetet för att gynna språkutvecklingen i ämnesundervisningen är de gemensamma aktiviteterna, laborativt arbete och diskussioner kring innehållet.

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärares undervisning med hjälp av stödstrukturer skapar främjande läs- och skrivmiljöer för största möjliga språkutveckling hos andraspråkselever. Undersökningen har genomförts genom intervjuer och observationer på sex olika skolor i flerspråkiga klassrum. Tidigare forskning kring stödstrukturer, språkaktiviteter och andraspråksutveckling i klassrummet presenteras och kopplas till det som framkom vid de olika observationerna och intervjuerna. Resultatet visar att lärarna bygger upp sin undervisning genom att använda sig av olika former av stödstrukturer för att utveckla andraspråkselevernas språk. Dessutom såg vi att det som verkade främjande för språkutvecklingen var: språkutveckling genom samtal, situerat lärande i språkutvecklande arbete, att eleverna vidgade sitt språk genom skönlitteratur, cirkelmodellen som stöd för språkutvecklingen, att ställa krav i arbetet med språket, hjälpmedel som en väg in i språket och modersmål som stöd. Lärarna arbetar på ett medvetet sätt för att stödja språkutveckling hos andraspråkseleverna. De främsta slutsatser vi drar är att lärarna arbetar på varierande vis med olika stödstrukturer vid undervisningen av elever med andraspråk. Samtliga ovan nämnda arbetssätt är språkutvecklande då de kan knytas till tidigare forskning även om vi inte anser att alla lärare är medvetna om denna koppling.

Jerkeman, Ingrid & Larsson, Elisabet. (2005). Svenska för alla – om vad gymnasieämnet svenska som andraspråk är i teorin, hur det gestaltas i praktiken samt vilka alternativ det finns för en utveckling av ämnet. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö högskola. Syftet med denna uppsats är att belysa hur gymnasieämnet SVA beskrivs i teorin jämfört med hur det fungerar i praktiken för att ge en förståelse för hur ämnet SVA ser ut idag. Vidare är syftet att ge en inblick i hur ämnet kan och bör komma att organiseras i framtiden för att gynna den enskilda elevens lärande. För att uppnå detta syfte ges en övergripande bild av ämnet i teorin genom att belysa hur ämnet SVA beskrivs i de direktiv som finns i form av kursplaner samt i forskning som gjorts kring andraspråksundervisning. Med hjälp av den kartläggning som Myndigheten för skolutveckling har gjort om ämnet SVA i skolan idag samt en fallstudie visar uppsatsen på hur ämnet ser ut i praktiken. Till underlag för en diskussion kring vilka alternativ som finns för organisationen av SVA i framtiden ligger en jämförelse mellan teorin och praktiken samt litteratur- och intervjuförslag. De resultat som framkommer i uppsatsen visar huvudsakligen på att ett vidgat svenskämne vore positivt för den framtida utvecklingen av SVA men att det i dagens skola inte är genomförbart. / Jerkeman, Ingrid & Larsson, Elisabet. (2005). An equal education in the Swedish language for all pupils - how teaching of Swedish as a second language is organized in the Swedish ‘gymnasium’ theoretically and practically and what options there are for an alternative way of organizing it. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö högskola. The aim of this essay is to elucidate how the subject Swedish as a second language (here abbreviated as SVA) is portrayed in theory in comparison to its practical function in the Swedish ‘gymnasium’ to gain an understanding of how the subject is organized today. Furthermore, the aim is to give an insight into how the subject SVA can and ought to be organized in the future to benefit individual pupils’ learning process. To reach this aim, the subject SVA is first described in general terms through a study of the course descriptions and of research recently done on second language teaching. With the help of a survey on the subject SVA made by the Swedish Authority for school development as well as the interviews made specifically for this study, the subject is outlined in its everyday practice. As a basis for a discussion on the alternatives for the future organisation of the subject SVA, stands a comparative study between theory and practice as well as the propositions presented in literature and interviews. The results that emerge from this essay mainly show that an extended version of the subject Swedish would be positive for the future development of SVA, however it is not practically possible in the Swedish school system of today.

The purpose of the study is to investigate the working methods and teaching methods used by Swedish teachers in grade 5 at two different schools in Västerort, and how these six swedish teachers argue about fiction and their influence on the development of word understanding by second language speakers. During this study, qualitative methods are used, in the form of observations and interviews.  To fulfill the purpose of my survey, I have formulated the following two questions: 1.      How do the six different Swedish teachers work in the classroom to promote the wording of second language speakers in reading fictional texts? 2.      How do the six Swedish teachers reason about their work on the understanding of words and fiction, as well as the connection between them? The result of the study shows that the six participating Swedish teachers in two different schools mention and use different successful teaching methods and practices that promote the development of word understanding by second language speakers. The survey also shows that fictional texts are used with the purpose of developing the vocabulary of second language speakers, word learning and word understanding. The study shows that all participating Swedish teachers argue, and work based on a multimodal approach, where images, own experiences, student prerequisites and illustrations are used as teaching methods. Furthermore, the study shows that all teachers agree on what they regard as successful working methods. Explicit and implicit teaching, reading, discussion, conversation, full-class work, small groups and in pairs are what the teachers mention and choose to work with in conjunction with fictional texts. Conversation and discussion about the reading fiction and the unknown word together make it possible for interaction and support.