Syftet med detta arbete är att undersöka hur man kan förbättra tvåspråkiga elevers situation i skolan. En litteraturstudie och intervjuer med fem lärare har legat till grund för undersökningen av hur viktig modersmålsundervisningen och undervisningen i svenska som andraspråk är för tvåspråkiga elever samt huruvida det skulle vara bättre att undervisa dessa elever på deras modersmål i till exempel samhällsorienterande ämnen. Resultatet visar att det är mycket viktigt att behålla modersmålet och utveckla det. Därför borde modersmåls- undervisningen ligga inom eller strax efter ordinarie skoltid. Man borde även sträva efter att förbättra modersmålslärarnas status. Arbetet visar att undervisningen i svenska som andraspråk har för lite resurser; en lösning kan dock vara att placera om resurserna på de skolor som har en hög procent elever som har behov av ämnet. Ett samarbete mellan sv2 läraren och modersmålsläraren borde vara självklart. Detta arbete har även visat att ett väl utvecklat modersmål underlättar inlärningen av ett andraspråk och en lösning till de tvåspråkiga elevernas situation i skolan kan vara att man involverar modersmålslärarna i skolvardagen så att eleverna kan få förklarat och översatt det de inte förstår.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare beskriver och uppfattar sitt arbete i två olika förberedelseklasser, en med en hög andel flerspråkiga elever och en med få flerspråkiga elever. I studien jämförs och analyseras lärarnas beskrivningar av arbetssätt, förberedelseklassens organisation och elevernas skolframgång. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts där fyra lärare har intervjuats. Resultaten som framkom visar att arbetssätten i de båda förberedelseklasserna är snarlika. Samtliga lärare betonar vikten av att utforma arbetet utifrån varje individ och utgå ifrån elevens tidigare kunskaper. I resultatet visade sig den stora skillnaden mellan skolorna vara tillgången på modersmålslärarna och studiehandledarna. Vidare är föreberedelseklasserna organiserade på olika sätt och gruppuppdelningarna ser även olika ut. Resultatet uppvisar att utslussningen från förberedelseklasserna i båda fallen sker efter ungefär ett och ett halvt år. Informanterna berättar om vikten av kartläggning och samarbete med ämnes- och klasslärare. När det gäller elevernas skolframgång visar det sig i denna undersökning att samtliga lärare menar att det är ytterst individuellt hur eleverna klarar sig efter sin tid i förberedelseklassen. Informanterna pekar på att det är olika faktorerar som påverkar elevernas skolframgångar. Vidare pekar resultatet på att i början av sin tid i förberedelseklassen interagerar eleverna främst med varandra, men att eleverna tids nog integreras och blir slutligen en del av den ordinarie klassen. Slutligen visar resultatet att faddersystem är att föredra, men att det oftast är andraspråkselever som blir faddrar till de nyanlända.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar och utmaningar musiklärare upplever i sin undervisning för nyanlända elever på Språkintroduktionsprogrammet (SPRINT). Förhoppningen är att få en djupare förståelse för vilka metoder musiklärarna använder för språkutlärning, vilka pedagogiska möjligheter och utmaningar som finns i undervisningen för nyanlända elever och hur musiklärarnas utsagor kan förstås ur ett interkulturellt perspektiv. Metoderna som har använts är observation och kvalitativ intervju och tre musiklärare deltar som informanter. I resultatet framkommer att informanternas metoder för språkutlärning skiljer sig något men att alla upplever liknande pedagogiska utmaningar som till exempel svårigheter att hinna med allt i kursplanens innehåll och att ge eleverna möjlighet att nå högre betyg. I studiens diskussion lyfts den interkulturella pedagogiken som en möjlighet att bredda kunskapssynen inom musikämnet och ta tillvara på nyanlända elevers erfarenheter samt att motverka reproduktionen av en västerländsk kunskapssyn.

Primary schools in Sweden today display a significant lack of aesthetic learning processes and non-traditional teaching methods in all school subjects. It is well established, through previous studies, that the use of music, art, dance and drama activities benefits student’s language development in second language learning. This study aims to investigate how English teachers in year 4 work with aesthetic learning processes and non-traditional teaching methods in the classroom. Therefore, only the school subject English will be focused on in this study, as it is the first compulsory foreign language that is taught to students in Swedish primary schools. The question formulation of the study is: how often do English teachers in year 4 work with aesthetic learning processes (non-traditional teaching methods) in their teaching? How does the use of aesthetic learning processes affect students' learning, motivation and participation in the school subject English according to the teachers? This study was conducted using a qualitative research method, with semi-structured interviews, as well as classroom observations, with five teacher participants from different primary schools. The theoretical viewpoints of the study are Howard Gardner’s theory of multiple intelligencesand Thomas Guskey's model for professional teacher development. The analysis of the results showed that only a small group of teachers have competence and knowledge in aesthetic learning processes. The teachers in this study, who lack educational experience on the use of aesthetic learning processes, tend to have more negative attitudes towards aesthetic activities in the classroom. Teachers who, on the contrary, have had courses on aesthetic learning processes in educational programs, often use these types of activities during their English lessons. The lack of non-traditional methods in some teacher’s lessons seems to have a connection to the teachers own educational experience, as well as their attitudes towards the use of it in the classroom. The fear of failing and losing authority in their lessons is one of the crucial factors to why some teachers avoid going beyond the methods they use themselves in the classroom. The increase of student motivation, as well as the desire to learn English, in non-traditonal activities is something all the teachers agree on. The teachers also emphasize that this type of activities becomes a way for the students to concretize their knowledge. The students seem to learn new words better by singing them and dare to speak English orally with activities where they can express themselves in many different ways. Thus, the students develop their english language through creative subjects and activities. In conclusion there is still a significant lack of non-traditional methods in primary schools in Sweden, which can be linked to the teachers educational experience and competence, as well as their attitudes and own beliefs.

I denna studie undersöks sambandet mellan skriftlig lärarrespons till andraspråkselevers texter och elevers textbearbetningar utifrån responsen. Frågeställningarna var fyra till antalet och dessa var formulerade på följande sätt: Vad behandlar lärarens respons, hur är lärarens respons formulerad, vad bearbetar eleverna utifrån lärarens respons och hur bearbetar eleverna sina texter utifrån lärarens respons? Frågeställningarna behandlades med hjälp av dokumentdata i form av fem elevtexter skrivna av andraspråkselever med tillhörande lärarrespons. Elevtexterna återfanns i antingen två eller tre version och lärarrespons fanns till samtliga textversioner. Undersökningens resultat visade att elever oftast bearbetade sina texter utifrån lärarens respons, men tenderade att bearbeta språkliga aspekter av sina texter i högre grad än innehållsliga aspekter. Språkbearbetningar kan således vara enklare att genomföra än bearbetningar av innehållet.

Målet med denna studie är att belysa hur lärare ser på sin målspråksanvändning iengelskundervisningen. Studien genomförs med hjälp av enkät och intervjuer därrespondenterna är legitimerade lärare som arbetar i årskurs 4–6. Studien baseras utifrån tidigareforskning som tar sitt avstamp i de val lärare gör när det kommer till engelskundervisning, vaddessa val grundar sig på och hur de hjälper eleverna framåt i sitt språkliga kunskapsinhämtande.Studiens empiri inhämtades i form av tre intervjuer med tre olika legitimerade lärare somundervisar eller som har undervisat i engelska, samt enkät där det var totalt 70 respondenter.Studiens resultat visar på att både lärarna som deltog i intervju och de lärare som svarade påenkäten baserar sina val kring undervisningsspråk utifrån den kunskapsnivå eleverna har.Vidare framkom det att lärarna motiverar sin egen språkanvändning i det faktum att elevernabör vara i och kring det språk de ska lära sig för att inhämta kunskap. Engagemang ochmotivation är det som lärarna anser bidrar till att eleverna använder sig av målspråket iengelskundervisningen. Och att det är med hjälp av engagemang och motivation som elevernakan fortsätta framåt i sin språkutveckling. / The aim with this study is to get an overview of teachers’ usage of target language during theirEnglish lessons. The study is conducted through a survey and interviews with teachers thatteach English in year 4-6. The research that this study based on shines a light on the choicesthat teachers make in their teaching, such as, why they use the amount of target language thatthey use and how they motivate their pupils to use target language during the lessons. Thematerial for this study was collected through three interviews with three different teachers anda survey with a total of 70 teachers. When the material from the survey and interviews wereanalysed there was a pattern seen in all of the answers. Teachers base their target language usebased on the current knowledge level that the pupils have. They justify their usage of targetlanguage by stating that it is important for the pupils to be around the language to learn thelanguage. Encouragement and motivation towards the pupils contribute to the pupil’s usage oftarget language. Encouragement and motivation is the main piece that helps pupils further onin their language learning. / <p>Engelska</p>

Gymnasielärare i Sverige använder friutrymme i läroplanerna för att konstruera undervisningsmoment utifrån olika föreställningar om språk. Mot bakgrund av detta undersöker denna fallstudie hur en lärare formulerar och positionerar sig mot ansatser till urval, regimentering av språkkunskap och modellering av kompetens inom gymnasieämnet svenska som andraspråk. I fallstudien har kursdokument och lärarens terminsplanering använts som underlag för att genomföra en interaktions- och samtalsbaserad intervju. Analys och resultatredovisningen stöttar sig mot en språkideologisk inramning där uppfattningar om kompetens, kunskap och tolkningskedjor, så kallade entextualiseringsprocesser, synliggjorts genom att undersöka hur läraren formerar olika subjektspositioner i tilltal och yttranden riktade mot olika adressater. Resultatet i denna studie visar att läraren adresserar högskolan, organisatoriska förutsättningar som tid och resurser, den egna levda erfarenheten av undervisning, lärarprofessionen, samt föreställningar om normer som grundläggande för det textmässiga urval som läggs fram i undervisningssammanhang. Dessa föreställningar uttrycks i olika grad beroende på hur läraren positionerar sig i olika frågor. Resultaten visar även på föreställningar om att svenska som andraspråksämnets relevans och säregenhet tycks minska till fördel för Svenskämnet i kursprogressionen.

Denna uppsats redovisar en fenomenografisk studie där syftet var att undersöka hur yrkesverksamma lärare arbetar med formativ bedömning i ämnet svenska som andraspråk enligt kursplanen för grundskolans årskurs 7–9. Tre lärare varav en som undervisar i grundskolans årskurs 7 till 9 och två inom gymnasiets språkintroduktionsprogram intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades och analyserades enligt en fenomenografisk analysmetod. Framträdande resultat visar att en stor del av arbetet med formativ bedömning sker genom att aktivera eleverna i informella undervisningsaktiviteter där de är uppmuntrade att använda sitt språk i klassrummet samt att en stor del av undervisningen och återkopplingen till eleverna bör ske muntligt med visuellt stöd för att vara effektiv för elevernas utveckling.

The present study aimed to investigate how teachers at SFI practice the instruction of learning strategies, and under what preconditions this subject is undertaken. The method used is qualitative and data has been collected through interviews of three teachers with experience of teaching at SFI. The result shows that the instruction can be organized either separately or integrated in the regular language instruction. The preconditions vary but are particularly influenced by the students' cultural and linguistic background, as well as their educational background. The teachers deem that many of the students, who mostly relies on translating, need to develop their skills and therefore strongly benefits from strategy instruction. Mostly their instruction is explicit and focuses, among other methods, on mind maps, summaries and guessing strategies.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett tvärspråkligt angreppssätt vid läsning av en novell kan ge eleverna en djupare förståelse för det skönlitterära verket, där läsning på modersmålet är den oberoende variabeln. Denna kvasiexperimentella studie genomfördes i en klass i ämnet Svenska som andraspråk nationell delkurs 4 och utformades som ett boksamtal. Studien besvaras primärt genom hypotesprövning. I den kvantitativa jämförelsen, som baseras på en kvalitativ analys utifrån Xenia Hadjioannou och Jane S. Townsends (2015) etnografiska diskursanalys, undersöker vi det bakomliggande motivet till deltagarnas yttranden (drag). För att få en djupare förståelse för boksamtalen genomfördes även semideltagande observationer samt en avslutande enkätundersökning. I den inledande kvalitativa analysen samt under observationerna kan en skillnad mellan grupperna observeras där gruppen som fick läsa novellen på både sitt första- och andraspråk uppvisar en djupare förståelse för novellen. Däremot visar den efterföljande kvantitativa hypotesprövningen inte ett statistiskt signifikant resultat varav resultatet inte kan generaliseras till populationen. Trots att studiens nollhypotes inte kan förkastas tyder studiens kvalitativa resultat på att andraspråkslärare bör använda sig av boksamtal i undervisningen samt ge eleverna möjlighet till läsning på sitt modersmål för att, om inte annat, bejaka elevernas tidigare erfarenheter.