This study is an investigation of what digital tools and approaches teachers use in their teaching of English as a foreign language in Swedish primary schools, in years 4-6 in the Swedish state school system. This study also addresses obstacles and limitations which teachers believe exist in the incorporation of digital tools into their teaching at this level. Using the digital literacy framework as an analytical basis, the study presents results obtained from semi-structured interviews involving six primary school teachers teaching English as part of a range of subjects within the primary curriculum. Interviews were conducted in pairs of teachers. The results emerging from the interviews indicated that the widespread availability of technological tools in the classroom is not necessarily a guarantee that the technology is used in the most advantageous manner by teachers at this level. This finding runs contrary to the fact that the schools in question have provided pupils with 'one-to-one' solutions in the form of individual computer/ tablet loans. Another result emerging from the study is that teachers tended to be fairly conservative in their planning of English lessons involving ICT.

This study aims at generating an understanding of today's teaching in English. The study  seeks to find out in what extent teachers in grade 4-6 speak English during the lessons in English and on what occasions the teacher chooses to use the English language. The work empiricism consists of two different methods, classroom observations and qualitative interviews. In order to get such a broad picture of teacher's English teaching as possible, classroom observations were conducted first and then supplemented with an interview. Respondents participating in this study work in the municipal sector at four different schools in central Sweden.          The study shows that English as an teaching language is used at all times during the lesson, and that English is the most used teaching language. The teaching language fluctuates a lot, and the teachers who participated in this study mainly choose languages according to the group and the pupils in the group. All participating teachers used Swedish as a tool to answer the students' questions and guide them. The teachers primarily want to create a safe place for the students and to make sure everyone understands what´s being said on the lessons. / Denna studie syftar till att generera förståelse för dagens undervisning i engelska. Jag undersöker i denna studie i vilken utsträckning lärare i 4-6 talar engelska under lektionerna i engelska och vid vilka tillfällen läraren väljer att använda det engelska språket. Arbetets empiri utgörs av två olika metoder, klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer. För att få en sådan bred bild av lärares engelskundervisning som möjligt så genomfördes klassrumsobservationerna först och kompletterades sedan med en intervju. Respondenterna som deltar i denna studie arbetar inom den kommunala sektorn på fyra olika skolor i Mellansverige.          Studien visar att engelska som undervisningsspråk används under alla tillfällena under lektionens gång och att engelska är också det undervisningsspråk som används mest. Undervisningsspråket växlar väldigt mycket och lärarna som deltog i denna studie väljer främst att välja språk utefter vilken grupp och vilka elever som finns i gruppen. Alla deltagande lärare använder svenska som ett verktyg för att besvara elevernas frågor och vägleda dem. Lärarna vill i första hand skapa trygghet för eleverna och vill säkerställa att alla ska känna att de förstår vad som sägs.

Syftet med studien är att ge en kvalitativ belysning av högstadieelevers uppfattningar om vilka hinder och möjligheter som finns med att målspråket (spanska) används som klassrumsspråk och vilka metoder och strategier som de uppfattar som framgångsrika för att främja målspråksanvändningen i klassrummet. För att undersöka informanternas uppfattningar har en kvalitativ ansats tillämpats. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med två spansklärare på högstadiet och genom fokusgruppsintervjuer med elever från dessa lärares undervisningsgrupper i årskurs 7 och 9. Sammanlagt har två lärarintervjuer och sex elevintervjuer, med totalt 22 elever, genomförts. Vidare har intervjuerna analyserats med hjälp av teorier och begrepp som berör språkinlärning, språkliga strategier och sociala relationer. Slutsatser som dragits av det analyserade materialet är att elever som har erfarenhet av att målspråket används som klassrumsspråk föredrar detta framför att svenskan används som klassrumsspråk. Några möjligheter som eleverna uppger med en undervisningspraktik där målspråket används som klassrumsspråk är att de lär sig mer spanska, får en bättre förståelse för de språkliga strukturerna, får större ordförståelse samt att de får en bättre relation till sin lärare. Resultaten visar även på att eleverna vill att svenskan används i viss utsträckning för att stödja förståelsen av spanskan. Detta i form av översättningar vid behov och vid betygssamtal och då läxor ges. Slutligen visar resultaten på att en förutsättningen för att läraren i så hög utsträckning som möjligt ska kunna använda sig av målspråket som klassrumsspråk är att läraren och eleverna använder sig av språkliga strategier, såsom kroppsspråk, kontextuellt stöd, bildstöd etc.

Studiens syfte är att undersöka lärarnas uppfattningar gällande användning av skönlitteratur i svenska som andraspråk. Undersökningens realiseras genom att skapa empiriska data om lärarnas uppfattningar. Detta görs genom att besvara på frågeställningar som gäller vad lärarna berättar om användning av skönlitterära texter i undervisningen och hur de beskriver deras egna arbete med skönlitteratur i svenska som andraspråk. Studien använder sig av fenomenografi med en kvalitativ metod. Metoden i studien tillämpas med användningen av en semistrukturerad intervju. Resultat som framkommer är att lärarna uppfattar urval av skönlitteratur som en komplex och väsentlig del gällande användning av skönlitteratur och undervisningen bör utgå från en erfarenhetsbaserad undervisning med fokus på elevernas bakgrund, förkunskap och erfarenhet. Dessutom visar denna studie att lärarna uppfattar att syftet med undervisningen innebär skapande av läslust bland eleverna samt engagerade och analytiska läsare. Slutsatser är att lärarna uppfattar undervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv med en erfarenhetsbaserad undervisning där elevernas varierade sociala, ekonomiska och kulturella bakgrunder övervägs i hög grad. Dessutom uppfattar de att arbetssättet består av en interaktionell och integrerad språklig undervisning med muntliga och skriftliga uppgifter som innebär en högkognitiv undervisning. Lärarna berättar också att de vanligaste skönlitterära texter som väljs i undervisningen är noveller och ungdomsnoveller. Det som studien åskådliggör framför allt är att skillnader i uppfattningar synliggörs på en detaljerade nivå där olika typer av texter och arbetssätt uppfattas som användbara och övervägs beroende på elevernas förutsättningar och lärarnas erfarenheter. Studien visar även att det inte finns någon bestämd och unik formel för att verkställa en andraspråksundervisning med användning av skönlitteratur.

The aim of this study is to investigate the opinions teachers teaching English in grades 4-6 have on Extramural English in school, the advantages and disadvantages Extramural English brings, and how they teach to support the acquisition of English for students. The study is based on the following questions: Which teaching methods supports students' language acquisition of English according to teachers in grades 4-6? Which connections do teachers see between students' Extramural English and their attitude to, and knowledge of, English? Do teachers let students' Extramural English interests take place in the classroom, and in which ways? Results from interviews with five teachers from four different schools, and questionnaire responses from 122 teachers, has been used to create the basis for the study. Results show that participating teachers find students attitude to English, as a language as well as subject in school, to be mainly positive. From the teacher’s perspective the students positive attitude reflects on student’s production of English. Many of the teachers express that they include elements of Extramural English when they teach. The study may be of interest from a didactic perspective as it provides insight to how teachers view, and use, Extramural English while teaching. / Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare som undervisar i engelska i årskurs 4-6 ser på fritidsengelska i skolan, eventuella fördelar och nackdelar som fritidsengelska innebär, men också hur man undervisar för att främja förvärvandet av engelska hos eleverna. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka undervisningsmetoder främjar elevers språkförvärvande av engelska enligt lärare i årskurs 4-6? Vad ser lärare för kopplingar mellan elevers fritidsengelska och deras inställning till, och kunskaper i, engelska? Låter lärare elevernas fritidsengelska ta plats i klassrummet, och i så fall hur? Resultat från intervjuer med fem lärare från fyra grundskolor, samt enkätsvar från 122 lärare, har använts för att skapa underlag till studien. Av resultaten framgår det att medverkande lärare anser att elevers inställning till engelska, både som språk och som skolämne, är huvudsakligen positiv. Ur lärarnas perspektiv reflekteras elevernas positiva inställning i deras produktion av engelska. Majoriteten av lärarna uttrycker även att de inkluderar fritidsengelska element i sin undervisning. Studien kan vara av intresse ur ett didaktiskt perspektiv då den ger en inblick i hur lärare idag ser på, och använder sig av, fritidsengelska i sin undervisning.

Efter nyligen utförd lärarutbildning bör nyexaminerade lärare vara bekanta med nyare forskning som är relevant inom utbildningsvärlden. Redan verksamma lärare som genomgått utbildning för en längre tid sedan, kanske inte kan förväntas ha samma uppdaterade syn på vad forskningen anser vara den mest gynnsamma undervisningspraktiken. Enligt de forskningsbelägg som finns bör engelska undervisas på engelska i första hand för att gynna elevers lärande. Av tidigare forskning kan utläsas att alla lärare inte är bekväma med att använda endast målspråket. Forskningen visar även på att elevers förstaspråk kan vara användbart, till exempel genom arbetssätt som bygger på translanguaging eller användandet av kodväxling. Vet aktiva lärare om hur förstaspråket och målspråket kan samverka? Här undersöks hur verksamma lärare ställer sig till forskning som finns om att engelskundervisning bör hållas på engelska så långt det är möjligt. Dessutom är det av relevans att svara på om lärarnas tankar kring sin undervisning liknar eller skiljer sig från den praktik som forskningen förespråkar. Därför ställs frågan också hur lärare undervisar och använder sitt muntliga språk samt varför. En mindre grupp lärare som undervisar i engelska 4–6 intervjuas och delger sina tankar om hur de undervisar och varför. Resultatet av denna studie visar hur några verksamma lärare kan anses ha en syn på undervisningspraktik som stämmer överens med det aktuell forskning förespråkar.

Denna studie handlar om hur kunskaps- och färdighetsrelaterade nivåskillnader påverkar engelskundervisning på mellanstadiet. Studien undersöker vilka utmaningar kunskaps- och färdighetsrelaterade nivåskillnader skapar i undervisningen samt vilka metoder som kan användas för att skapa en flexibel och anpassningsbar undervisning i engelska. Studiens empiri består av kvalitativa intervjuer där sju lärare från två kommuner intervjuats. För att få en djupgående bild av lärarnas egna uppfattningar, erfarenheter och reflektioner genomfördes semistrukturerade intervjuer där lärarnas egna tankar fick ta plats.  Studien visar att kunskaps- och färdighetsrelaterade nivåskillnader har en stor påverkan på engelskundervisning på mellanstadiet. Den visar också att dessa skillnader skapar stora utmaningar hos undervisande lärare och att det, trots en förståelse för de behov som nivåskillnaderna skapar, råder brist på effektiva och hållbara undervisningsstrategier för att möta alla de olika nivåerna. / This study is about the way in which disparate knowledge and proficiency levels affect the teaching of English in middle schools. The study examines what challenges the discrepancy in in knowledge and proficiency levels create, and what methods that could be used to create a flexible and adaptable teaching of English. The study is based on seven qualitative interviews with seven teachers from two municipalities. In order to get a profound view of the teachers´personal perceptions, experiences and reflections, semistructured interviews were used to give the respondents ample opportunity to reflect upon their own thoughts.  The study shows that the disparate knowledge and proficiency levels have a great impact on the teaching of English in middle schools. It also shows that they create great challenges for teachers of English and that despite a widespread understanding of the needs that the different levels create, there is a lack of effective and sustainable teaching strategies to meet all of the different levels.

This study investigates when and why teachers use code-switching as a method as well as teachers’ approach to the use of code-switching as a language strategy. I’ve seen that pupils in Swedish schools have a problem with oral communication and often use code-switching as a strategy. Earlier research has been done on the subject, but most has been done with observations of pupils or teachers. There is also a lack of research done in Swedish schools. It therefore felt necessary to carry out a study interviewing teachers about their approach to the strategy and how they use it. The informants of the study are five teachers who teach English in grades 4-6 in four Swedish schools. Interviews as a qualitative method were used to be able to answer the research questions. The results show that four of the informants use code-switching quite frequently. It shows five different reasons why they code-switch and that they mostly have a positive approach to the strategy, while they see the negative aspects and wish they could use the English language more in class. One of the informants has got a negative approach to the subject and only used codeswitching when necessary. The conclusion shows that all informants think that code-switching helps pupils that have a difficulty with the language of some sort. / Syftet med denna studie var att undersöka när och varför lärare använder kodväxling som metod och även lärares inställning till kodväxling som språkstrategi. Jag har sett att elever i svenska skolor har svårigheter med den muntliga kommunikationen och ofta använder kodväxling som strategi. Tidigare studier har utförts på ämnet men de flesta har varit observationer av elever och lärare. Det råder också brist på forskning utförd i Sverige. Därför kändes det nödvändigt att utföra en studie där lärare intervjuas kring deras inställning till och användande av strategin. Studien genomfördes på fem lärare som undervisar i engelska i årskurs 4–6 på fyra svenska skolor. Intervju som kvalitativ metod användes för att kunna svara på forskningsfrågorna. Resultaten visar att fyra av informanterna använder kodväxling ofta. De visar fem olika anledningar till att de kodväxlar och att de mestadels har en positiv inställning till strategin, samtidigt som de ser negativa aspekter och önskar att de använde engelskan mer i undervisningen. En informant har en negativ inställning till strategin och använder den bara när det är nödvändigt. Slutsatsen visar att alla informanter tycker att kodväxling är bra när det kommer till elever som har någon svårighet med språket.

Given the importance of reading in life, it is worrying that reading comprehension as well as the interest in reading among Swedish students, especially older students, have decreased during the 21st century. One way of addressing this problem is the explicit teaching of reading strategies, which has proven effective in improving reading comprehension and is supported by the revised English as a Second Language (ESL) syllabus published by the Swedish National Agency for Education (SNAE) – effective as of 1 July 2021. This systematic literature review aims to examine the reading strategies mentioned in the revised syllabus and what these can entail in practice. This is done by comparing them to reading strategies investigated in previous research and investigating the didactic and pedagogical consequences that can arise in the teaching as a result of the wording in the ESL syllabus. The results of this research review were sorted into the following categories of strategies: visualising, retelling, predicting content, posing questions, taking notes, identifying main ideas and inferencing, and associating and using prior knowledge. The results show that the wording in the ESL syllabus, as it stands, complicates interpretations for teachers, but that the strategies can be described using research independent from SNAE, somewhat facilitating the actual use of the syllabus for working teachers. It can, however, not be assumed that teachers do this with their limited time. The results also show that education among teachers on reading strategies, at least in L2, is inadequate, affecting the quality of reading strategy teaching and the reading comprehension of students. Thus, it is of importance that teachers obtain knowledge of the teaching of reading strategies, suitably during their studies at the teacher education programme. Future research could benefit from investigating the actual use of reading strategies in classrooms, comparing reading strategies in ESL to other subjects, or looking into textbooks’ use of reading strategies.