Forskning och studier visar att behärskandet av matematikspråk är viktigt för kunskapsutvecklingen inom matematik samt att eleven riskerar att misslyckas om hen inte förstår begreppen. Studier har också visat att textbaserade uppgifter riskerar att skapa hinderför elever då språket kan vara svårbegripligt. Samtidigt visar undersökningar att användandet av läromedel dominerar matematikklassrummet och att tyst räkning i boken är ett vanligt arbetssätt. Uppsatsens syfte var att granska språkbruket i två upplagor av tre olika läromedels texter om geometri med kvantitativ innehållsanalys. Förekomsten av vardagsspråk, skolspråk och matematikspråk kartlades och resultatet användes för att undersöka förekomsten av ord och begrepp med dubbel betydelse. Resultaten visar att runt 3-4 % av texten innehåller ord eller begrepp med dubbel betydelse som skulle kunna skapa hinder för elever ispråksvårigheter. Genom att analysera matematikläromedel kan både lärarstudenter och praktiserande lärare förekomma eventuella språkförbistringar och istället bidra till att elever utvecklas både språkligt och matematiskt.

Formativ bedömning har under flera år varit en metod som förespråkats i undervisning. En central del inom den formativa bedömningen handlar om att synliggöra mål och kriterier för eleverna. En del forskning hävdar att det krävs mer djupgående undersökningar om hur den formativa bedömningen fungerar i förhållande till varje ämne. Matematik är ett ämne där det har visat sig vara vanligt att elever är omedvetna om vilka mål de arbetar mot. Syftet med den här studien var att undersöka hur matematiklärare arbetar för att involvera elever på mellanstadiet i mål och kriterier. Åtta lärare intervjuades och fem av dem observerades vid ett eller två tillfällen. Intervjuerna transkriberades och det som var av vikt för syftet antecknades under observationerna. Materialet analyserades utifrån ett socialsemiotiskt perspektiv på kommunikation och kategoriserades utifrån teman. Resultaten visade att lärarna använde fyra olika kommunikationsformer men få metoder för att involvera eleverna i mål och kriterier.

Höstterminen 2018 blev programmering ett obligatoriskt inslag i matematik. Syftet med detta examensarbete är att tydliggöra vilka utmaningar som blivande och verksamma lärare kan stöta på i arbetet med programmering inom matematik för årskurs 4 – 6 för att vara förberedd och kunna arbeta med dessa på ett effektivt sätt. För att ta reda på detta har kvalitativa intervjuer genomförts som sedan analyserats genom tematisk analys. Resultatet visar att lärare ser flera olika sorters utmaningar, som exempelvis brist på lärarkunskaper och tid. Det finns mer och mindre effektiva strategier som lärarna använder för att arbeta med dessa utmaningar. Fortbildning ses som det största behovet för att kunna övervinna utmaningarna. Utmaningar som framkommit i studien är inga nya fenomen utan har funnits sedan införandet av programmering i skolan. Lärare tar stort ansvar i arbetet med programmering men för att utmaningarna ska kunna övervinnas krävs arbetsinsatser från högre instanser.

Detta examensarbete är en kvalitativ undersökning om Singaporemodellens användning isvenska matematiska klassrum från ett lärarperspektiv. Fördelar och utmaningar synliggörsvia målstyrda intervjuer med lärare som använder sig av modellen. Data har samlats in samtanalyserats baserat på grounded theory. Resultatet visar att lärarna som är med i studienbesitter goda erfarenheter av modellens struktur samt arbetssätt. Lärarna upplever att elevernauppvisar en god attityd till lektionsstrukturen och elevresultaten upplevs högre än denperioden innan metoden applicerades i klassrummet. Studien visar att införandet avSingaporemodellen i svenska klassrum skett behändigt då läromedlet samt laborativa materialär till stor stöttning för lärarna. Slutligen upplevs den aktiva lärarrollen som utmanande därerfarenhet är en nyckel till framgång i undervisningen. Den tydliga strukturen för lärarna samtutvecklingen av den kommunikativa förmågan för eleverna visar sig vara två centralafördelar. En stor utmaning enligt undersökningen är att inkludera alla elever beroende pånivåskillnader hos individerna.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att skapa en bild av hur lärare för förskoleklass och årskurs 1–3 arbetar med elever som har matematiksvårigheter. Först undersöks lärarnas egna uppfattningar kring begreppet matematiksvårigheter för att sedan undersöka hur dessa lärare arbetar med att upptäcka elever med matematiksvårigheter och hur de anpassar sin dagliga undervisning för att tillgodose dessa elevers behov. Metoden för att samla in data till denna studie var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att lärarna uppfattar begreppet matematiksvårigheter på skilda sätt, även om de är ganska eniga i att matematiksvårigheterna oftast märks via samtal med eleven och med hjälp av bedömningsstöden. Studien visar att lärarna arbetar på olika sätt för att inkludera elever med matematiksvårigheter. De gör olika anpassningar, både i helklass och för enskilda elever och anpassningarna kan skilja sig åt beroende på vilken årskurs som eleverna går i.

Följande kvalitativa studie fokuserar på att beskriva vilka faktorer lågstadielärare uttrycker har inverkan på elevers motivation att lära sig matematik och vad en lågstadielärare gör i sin matematikundervisning i syfte att motivera sina elever. Studien är inspirerad av etnografi och har två datainsamlingsmetoder. Datainsamlingsmetoderna består av observationer och semistrukturerade intervjuer. Resultatet i denna studie visar att lärarna uttrycker att elevnära ämnen, utmaningar, osäkerhet, nya material och lärares och föräldrars inställning har inverkan på elevernas motivation för att lära sig matematik. Lärarna uttrycker också att de använder sig av varierad undervisning för att motivera sina elever. Med hjälp av teorin om självbestämmande kan resultatet tolkas som att lärarna försökte öka elevernas inre och yttre motivation under sin undervisning. Lärarna uttrycker att eleverna blir motiverade av nya material och nya saker i sin matematikundervisning vilket de gör genom att öka elevernas yttre motivation och det är studiens bidrag.

Sammanfattning: Aktuell uppsats syftar till att ta reda på hur lärare använder sig av formativ bedömning i sin matematikundervisning på lågstadiet. För att ta reda på detta användes en kvalitativt metod där sex utbildade lågstadielärare intervjuades enskilt med en semistrukturerad intervjumetod. Resultatet visar att lärarna har generell kunskap kring vad formativ bedömning innebär men inte djup sådan och därför använder de formativ bedömning på ett varierande vis med goda intentioner men inte alltid med kvalité. En slutsats som är möjlig att göra är att lärare behöver mer konkret och praktisk kunskap kring formativ bedömning för att i sin tur kunna använda det på ett effektivt vis i sina respektive klassrum.

Digital kompetens är en av nyckelkompetenserna i ett livslångt lärande, enligt Europa kommissionen och Sveriges regering. Den här rapporten undersöker hur lärare själva definierar digital kompetens, hur de utvecklar sin egen digitala kompetens och hur information och kommunikationsteknik (IKT) används inom matematikundervisningen i grundskolan. Data har inhämtats dels kvantitativt genom enkät samt kvalitativt genom intervjuer. Databearbetning och analys av enkät och intervjuer har gjorts kvalitativt genom Grounded theory med kvantitativa inslag. Resultatet visar att lärarnas definition av begreppet digital kompetens ses främst som en teknisk förmåga och en förmåga att kunna använda digitala verktyg i undervisningen. För utveckling av sin egna digitala kompetens krävs ett personligt intresse, fortbildning och rätt utrustning. Syften till användning av IKT i matematikundervisningen är främst för att motivera eleverna på ett lustfyllt sätt och för att individualisera undervisningen. Slutsatsen är att lärare behöver definiera begreppet digital kompetens och medvetandegöra vad det innebär att vara digitalt kompetent.