Syftet med denna studie är att hitta olika undervisningsmetoder som fungerar väl med tal i bråkform. Studien riktar sig mot elever och undervisande lärare i mellanstadiet. I denna skrift synliggörs några svårigheter med undervisningen av bråktal samt hur dessa svårigheter kan övervinnas. Syftet är även att finna olika artefakter och laborativa läromedel som är anpassade eller fungerar väl in i undervisningen av tal i bråkform. Interjuver med lärare, litteratur och enkätfrågor till elever i mellanstadiet ger svar på frågeställningen. En varierad undervisning med olika artefakter i en kombination med elevernas samspel mellan varandra ger en god undervisningsmetod av tal i bråkform.

Syftet med detta projekt är att undersöka hur olika lärare undervisar för en mer inkluderande undervisning i matematik utifrån tre frågeställningar. Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes med fyra medverkande matematiklärare genom ett målstyrt urval. Intervjuerna fördes på distans, spelades in, transkriberades ordagrant, analyserades, kodades sedan utifrån teman och sammanställdes slutligen till ett resultat. Flera av lärarna i studien upplever känslan av otillräcklighet och brist på tid som svårast. Varierande undervisningsmetoder visar på ökad möjlighet till inkluderande matematikundervisning. Gemensamt går att se hur lärarnas metoder utvecklats med hjälp av deras kunskap för läroämnet och att allas mål är att utveckla dessa metoder för att bli så meningsfull och inkluderande som möjligt. Det framgår också att lärarna anser det vara av yttersta vikt att de får ett adekvat stöd och tillgänglighet av resurser för att skapa så bra förutsättningar för lärande som möjligt.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur lärare beskriver hur de arbetar med muntlig kommunikation i matematikundervisningen. Vidare består syftet också i att belysa hur lärare upplever att den muntliga kommunikationsförmågan påverkar elevernas lärande i matematikundervisningen. För att komma fram till studiens syfte skall följande frågor besvaras:  Vilka metoder använder lärare för att utveckla elevernas kommunikationsförmåga?Hur upplever lärare att den muntliga kommunikationsförmågan påverkar elevernas lärande i matematikundervisning?För att få svar på frågeställningar används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades sex behöriga lärare som undervisar i matematikämnet i förskoleklass, låg- och mellanstadiet som har minst fyra års yrkeserfarenhet inom matematikområdet. Resultatet visar att lärare använder olika metoder och arbetssätt för att skapa muntlig kommunikation i matematikundervisningen. Alla lärare som deltog i undersökning använder formativt arbetssätt såsom feedback, uppmuntra eleverna att vara resurs för varandra samt att genomföra kamratbedömning som ett sätt att skapa muntlig kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visar också att muntlig kommunikation har en viktig roll för elevernas lärande, där elevernas har möjlighet att utveckla sin förståelse av begrepp och resonemang. Alla lärare i undersökningen betonade att muntlig kommunikation är ett användbart verktyg för att identifiera elevernas individuella behov samt som en grund för att anpassa och utveckla undervisningens metoder.

Syftet med studien är att undersöka hur lärarhandledningar stöttar lärare i att undervisa matematisk problemlösning. Studien använder en kvalitativ ansats och de fem undervisningspraktikerna: förutse, överblicka, välja ut, ordna och koppla ihop har använts som utgångspunkt för att skapa ett analysverktyg. Fyra olika lärarhandledningar har analyserats och resultatet visar att olika lärarhandledningar ger lärare olika typer av stöd när det gäller att planera och genomföra matematisk problemlösning utifrån de fem undervisningspraktikerna. Studien visar vidare att det finns tendenser i en av de analyserade lärarhandledningarna att lotsa elever till en lösning när de arbetar med problemlösande uppgifter. Resultatet visar vidare att lärarhandledningarna stödjer genomförandet av klassrumsdiskussioner för att utveckla elevers problemlösningsförmåga. Ingen av lärarhandledningarna uppfyller alla de fem undervisningspraktikerna, därmed är en slutsats att det i lärarhandledningar tycks finnas stöd för lärare att planera och genomföra matematisk problemlösning, men det ser olika ut i olika lärarhandledningar och att det därmed är viktigt att lärare är uppmärksamma på det.

The operation of the Solitaire algorithm is based on a deck of cards, including two different jokers. We use the computer to simulate the Solitaire algorithm and analyze the key stream which is generated by the algorithm.We mainly analyze the maximum cycle length of the key stream and doNIST test.

Studiens syfte är att undersöka lärares användning av läroboken i matematikundervisning och planering i lågstadiet. Detta har undersökts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med totalt nio utbildade, verksamma lågstadielärare. Alla data har analyserats med en tematisk analys med den utvecklade didaktiska triangeln som teoretiskt ramverk. Resultatet visar att lärobokens användning skiljer sig mellan lärarna men de flesta använder sig av läroboken i hög grad. Vidare visar resultatet att det matematiska innehållet styr hur eleverna får arbeta med läroboken. Slutsatsen är att läroboksanvändningen har visat sig bidra med varierande arbetssätt i undervisningen samt underlätta för lärarna i planeringsarbetet. Valet av lärobok bör därmed övervägas noga av lärarna själva för att passa varje enskild lärares undervisning.

Syftet med examensarbetet är att synliggöra elevers uppfattning av Singaporemodellen. Metoden som examensarbetet har använt är att intervjua elever samt att en observation har utförts för att kunna synliggöra om det som framkommer i intervjuerna återspeglas i undervisningen med Singaporemodellen. Det som framkommit i resultatet är övervägande fördelar som innefattar att många av eleverna tycker om att arbeta tillsammans och lära av varandra. Samtidigt finns det vissa elever som känner sig stressade med arbetssättet i form av att hinna färdigt med uppgifterna under lektionstiden. Ser man till Singaporemodellen i hänsyn till att vara en individanpassad matematikundervisningsmodell framkommer att eleverna ser positiva och negativa utmaningar med modellen samt att de flesta elevernas behov blir tillgodosedda med Singaporemodellen inom matematikundervisningen på lågstadiet.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka lågstadielärares användning av digitala verktyg i matematikundervisningen och deras erfarenheter av användningen av dessa i klassrummet. Data samlades in genom webbenkäter, en länk till enkäten publicerades i två Facebook-grupper. Det lämnades in 102 enkäter men till följd av studiens urvalskriterier har endast 90 enkäter analyserats i resultatet. Studiens resultat visar att lärarna i studien använder digitala enheter och ämnesspecifika programvaror mest i matematikundervisningen. De digitala verktygen används främst till färdighetsträning och för att skapa variation i lektionsinnehållet. Lärares erfarenheter av användningen går isär. Å ena sidan anser vissa lärare att när digitala verktyg används välplanerat bidrar de till att skapa ett varierat och relevant lektionsinnehåll, å andra sidan uttrycker 47% av lärarna att de ofta använder digitala verktyg oplanerat. En möjlig slutsats är att lärarna är medvetna om vikten av att planera användningen men att de digitala verktygen ibland används spontant i undervisningen och då saknas en planering.

Studiens syfte var att ta reda på hur utomhusmatematik används av lärare i årskurs F-3. Sju intervjuer har genomförts med F-3 lärare för att ta reda på hur de uppfattar naturen som resurs i matematikundervisning samt vilka fördelar och nackdelar de anser finns med utomhusmatematik. Kvalitativa intervjuer har transkriberats och tematiskt analyserats och därframgick det att; utomhusmatematik är ett verklighetsnära och undersökande arbetssätt som hjälper elever att förstå matematik. Utomhusmatematik ökar möjligheten till ett diskussionsrikt arbete i matematik vilket är av betydelse för att det ökar elevernas tilltro till sin matematiska förmåga. Det framgick även i studien att utomhusmatematik är ett önskvärt arbetssätt men attlite resurser, för stora grupper och närheten till skog är faktorer som gör att det inte används i den utsträckning som lärarna i denna studie skulle vilja.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i F-3 uppfattar begreppet begränsat arbetsminne samt hur de uppfattar svårigheter och framgångsfaktorer hos elever med begränsat arbetsminne i arbete med addition. Undersökningen gjordes genom 8 kvalitativa intervjuer med lärare och speciallärare. Resultatet av undersökningen visade att svårigheterna som ofta uppsåtr är att eleverna får svårt att följa instruktioner, att de lätt tappar bort sig i additionsberäkningar samt att de har svårt att finna strategier. De stöd samt framgångsfaktorer som lärarna kunde finna hos elever med problematiken i arbete med addition var tydliga och korta instruktioner samt praktiskt och kooperativ lärande med samtal i fokus. Undersökningen visar på att det brister i vetskap kring begränsat arbetsminne hos en del lärare men att det är vanligt att ett begränsat arbetsminne är orsaken till matematiksvårigheter.