Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka verksamma pedagogers erfarenheter av ett laborativt arbetssätt inom matematikämnet. Jag vill veta i vilken utsträckning de använder metoden i sin undervisning samt om ett laborativt arbetssätt kan vara en lösning för elever med matematiksvårigheter. Jag har intervjuat tre lärare och en specialpedagog från två olika skolor. Av studien framgår att informanterna använder sig av det laborativa arbetssättet i olika utsträckning och att de har något skilda synsätt på materialet och dess användning. Det har framgått att tydlighet i instruktioner och kommunikation är två viktiga aspekter för att arbetet ska vara välfungerande. Det pedagogerna tar upp som negativt är att arbetet är tidskrävande och att det lätt kan bli rörigt och högljutt i klassrummet då man arbetar laborativt. Men de tror ändå att arbetssättet kan ha en vinnande roll om undervisningen bedrivs på rätt sätt, vilket är något varierande enligt pedagogernas synsätt.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om laborativa arbetssätthjälper elever att skapa förståelse för ett matematiskt innehåll samt attjämföra detta med tidigare forskning och undervisande lärares tankar kringdetta. Genom intervjuer med både elever och pedagoger samt en observationav eleverna när de löser en uppgift har jag undersökt informanternasenskilda uppfattningar om ämnet matematik och olika arbetssätt. Resultatetvisar att arbete med läromedlet är det arbetssätt som används mest. Ändåframkommer det i intervju med pedagogerna att laborativa arbetssätt hjälpereleverna att förstå det matematiska innehållet. På samma sätt uttrycker sigeleverna. De anser att de i väldigt hög grad blir behjälpta av att arbetalaborativt men att det inte är ett arbetssätt som används i särskilt hög grad,men ett arbetssätt som eleverna gärna skulle välja om möjlighet gavs.

Syftet med studien är att undersöka hur matematiklärare arbetar för kunna väcka elevernas intresse för matematik. Även användningen av matematikens historia i matematikundervisningen belyses i detta arbete. Jag visar i mitt arbete hur matematikens historia kan användas, och varför den ändå inte användas. Kvalitativt arbetssätt valdes där tre olika lärare observerades och intervjuades. Resultaten visar att lärarna försöker knyta matematiken till elevernas vardag och sätta matematiken i ett sammanhang. Lärarna förstärker elevernas inre och yttre motivation till ämnet genom att skapa intressanta lektioner där eleverna tycker att det är roligt att komma till lektionerna där det finns en trygg miljö som gynnar elevernas lärande. Trots att forskaren visar att användningen av matematikens historia motiverar eleverna mot ämnet är den begränsad i de svenska skolorna.

Denna studie handlar om hur lärare i årskurs 1-3 använder surfplattor i matematikundervisningen. Syftet med studien är att ta reda på hur surfplattor används och hur lärarna arbetar med olika applikationer. För att få svar på det har kvalitativa intervjuer skett med tre lärare. Lärarna använde surfplattan i matematikundervisningen som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Trots att surfplattorna användes som komplement förekom verktyget på hälften av alla matematiklektioner. Ingen av lärarna använde applikationerna utifrån utgivarens rekommendationer om sådana fanns. Fördelarna med verktyget var att det var motiverande för eleverna och de kunde göra fler repetitioner och nöta uppgifter. Nackdelarna var tekniska problem som slut på batteri eller nätverkskrångel.

Det här är en studie som undersöker hur lärare i grundskolan använder digitala spel som redskap i matematikundervisningen. De metoder som används för att ta itu med denna fråga är två kvalitativa metoder: intervjuer och observationer, och fokuserar på lärare som undervisar matematik i årskurs 4-9. Resultaten visar att digitala spel kan användas i undervisningen för variation, färdighetsträning, avstämning, introduktion och dokumentation. Dessutom är motivationen en gemensam faktor till att lärare väljer att använda digitala spel i klassrummet då det lockar elever att utföra uppgifter på ett sätt som de anser vara roligt. Det visar sig att det idag sker en förändring i skolor då digitala spel får en allt större plats i undervisningen, men det krävs mer forskning för att se hur elevernas prestation och motivation påverkas när digitala spel används i större omfattning än vad studien visar.

IKT används i skolan i större utsträckning idag än tidigare och därför är det relevant vad forskning kommit fram till i relationen IKT och elevers motivation. Elevers motivation är viktig för att de ska vilja lära sig, speciellt den inre motivationen. De engagerar sig och lär sig bättre om den inre motivationen stärks. Syftet med studien är att utifrån matematikdidaktisk forskning belysa sambandet mellan IKT och elevers motivation till lärande i matematik i årskurs 4–6. Syftet ska besvaras genom följande frågor: vilka möjligheter och hinder beskrivs i relationen IKT och elevers motivation till lärande i matematik?   Vetenskapligt material samlades in via olika söktjänster där de flesta sökningar gjordes på engelska. Urvalskriterierna som har använts för att hitta relevant material är att ord som ICT, math och motivation skulle finnas med i den vetenskapliga texten. Resultatet visar att IKT kan öka elevers motivation. Det kan exempelvis ske med spel som kan anpassas efter elevers tidigare prestationer och samtidigt kan den interaktiva skrivtavlan öka elevers intresse för matematik. Hinder för elevers motivation förekommer också med IKT såsom problem med teknik och om läraren inte vet hur IKT ska användas. Om lärare vet hur IKT ska användas motiveras elever och de lär sig mer.

I detta arbeta har jag försökt ta reda på hur olika F-3 lärare arbetar för att stimulera elevernas taluppfattning i matematik. För att få en inblick i detta så ställde jag mig frågorna: Hur definierar lärare vad taluppfattning innebär? Vilka arbetssätt använder lärare för att stimulera elevernas taluppfattning? och vilka svårigheter kan finnas? För att få svar på dessa frågor så intervjuade jag sex olika lärare som arbetade i F-3.  Resultatet jag fick fram hade både likheter och skillnader. Alla lärare definierade dock taluppfattning på samma sätt, vilket var att man har en förståelse för tal. Något annat som alla lärare gjorde var att alla någon gång arbetade med grupparbeten för att stimulera elevernas taluppfattning, det som skiljde dem åt var hur ofta de gjorde det. På frågan som handlade om vilka svårigheter som kan finnas när man arbetar med taluppfattning var svaren olika, bland annat handlade de om hur man arbetar med andraspråkselever och att tillgodose alla elevernas enskilda behov.

En gren inom statistikteorin är den så kallade Regressionsanalysen där man studerar hur data från exempelvis ett stickprov kan anpassas till en graf. Skrivandet av denna uppsats har haft som syfte att studera några av de metoder som finns att tillgå vid bestämning av de ingående parametrarna i de enklare fallen av regression. Dessutom ges i de avslutande kapitlen exempel på den del inom regressionsanalysen som kallas Styckvis Linjär Regression eller Piecewise Linear Regression. / Presentationen är redan avklarad den 26 april 2010 kl. 11.30

Detta arbete syftar till att undersöka hur lärare arbetar med tidsuppfattning i förskoleklassen samt varför de arbetar med det. Intervjuer med sex lärare gjordes för att synliggöra hur lärarna tänker och arbetar för att uppnå en god tidsuppfattning. Arbetet utgick från ett sociokulturellt perspektiv vilket delade in resultatet i materiella och språkliga verktyg. Resultatet visade att lärarna både använder konkret material men även språket i sin undervisning för att hjälpa eleverna att få en god tidsuppfattning.

Syftet med denna studie är att undersöka och ta reda på vilka digitala verktyg används i matematikundervisningen i årskurs F-3, hur dessa verktyg används samt vilka för- och nackdelar lärare ser med användningen av digitala verktyg. Resultatet visar att de lärare som undervisar i F-3 använder sig av datorer, Ipads och smartboard i klassrummet. De fem lärare som intervjuades är överens om att IKT underlättar undervisningen, att man kan motivera elever lättare och jobba mer varierat. De anser att det är ett bra komplement att nå kunskapskraven, det öppnar nya möjligheter att nå eleverna och de ser mer fördelar än nackdelar med användning av IKT.