Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma lärare i årskurserna 1–3 beskriver arbetet med den interaktiva skrivtavlan i NO-undervisningen och hur de resonerar om möjligheter att anpassa undervisningen till varje elev. Utifrån studiens syfte ställdes följande frågeställningar: Vad anser lärarna om användningen med den interaktiva skrivtavlan i NOundervisningen? På vilket sätt beskriver lärarna att de arbetar med den interaktiva skrivtavlan i NO-undervisningen? Hur beskriver lärarna användningen av den interaktiva skrivtavlan för att anpassa NO-undervisningen efter varje elevs förutsättningar och behov? För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har intervjuer gjorts med sex verksamma lärare. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna ser många fördelar med att använda den interaktiva skrivtavlan, några fördelar som lärarna beskriver är lättillgängligheten av konkret material och att det underlättar planeringen/genomförandet av NO-undervisningen. Åsikterna om individanpassning i NO med den interaktiva skrivtavlan är delad, dels beskriver lärarna att behovet inte är lika stort i NO som i till exempel matematik och svenska. Lärarna beskriver också att de inte hinner anpassa undervisningen i NO. Samtidigt som lärarna upplever att den underlättar individanpassningen genom att det är enklare att använda många olika uttryckssätt. En slutsats är att det finns möjlighet att använda den interaktiva skrivtavlan för att anpassa NO-undervisningen. / <p>NO</p>

Denna kvalitativa fallstudie syftar till att tillföra kunskap om hur samarbetande samtal och samundervisning kan bidra till att utveckla ett samarbete som kan stödja och stimulera alla elever på gruppnivå. Resultatet visar att det sker ett kunskapsutbyte, och därmed en förändring av lärmiljön, då speciallärare och lärare i diskussioner och reflektioner bidrar med kunskaper utifrån sina olika kompetenser. Gemensam planeringstid och samarbetsvilja är förutsättningar för samundervisning. Framgångsfaktorer i samundervisningssituationen är att lärarna kompletterar varandra och det går att dela klassen eller arbeta enskilt med någon elev. Utmaningar i samarbetet är att inte vara kvar i gamla tankemönster och i stället se alla elever som ett gemensamt ansvar.

Min studies syfte är att studera hur elever i behov av stöd involveras i verksamheten på fritidshemmet, samt personalens uppfattning om deras kunskap och utbildning är tillräcklig för att dagligen bemöta dessa elever på ett professionellt och för eleven utvecklande sätt. Genom en metoddesign ingår kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer och enkäter. Studien utgår från ett assistentperspektiv där assistenterna får möjlighet att utrycka sin arbetsdag med dess möjligheter och motgångar via en-till-en intervjuer. Genom enkäter får även övrig fritidshemspersonal möjlighet att medverka i undersökningen och ge sina upplevelser av mötet med elever som är i behov av stöd på fritidshemmet. Studien genomförs dels genom intervjuer med sju assistenter på en skola och dels genom en enkät som besvarats av 26 respondenter ur flera personalkategorier på flera skolor. I resultatet framgår både vad respondenterna upplever som positivt men det framgår också en del motgångar i arbetet med eleverna som är i behov av stöd.

This thesis is a study of Facebook users’ beliefs attitudes and behaviour towards personalised adverts on the site, using Wang &amp; Suns theory about the relationship between beliefs and attitude toward online advertising (ATOA) and the connection between attitude and behaviour. The result, based on qualitative research and interviews, will introduce a deeper understanding and interpretation of users’ beliefs, attitudes and behaviour toward personalised adverts. The result showed that people perceive the site’s personal adverts as intrusive and interfering with their personal space and the purpose of the site. Users also have a slightly more positive attitude towards adverts which were recommended or “liked” by a friends. Furthermore, the result shows that users negative attitude towards the ad also affects their behaviour and interaction with the ads. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

<p>Syftet med den här studien var att belysa lärares arbete med läs- och skrivsvårigheter i tidigare år. Vi ville undersöka hur lärare förebygger och anpassar undervisningen för de elever som har svårigheter med läsning och skrivning. För att ta reda på detta intervjuade vi två lärare med erfarenhet inom området. Genom kvalitativa intervjuer fick vi svar på frågeställningarna.</p><p>Metoden som användes i studien var kvalitativ intervju och den genomfördes med två lärare med erfarenhet inom ämnet. Genom öppna frågor besvarades de frågeställningar som innefattas i studien.</p><p>Resultatet visade att våra två lärare arbetar i förebyggande syfte med olika undervisningsstrategier och anpassar material efter individnivå. De hävdar vikten av att elever med läs- och skrivsvårigheter har stöd från hemmet. Det är betydelsefullt att föräldrar och lärare har en god kommunikation då det är en avgörande faktor för elevens skolframgång. För att en elev ska känna motivation inför läsning och skrivning behövs ett positivt ledarskap.</p>

Syftet med den här studien var att belysa lärares arbete med läs- och skrivsvårigheter i tidigare år. Vi ville undersöka hur lärare förebygger och anpassar undervisningen för de elever som har svårigheter med läsning och skrivning. För att ta reda på detta intervjuade vi två lärare med erfarenhet inom området. Genom kvalitativa intervjuer fick vi svar på frågeställningarna. Metoden som användes i studien var kvalitativ intervju och den genomfördes med två lärare med erfarenhet inom ämnet. Genom öppna frågor besvarades de frågeställningar som innefattas i studien. Resultatet visade att våra två lärare arbetar i förebyggande syfte med olika undervisningsstrategier och anpassar material efter individnivå. De hävdar vikten av att elever med läs- och skrivsvårigheter har stöd från hemmet. Det är betydelsefullt att föräldrar och lärare har en god kommunikation då det är en avgörande faktor för elevens skolframgång. För att en elev ska känna motivation inför läsning och skrivning behövs ett positivt ledarskap.

S yftet med denna uppsats var att undersöka hur åtta lärare som arbetar inom särskolans lägre och högre åldrar använder sig av för undervisningsstrategier i sin undervisning. För att genomföra denna undersökning så användes kvalitativa intervjuer med åtta lärare som arbetar i särskolan med elever med utvecklingsstörning och elever med tilläggsdiagnoser. Vi använde oss även av observationer med en observationsmall med hög grad av struktur i klassrumsmiljö. Studiens resultat har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys där vi fått fram intervju och observations resultat och slagit ihop dem till en helhet utifrån fem undervisningsidéer. Vi har delat in dem i olika kategorier så som Helhet och del, åskådlighet, naturen som förebild, handens arbete och dialog för att få det enhetligt och för att göra det lättläst för läsaren. Slutsatser som dragits är att lärarna har många gemensamma undervisningsstrategier i sin undervisning som skapar förutsättningar för lärandet. Några gemensamma strategier som framkom i undervisningen var att alla lärarna använde sig av praktiskt och teoretiskt arbete. De framkom även att alla lärarna individanpassade undervisningen och anpassade materialet. Av de strategier som vi har sett så finns en variation om hur lärarna använder dem i sin undervisning. Det framkommer dock att lärarna använder dem på olika sätt beroende på bakgrund, utbildning och erfarenhet

Denna uppsats undersöker Clas Ohlsons kommunikativa budskap i utvalda reklamfilmer som visats på brittiskt TV. Med utgångspunkt i teorier rörande kultur och standardiserad eller anpassad marknadskommunikation på en global marknad, syftar uppsatsen till att komma närmare ett svar huruvida Clas Ohlsons reklambudskap i form av TV-reklamfilmer är tillräckligt tydliga för den relativt nya marknaden Storbritannien, eller om det faktum att de är översatta kopior av de svenska versionerna, kan ha bidragit till den uteblivna framgångssagan. Genom en semiotisk analys undersöks de två huvudsakliga reklamfilmerna för Clas Ohlson som förekommit på brittisk TV sedan starten. Analysen visar tydliga kulturellt betingade drag från den svenska kulturen i båda filmerna, något som leder till diskussionen huruvida reklamfilmerna är tillräckligt uttryckliga för att budskapet ska nå fram till den brittiske konsumenten. Gemensamt för de båda filmerna är även att de fokuserar främst på historien och värderingarna hos företaget och saknar ett tydligt produktfokus. Runt detta diskuteras därefter frågan huruvida detta är det bästa sättet att skapa ett intresse och vidare framgångar på en ny marknad. Även om båda filmerna tydligt vänder sig till en bred, generell grupp av potentiella konsumenter, så stöder teorierna rörande kultur och specifikt TV-reklam, kultur och identitet utifrån ett brittiskt perspektiv, antagandet att budskapet riskerar att inte nå fram på samma sätt som på den svenska hemmamarknaden. Slutsatserna dras avslutningsvis att Clas Ohlsons TV-reklamfilmer borde vara mer anpassade för den brittiska marknaden för att nå ut med fullo med sina reklambudskap och nå sin fulla potential när det gäller ett framgångsrikt varumärkesbyggande på en ny marknad.

Detta examensarbete undersöker hur det praktiska arbetet med särskilt stöd i förskoleklass till årskurs 4 ser ut under den samlade skoldagen och hur detta arbete ställer sig mot de lagar, riktlinjer samt övriga styrdokument. Den insamlade empirin grundar sig i en kvalitativ undersökning där vi intervjuat åtta elevassistenter som arbetar mot elever med särskilt stöd på olika skolor inom samma kommun. Intervjuerna har gjorts på skolor med olika upptagningsområden och personalen vi intervjuat har haft olika typer av utbildning samt arbetslivserfarenhet. Undersökningen visar på att personalen som arbetar som elevassistenter saknar utbildning inom det specialpedagogiska spektrat samt att styrning och struktur från rektor och elevhälsan är bristfällig. Detta resulterar i ett arbete som är godtyckligt, saknar en långsiktig plan och inte utgår från de lagar, riktlinjer samt styrdokument som gäller för skolans arbete.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka uppfattningar om anpassad studiegång i avsikt att bidra med ökad kunskap om hur anpassad studiegång används i skolår 7-9 samt vilka möjligheter och utmaningar denna specialpedagogiska åtgärd kan medföra. Syftet var även att undersöka om det är möjligt att anpassad studiegång kan utgöra ett verktyg för ökad inkludering för elever som av olika orsaker inte har förutsättningar och förmåga att delta fullt ut i skolans undervisning. De aktuella frågeställningarna var: Hur används anpassad studiegång som särskilt stöd för elever i skolsvårigheter? Vilka för- och nackdelar kan anpassad studiegång medföra? Kan anpassad studiegång utgöra ett verktyg för ökad inkludering och i så fall hur? Studien har en fenomenografisk ansats och datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med rektorer, specialpedagoger och speciallärare på två skolor. Den teoretiska utgångspunkten är centrala specialpedagogiska begreppspar som sätts i relation till fenomenet anpassad studiegång; relationellt och kategoriskt perspektiv, normalitet och avvikelse samt inkludering och exkludering. Materialet har analyserats och tolkats med utgångspunkt att i beskrivningskategorier visa den variation av uppfattningar som kunnat urskiljas i informanternas utsagor kring olika aspekter av fenomenet anpassad studiegång. De huvudsakliga kategorierna som informanternas uppfattningar har sorterats i handlar om hur föreskrifterna kring anpassad studiegång tolkas, vilka elever som kommer i fråga för en anpassad studiegång, i vilket syfte åtgärden används, vilka för- och nackdelar det kan medföra att anpassa en elevs studiegång samt huruvida insatsen uppfattas som exkluderande eller inkluderande. Resultatet visar på en ambivalens i förhållande till åtgärden ett anpassa en elevs studiegång och två övergripande kategorier är stänga dörrar och skapa möjligheter. Rektorerna, specialpedagogerna och speciallärarna uttrycker att anpassad studiegång å ena sidan ger skolan större möjligheter att möta elever i svårigheter genom att individanpassa skoldagarnas form och innehåll utifrån den enskilde elevens förutsättningar och behov, men menar å andra sidan att det kan skapa en känsla av utanförskap och framförallt riskera att försvåra framtidsutsikterna för eleven.