<p>The purpose of this study is to describe how expatriates at Handelsbanken in France, Hong Kong, China, Russia and Singapore have adapted to the host culture. To illustrate how well they acculturated following seven factors have been chosen: Time, previous international experience, cultural distance, language, work environment, spouse acculturation and met expectations. The study was conducted through interviews with six expatriates and surveys answered by nine expatriates. Our study shows that the expatriates have experienced different lengths for cultural adaptation. The majority of the respondents indicated that it took up to six months before they adapted culturally. The expatriates described that it took longer to adapt to work in the new country than they had expected. Furthermore, the study shows that the expatriates felt the need for cultural understanding both on a private as well as a professional level.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur expatriater på Handelsbankens kontor i Frankrike, Hong Kong, Kina, Ryssland och Singapore har anpassat sig kulturellt till respektive land. För att beskriva den kulturella anpassningen har följande sju faktorer valts: Tid, tidigare erfarenheter, kulturella skillnader, språk, arbetssituation, medföljande och förväntningar. Studien baseras på intervjuer med sex expatriater samt enkätsvar från resterande nio expatriater i de fem länderna. Studien visar expatriaterna har upplevt att anpassningen har tagit olika lång tid. Majoriteten av de tillfrågade angav att det tog upp till sex månader innan de anpassat sig kulturellt. Expatriaterna beskrev att det tog längre tid att anpassa sig till arbetet i det nya landet än vad de förväntat sig. Vidare visar studien att expatriaterna upplevt att det både privat och arbetssituationsmässigt finns behov av en förståelse för landets kultur.</p>

Det blir allt viktigare för verksamheter att följa trender och förändringar på den marknad som de verkar på. På den svenska bankmarknaden finns det många aspekter som aktörerna måste ta hänsyn till för att kunna nå uppsatta mål och visioner. Ett viktigt mål för en bank är att kunna skapa kundnöjdhet. Banker måste arbeta med att vårda kundrelationer för att behålla befintliga kunder samt för att skapa nya relationer. Samtidigt är banker verksamheter som måste vara lönsamma vilket leder till att banken tar strategiska beslut som inte alltid är till fördel för alla kunder. Dock måste en bank sträva efter att möta kunders behov och förväntningar för att kunna utföra ett arbete som genererar i en lönsam organisation. Hur skiljer sig bankers kundarbete med kunders bankupplevelse? Uppsatsens syfte är att beskriva hur kunder upplever sin bank med utgångspunkt i hur banker arbetar med sina kundrelationer.  Uppsatsens resultat tyder på att kunders bankupplevelser till viss del stämmer överens med det bankerna vill förmedla till sina kunder. Bankerna lyckas inom vissa områden förmedla det de avser att förmedla till sina kunder. Samtidigt har banken ett problem inom andra områden med att få kundernas bankupplevelser att stämma överens med hur de vill att kunderna ska uppfatta deras arbete.

The purpose of this study is to describe how expatriates at Handelsbanken in France, Hong Kong, China, Russia and Singapore have adapted to the host culture. To illustrate how well they acculturated following seven factors have been chosen: Time, previous international experience, cultural distance, language, work environment, spouse acculturation and met expectations. The study was conducted through interviews with six expatriates and surveys answered by nine expatriates. Our study shows that the expatriates have experienced different lengths for cultural adaptation. The majority of the respondents indicated that it took up to six months before they adapted culturally. The expatriates described that it took longer to adapt to work in the new country than they had expected. Furthermore, the study shows that the expatriates felt the need for cultural understanding both on a private as well as a professional level. / Syftet med uppsatsen är att beskriva hur expatriater på Handelsbankens kontor i Frankrike, Hong Kong, Kina, Ryssland och Singapore har anpassat sig kulturellt till respektive land. För att beskriva den kulturella anpassningen har följande sju faktorer valts: Tid, tidigare erfarenheter, kulturella skillnader, språk, arbetssituation, medföljande och förväntningar. Studien baseras på intervjuer med sex expatriater samt enkätsvar från resterande nio expatriater i de fem länderna. Studien visar expatriaterna har upplevt att anpassningen har tagit olika lång tid. Majoriteten av de tillfrågade angav att det tog upp till sex månader innan de anpassat sig kulturellt. Expatriaterna beskrev att det tog längre tid att anpassa sig till arbetet i det nya landet än vad de förväntat sig. Vidare visar studien att expatriaterna upplevt att det både privat och arbetssituationsmässigt finns behov av en förståelse för landets kultur.

Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i lärstilspedagogisk metodik och är en jämförelse av tre lärstilsanpassade metoder (MIP, CAP och PLS) utarbetade utifrån Dunns lärstilsmodell. Kopplingar görs också till Lpo 94 som bland annat föreskriver individualisering, historisk metodik samt lärandeperspektiv. Undervisningsområdet var klockan för klasser-na 2-4 och studien genomfördes på en skola med lärstilsprofilering. Den kvantitativa studien har en kvasiexperimentell design med beskrivande statistik och syftet var att testa lärstilsmetoderna MIP, CAP och PLS i undervisning av klockan samt ställa dessa lärstilsmetoder mot varandra. Syftet var också att testa elevernas minnesbehållning. Resultaten av föreliggande studie visar att eleverna lär sig klockan på ett lustfyllt sätt med hjälp av metodverktygen och att minnesbehållningen är hög men att mer omfattande studier skulle behövas för få generaliserbara resul-tat.

Syftet med uppsatsen är att belysa erfarenheter föräldrar till barn med utvecklingsstörning har, av råd och stöd från samhället. Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer. Sju föräldrar till barn med utvecklingsstörning har intervjuats, med en avgränsning till barn som inte har Downs Syndrom [DS]. Materialet har bearbetats med en kvalitativ analysmetod. Resultatet visar att föräldrarnas upplevelser av samhällets råd och stödfunktioner inte överensstämmer med deras behov. Föräldrarnas behov är olika beroende på barnens problem och familjens situation, men likheter kan ändå ses. Slutsatserna av resultatet är att föräldrar till barn med utvecklingsstörning som inte är DS, har en utsatt situation. Det beror bland annat på barnens problem men framförallt på brist på information, att föräldrarna ständigt blir ifrågasatta, att kontakterna är så många och att föräldrarna måste slåss för sina barns rättigheter. Då dessa faktorer som påverkar föräldrarna återkommer över tid, är ännu en slutsats att ingen påtaglig förändring skett av samhällets stöd, till denna grupp föräldrar.

Sverige är i ekonomiska sammanhang ett litet land, en begränsad hemmamarknad tvingar företag utomlands för att möjliggöra en expansion. Sverige är internationellt känt som en designnation och uttrycken ”Swedish Grace” samt ”Swedish Modern” har blivit synonymt med kvalitet, säkerhet och nytänkande. Problemet som denna uppsats ämnar att undersöka är i vilken utsträckning svenska design- företag anpassar eller standardiserar svenskheten vid en utlandsetablering. Syftet med uppsatsen är att med en jämförande studie utvärdera och analysera hur tre stycken små och ett stort svenskt designföretag väljer marknadsföringsstrategi vid en utlandsetablering. Vi har ingående studerat dessa fyra företag och datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer med representanter från företagen. Vår undersökning har visat att valet att anpassa eller standardisera svenskheten är kunskap- och erfarenhetsstyrt, men även beroende av företagets storlek. Skillnaderna vi sett mellan det stora och de mindre företagen kan följaktligen kopplas samman med ekonomiska förutsättningar samt deras erfarenhet från den nya marknaden.

No description available.

Syftet med den här studien var att fånga upplevelsen samt se vilka känslor och vad som är karakteristiskt hos de föräldrar som har förlorat ett barn. Den tidigare forskningen utgörs till största del av psykologiska perspektiv om människans upplevelse kring sorgen och förlusten av sitt barn. Sex djupintervjuer har gjorts enligt fenomenologisk metod med människor som har upplevt förlusten av ett barn för att få en fördjupad förståelse av fenomenet. Uppsatsen applicerar Aaron Antonovskys KASAM teori som innebär begrepp, känsla av sammanhang som omfattar de stressorer som människan dagligen utsätts för. Det empiriska resultatet mynnade ut i sju essenser bestående av: De drabbades insikter, personlig utveckling, skakad i sina grundvalar – märkt för livet, behov av kontakt med andra, de drabbades överlevnad, behov att mildra sorgen samt acceptans. I den avslutande diskussionen relaterar jag mitt resultat till den tidigare forskningen och Antonovskys KASAM begrepp samt knyter resultatet till ett samhälleligt perspektiv. Nyckelord: sorg, förlust av barn, anpassning, upplevelse och fenomenologi.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka skyddsfaktorer som främjade adoptivbarns anpassning och utveckling. Frågeställningarna utgick från barnets, adoptivföräldrarnas och omgivningen/samhällets perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna utgjordes av ekologisk utvecklingsteori, KASAM – det salutogena perspektivet, anknytningsteori, Erik H Eriksons utvecklingsstadier samt forskning om skyddsfaktorer för barn i allmänhet. Som metod valdes litteraturstudie där fem artiklar valdes ut för att besvara frågeställningarna. Data bearbetades och presenterades i olika kategorier. Resultatet från den aktuella forskningen visade att skyddande faktorer hos barnet var kategorierna ålder, kön, självkänsla, anpassningsförmåga, temperament och psykisk hälsa. Hos adoptivföräldrarna framträdde lyhördhet för barnets signaler, god ekonomisk standard samt stabil föräldra- och familjesituation. Skyddande faktorer som främjade adoptivbarnets anpassning och utveckling i omgivningen/samhället visade sig vara kategorierna god utbildningsnivå och hälsovård samt adoptivbarnets placering vid låg ålder. Då adoption kan ses som en skyddsfaktor i sig var den viktigaste slutsatsen att en låg ålder på adoptivbarnet vid placering i adoptivfamiljen ledde till en god anpassning och utveckling, men mer forskning om skyddsfaktorer avseende adoptivbarn behövs.

Dagens skola ska arbeta för att bli ”en skola för alla”. Det ligger ständig fokus på att integrera elever med funktionshinder med icke-funktionshindrade elever. Ämnet idrott och hälsa är ett känsligt ämne där det inte är lika lätt att vara en anonym elev med svårigheter. Idrott och hälsa är utpekande och det blir väldigt synligt för resten av en klass om en elev är lite ”svagare”. Syftet med detta arbete är att undersöka hur integreringen av elever med funktionshinder i ämnet idrott och hälsa uppfattas av berörda elever och lärare. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med 4 stycken lärare i ämnet idrott och hälsa. Könsfördelningen var 2 män och 2 kvinnor. 3 stycken elever intervjuades och uppdelningen var två pojkar och en flicka. Resultatet visar att integrering inte alltid är positivt. Som idrottslärare måste du lyssna på vad eleven vill och inte bara integrera utan eftertanke. Integrering i praktik ute på skolorna kan anpassas på olika sätt och därför är det svårt att sätta fingret på vad för aktioner som görs vid en integreringsprocess. Det mest återkommande ordet i integreringsdiskussionen i detta arbete var anpassning. Idrottslärarna lade mycket tyngd vid att alla människor idag behöver idrott och hälsa och det uppnås genom anpassning av aktiviteter så att alla kan vara med. Eleverna kände inte sig utanför när de hade idrott tillsammans med sin klass eller vid tillfällena med sin specialidrottslärare.