Studiens syfte har varit att undersöka hur förskollärare upplever begreppet inkludering, hur de beskriver sig arbeta med det samt vilka erfarenheter de har av inkluderingsarbetet i förskolan. För att få svar på vår frågeställning kring vilka möjligheter och svårigheter förskollärare upplever i arbetet med inkludering har personliga intervjuer genomförts. I undersökningen har fyra förskollärare medverkat från två olika förskolor. I resultatet framkommer det att samtliga förskollärare ser på begreppet inkludering som viktigt och aktuellt. Förskollärarna har gemensam syn på att inkludering innebär att alla barnen får möjlighet att vara delaktiga i förskolans verksamhet utifrån de egna förutsättningarna. Alla förskollärare är även överens om att pedagogen har en central roll i hur möjligheterna för inkludering utformas, men det pedagogiska arbetet sker på olika sätt på de två olika förskolorna. Förskollärarna beskriver barns möjligheter till inkludering som beroende av en närvarande pedagog som är lyhörd för barnens behov. Vidare lyfts miljön som en betydelsefull faktor där barns möjlighet till deltagande kan möjliggöras eller begränsas. Barns sociala samspel med varandra är återkommande i intervjusvaren och det sociokulturella perspektivet sätts i relation till det resultats som lyfts fram.

Syftet med denna studie var att undersöka mellanstadielärares erfarenheter av att arbeta med och stödja elever som har eller uppfattas ha språkstörning för att de ska nå skolans kunskapskrav. Studiens metodansats var kvalitativ. Studien utgick ifrån halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med tolv mellanstadielärare och det empiriska materialet analyserades med tematisk analys. Mellanstadielärarna arbetade i olika skolor i förorter eller kranskommuner till en stor stad. De hade alla erfarenhet av att ha, eller ha haft, elever som har eller uppfattas ha språkstörning i sin klass. I tidigare forskning och litteratur lyfts bland annat att kunskapen om språkstörning i skolan är relativt knapphändig och att många lärare upplever en osäkerhet i hur de ska bemöta och undervisa de elever som har språkstörning trots att det är en av de vanligaste funktionsnedsättningarna i skolan. Av resultatet i studien framgick att lärare gör ett flertal anpassningar för elever som har språkstörning i sin undervisning för att eleverna ska nå skolans kunskapskrav. Anpassningar som de gjorde var exempelvis attanvändabildstöd, att ge extra tid,att skapa förförståelse samt att använda digitala hjälpmedel. Ytterligare ett resultat var att lärarna la mycket tid på att skapa en kommunikativt tillgänglig lärmiljö. De ansåg också att förtroendefulla relationer mellan lärare och elev gav goda förutsättningar för lärande. Lärarna i studien kände en osäkerhet kring språkstörning och önskade därför lära sig mer. Slutsatsen i vår studie varatt oavsett lärares erfarenhet verkar de målmedvetet arbeta med att stödja de elever som har språkstörning, men att eleverna trots detta kan hasvårt att nå skolans kunskapskrav.

Syftet med studien är att få syn på hur två skolor arbetar för att skapa en gemensam plattform för att tolka styrdokument utveckla samsyn kring begreppen ledning och stimulans och extra anpassningar. Detta för att skapa inkluderande lärmiljöer som i sin tur leder till, ökad måluppfyllelse hos eleverna då verksamheten utifrån alla tre nivåer organisation-, grupp- och individnivå reflekterar, kritiskt granskar lärande, undervisning och ledarskap. Vår studie baseras på tidigare forskning med utgångspunkt från sociokulturellt-, specialpedagogiskt-, och organisation och ledarskapsperspektiv. Det sociokulturella perspektivet utgår från Vygotskij (2001) tankar kring de sociala faktorernas betydelse för hur vi människor utvecklas socialt och kognitivt. Det specialpedagogiska perspektivet ger olika tolkningar Ahlberg (2007) benämner två riktningar inom detta synsätt som det kategoriska respektive relationella. I det kategoriska perspektivet är det individen som är bärare av problemet medan i det relationella ser man att problematiken finns i lärmiljön. Studien kom att ha sitt främsta fokus på det relationella perspektivet. Organisationsperspektivet hjälper till att se och förstå ledarens roll och påverkan på alla tre nivåerna inom verksamheten. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande observationer. Studiens resultat visar bland annat på vikten av en tydlig struktur, delaktighet för att skapa en känsla av sammanhang relationellt förhållningssätt.

Att implementera scriptmotorer i Windows-applikationer öppnar upp många intressanta möjligheter, varav en av dessa är att göra kundanpassningar till ett system utan att kompilera om källkoden. Några problemställningar som skall utvärderas är hur det kan implementeras en scriptmotor till ett affärssystem och vad finns det för färdiga scriptmotorer och scriptspråk som kan användas, och hur det på ett lämpligt sätt kan skapas anropspunkter till script så som händelser, knappar och menypunkter. I denna uppsats ges ett förslag på en möjlighet att anpassa ett affärssystem under dess exekvering genom att integrera en scriptmotor till systemet. Denna teknik kommer att tillåta olika kunder att själva anpassa ett system efter deras egna behov, men dock inom ett visst ramverk. Syftet med detta är att öppna upp möjligheten att skapa egna anpassningar av systemet på ett snabbt och ekonomiskt tillvägagångssätt.

I dagens samälle utsätts mottagare för informationsförmedling på ett dagligt basis, vare sig det är via reklam, nyheter eller grafer och diagram som presenteras under möten.  På grund av detta fenomen har det uppkommit olika synsätt på hur man ”bäst” förmedlar den data man vill förmedla till en mottagare. Dessa synsätt är ofta fokuserade kring effektivitet.  Detta arbete fokuserar på att via studier inom bland annat visuell förmedling av data (Few, 2009)(Tufte, 1983), Semiotik (Eco, 1976) samt informationshantering och upptagning (Karvonen, 2000), undersöka när och hur coding och anpassing bör tillämpas för att på bästa sätt förmedla information till en mottagare.

Sammanfattning Den här studien behandlar frågor om hur man som pedagog kan anpassa undervisningen för barn/elever med diagnosen autism. Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur undervisningen för elever med autism kan se ut. Undersökningen är gjord med hjälp av tre pedagogers intervjusvar, två av dem är gjorda med hjälp av kvalitativa metodansatser. Jag valde att göra intervjuer på grund av att det verkade vara det lämpligaste sättet att få svar på min frågeställning. Undersökningen är utförd i två kommuner där ett mindre antal personer blivit intervjuade. Det är en förhållandevis liten studie inom ett stort område. (Till min hjälp i det här arbetet har jag läst litteratur och gjort intervjuer, på grund av att jag ansåg att det var det bästa sättet att få svar på mina frågor till den här studien). Struktur och tydlighet med att anpassa undervisningen samt lärare som har goda kunskaper om elever med autism är bästa sättet att beskriva resultatet av den här studien. Lärarna som jag har intervjuat anser att det bästa sättet att hjälpa de här eleverna i skolan är att ha goda föräldrakontakter och arbeta utifrån varje elevs unika personlighet. Nyckelord: Anpassning,Undervisning,Struktur,Tydlighet

Syftet med studien är att beskriva vilka uppfattningar som finns hos ensamkommande asylsökande ungdomar genom att intervjua sex ungdomar från Afghanistan och Iran om vad integrationsprocessen innebär för dem. Då jag har en förförståelse om ämnet så har jag valt att använda mig av hermeneutisk ansats och beskriva ungdomarnas uppfattning. Detta är en kvalitativ forskning med intervju som datainsamlingsmetod. Jag har intervjuat sex ensamkommande ungdomar mellan 16–18 år, med rötterna i Afghanistan. Många afghaner har flytt från Afghanistan till Iran och därmed kommer de från någon av dessa länder men de är alla födda i Afghanistan. Ungdomarna har bott i Sverige längre än ett år och har en pågående integrationsprocess. De som har deltagit i studien har bott i Sverige mellan 18 och 30 månader. Jag har gjort en kvalitativ innehållsanalys där en underliggande kategori har kunnat kopplas till desvar som respondenterna har gett. Detta är en pedagogiskt kopplat studie där socialpedagogik har berörts i beskrivningen av de ensamkommande ungdomarnas uppfattning som berör integrationsprocessen. Det som studien har resulterat i är att det finns mycket i integrationsprocessen som uppfattas positivt av ungdomarna men en del hinder kan göra processen svårare. Exempel på positiva delar av processen är den trygghet som finns i Sverige och det fina bemötande av ungdomarna, som uppfattas respekt. De svårigheter som kan uppstå är att deras väntan i asylprocessen blir långdraget och sänker motivationsnivån hos ungdomarna. Trots alla upp och nedgångar för ungdomarna har samtliga sex ungdomar hopp om framtiden och är beredda att kämpa för att få jobb, boende och utbildning som sedan ska leda till en bra integration. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Matematikkunskaperna hos svenska elever har visat sig vara relativt låga vilket lett till en diskurs kring hur dessa kunskapsnivåer ska kunna höjas samt att olika satsningar gjorts. Tidigare forskning tar bland annat upp att digitala resurser kan främja matematik-inlärningen. I denna studie undersöks, genom en enkätundersökning som skickats till 150 verksamma lärare, hur yrkesvana och sätt som kunskap om digitala resurser erhållits inverkar på hur dessa resurser används i matematikundervisningen och hur inställningarna kring dess möjligheter ser ut. Resultatet visar att kombinationen av kompetensutveckling – kollegialt lärande – kunskap inhämtad utanför arbetet medför att digitala resurser används på fler olika sätt och inom fler matematiska områden medan yrkesvana inte inverkar något nämnvärt. I resultatet framkommer dock att användandet av digitala resurser i matematikundervisningen inte är i linje med hur dessa resurser anses kunna inverka positivt på inlärningen. Främsta orsakerna till detta enligt vad som framkommit i denna studie är att det fortfarande finns för lite kunskap om hur dessa resurser kan inkluderas så de främjar inlärningen samt att det ges för lite tid till att sätta sig in i och planera undervisning med digitala resurser. / <p>Matematik</p>

Bakgrund: När en person blir diagnostiserad med demenssjukdom drabbar det även dennes partner. Demenssjukdom är en livslång sjukdom och kan orsaka både minnessvårigheter och personlighetsförändringar. Detta kan innebära en stor omställning för partnern med ny livssituation att anpassa sig till. Upplevelsen av detta och vilket behov av psykosocialt stöd som efterfrågas är unikt för varje person och det stöd som ges måste därför skräddarsys och anpassa efter varje person. Siffran på antalet personer med demenssjukdom förväntas öka med tiden vilket innebär ett behov av ökad kunskap kring partners upplevda behov av psykosocialt stöd.  Syfte: Syftet var att beskriva det upplevda behovet av psykosocialt stöd hos partnern till en person med demenssjukdom.                                                                                                  Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på åtta utvalda artiklar och analyserades utifrån Fribergs analysmetod för litteraturöversikter. Resultat: Studien resulterade i tre huvudteman med tillhörande subteman. Dessa huvudteman var: Behov av sociala nätverk, med tillhörande subteman: Vänner och familj och Behov av att dela sina upplevelser med andra i samma situation, huvudtemat Behov av formella stödinsatser med de tre subteman Stödgrupper, Vikten av en skräddarsydd omvårdnad och Stöd i form av information, samt huvudtemat Behov av stöd i en förändrad vardag med tillhörande subteman Behov av avlastning och En förändrad roll och vardag. Slutsats: Studiens resultat visade att partners till personer med en demenssjukdom hade ett individuellt behov av psykosocialt stöd. Att dela sina upplevelser med andra i samma situation, möjligheter till tid för sig själv samt ökad kunskap och information var några av de primära önskemålen hos parters för att tillfredsställa dessa behov.

Sammanfattning I dagens läge är det aktuellt med att företag outsourcar sina aktiviteter till ett TPL-företag istället för att sköta dem själva. En del företag gör det för att minska sina kostnader och få kostnadsfördelar, medans andra gör det för att uppnå värdefördelar som exempelvis den expertis ett TPL-företag besitter. Vilka konkurrensfördelar ett företag är ute efter varierar dock. Det som en del forskare menar på är att det finns ett separat fokus mot antingen kostnads eller värdefördelar, medan en annan förklarar att ett företag måste kunna erbjuda båda dessa samtidigt för att vara konkurrenskraftig på marknaden. Samtidigt behöver TPL-företagen som erbjuder dessa lösningar anpassa sig efter kundernas önskemål vilket kan bli problematiskt eftersom alla har olika krav och behov. Studieobjektet i undersökningen har varit ett TPL-företag vid namn DC-Syd. Insamlat material är hämtat från intervjuer och en observation. Syftet med studien var att undersöka hur DC-Syd arbetar för att erbjuda värde och kostnadsförderlar till sina kunder. Slutsatsen visar på att DC-Syd kan erbjuda både kostnads och värdefördelar samtidigt, men att de också kan anpassa sig efter sina kunders behov olika behov om det finns en tillräcklig omfattning. Dock så behöver DC-Syd ständigt uppdatera sina erbjudanden och tjänster för att själva vara konkurrenskraftiga och behålla sina kunder. För framtida forskning hade det varit intressant att jämföra olika TPL-företag som infinner sig under olika kategorier i Hertz och Alfredsson’s (2003) modell och analysera dessa. Detta för att få en mer generell bild och kanske se likheter och skillnader med företag beroende på vilken kategori de placeras inom. / Summary In today’s situation many companies are outsourcing their activities to a TPL-company instead of managing them themselves. Some companies do this in order to reduce their costs and get cost advantages while others do so in order to achieve value advantages, such as the expertise a TPL-company possess. However, which competitive advantages a company is looking for varies. What some researchers say is that there is a separate focus on either cost or value benefits, while another explains that a company must be able to offer both these at the same time in order to be competitive in the market. At the same time, the TPL-companies that offer these solutions need to adapt to the customers' wishes, which can be problematic because everyone has different requirements and needs. The study object in this paper has been a TPL-company named DC-Syd. The purpose of the study was to investigate how DC-Syd works to offer value and cost advantages to its customers. Collected material is taken from interviews and an observation. The conclusion shows that DC-Syd can offer both cost and value benefits at the same time, and also adapt to their customers' different needs if there is a sufficient scope. However, DC-Syd needs to constantly update their offers and services to be competitive and to keep their customers. For future research, it would have been interesting to compare different TPL-companies that come under different categories in Hertz and Alfredsson's (2003) model and analyze these. This is to get a more general picture and perhaps see similarities and differences with companies depending on which category they are placed in.