Denna studie har som syfte att se om specialidrottslärare vid svenska skidgymnasier uppfattar att de planerar sin undervisning utifrån elevens olika lärstilar. Data insamlades genom en kvalitativ semistrukturerad intervjuform, där fem lärare vid två skidgymnasium deltog. Lärarna blev intervjuade om hur de bedrev sin undervisning och om deras kunskaper inom olika lärstilar. Resultaten analyserades med stöd av en tematisk innehållsanalys. Resultaten visade att alla lärare hade en auditiv lärstil som dominerade undervisningen, och att lärarna inte planerade sin undervisning utifrån elevens olika sätt att lära. Undervisningen planerades utifrån ett sportsligt perspektiv och anpassningen till elevens lärstil skedde omedvetet eller i stunden. Detta kan vara ett resultat av utbildningsnivån på lärarna, då lärarna hade en hög tränarutbildning men bara två av dem hade en lärarutbildning innan de började arbeta på sina respektive skolor. En annan orsak kan vara att undervisningen i ämnet specialidrott är mycket inspirerad från idrottsrörelsen och lärarna är tryggare i att undervisa ut ifrån ett sportsligt perspektiv, samt att det saknas en egen idrottsdidaktik som skiljer sig från idrotten. Att alla lärare visar att de anpassar sin undervisning när de ser ett behov visar att lärarna har en motivation och en vilja att nå ut till alla sina elever. En högre kunskap om elevens sätt att lära bör ge lärarna flera verktyg till att planera sin undervisning utifrån elevernas olika lärstilar och på det sättet nå ut till flera elever. Detta kan gynna eleven båda utifrån skolans krav men också utifrån den egna idrottsprestationen.

Bakgrund: Prevalensen av tarmstomier har ökat och idag lever 40 000 personer med en tarmstomi i Sverige. Stomiuppläggning innebär en livsomställning och sjuksköterskan har en viktig roll att förmedla kunskap och stöd. Studien syftar till att utöka förståelsen för subjektiva erfarenheter av att leva med en tarmstomi för att kunna bemöta och stödja individer som erhållit en tarmstomi på bästa sätt. Personcentrerad omvårdnad utgör teoretisk referensram. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att leva med en tarmstomi. Metod: En litteraturstudie baserad på ett urval av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från databaserna CINAHL och PubMed som analyserats med en integrerad analysmetod.Resultat: Resultatet påvisade 3 kategorier: Stöd, Förändring och Anpassning. Stödjande nätverk är viktigt för att kunna acceptera ett liv med tarmstomi; vare sig det kommer från närstående, vården eller utomstående. Ett tydligt fynd är erfarenheten av en förändrad personlig och social tillvaro. Anpassningsprocessen påverkas av bakgrund, förutfattade meningar och copingstrategier. Dock kan anpassningsprocessen försvåras till följd av komplikationer. Slutsats: Tarmstomi är en livsomställning där flera faktorer påverkar erfarenheterna som beskrivs både positiva och negativa. Den personcentrerade vården riskerar att bli bristfällig om vårdpersonal inte har tillräckligt med kunskap, såväl praktiskt som emotionellt.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att göra en mikrohistorisk undersökning om identitetskonstruktion och anpassning under en utvandrares första år i Minnesota i början av 1900-talet. Som källmaterial har jag använt mig av en brevsamling, med brev skickade av en utvandrare vid namn Alfred Rosén. Som avgränsning valdes de tio första breven till Föräldrar och syskon ut, dessa sträckte sig över ett års tid. Metoden som har använts är en kvalitativ innehållsanalys. Jag har dels undersökt vad breven kan säga om Alfreds bakgrund och varför han valde att utvandra, men framförallt vad de kan säga om hans identitet och hans anpassningsprocess under det första året. Som teoretiskt utgångspunkt har jag använt Sandra Dolby Stahls teori om kulturellt deltagande, i vilken hon föreslår åtta breda kategorier inom vilka identiteten kan uttryckas: familj, etnicitet, religion, plats/region, ålder, kön, yrke och andra sociala nätverk för att analysera vilka sociala grupperingar eller kategorier Alfred interagerar och associerar sig med.  I resultatet framkommer det att Alfred i första hand interagerar med svenskar och i synnerhet värmlänningar, vilket var ett typiskt mönster bland svenska utvandrare. Samtidigt visar han en vilja att ta seden dit han kommer och att inte begränsa sig till en svensk eller värmländsk identitet. Diskussionen om svenskhet och dess bevarande var annars livskraftig vid den här tiden och många etniska föreningar bildades. Alfred fann istället sin tillhörighet i missionskyrkan, ett religiöst engagemang han tog med sig från Sverige och som exemplifierar hur väckelserörelsen speglades i det svensk-amerikanska samhället. Sin kristna tro och frälsningsuppdraget fyllde både en social och spirituell funktion under Alfreds första år, men det utgjorde också en länk till sin familj som delade Alfreds religiösa engagemang. Familjen är trots sin frånvaro en viktig del av Alfreds identitet, vilket den mycket omfattande brevsamlingen kan vittna om. Sist men inte minst är det tydligt att trots diverse grovjobb under det första året så är han bonde i skälen, och siktet är inställt på att kunna köpa sin egen mark.  I diskussionen reflekterar jag dels över Alfreds val att utvandra och dels över hur Alfreds interaktioner med Stahls sociala kategorier påverkade anpassningsprocessen under det första året. Alfred lyckades i alla uppenbara avseenden att anpassa sig och uttrycker också i breven hur han trivs mycket bra. Jag menar att detta går att spåra till hans identitära anpråk och följande faktorer menar jag bidrog: Att Alfred inte vill begränsa sig till vare sig sin svenska eller regionala identitet utan förhåller sig öppen till majoritetssamhället och dess traditioner, att Alfreds tro och religiösa engagemang tycks ha varit mycket betydelsefull för anpassningen av flera skäl, dels som ett sätt att knyta kontakter men också som något tryggt och bekant i en främmande värld.

Att kunna läsa möjliggör ett aktivt deltagande i samhället. För elever med intellektuell funktionsnedsättning är läsning ofta en utmaning och det finns behov av stöd och verktyg för att underlätta läsning och läsförståelse för denna grupp. I bakgrunden redogörs för läsmodeller, vad lättlästa texter innebär, textkomplexitet samt forskning med fokus på läsning hos elever med intellektuell funktionsnedsättning. I denna empiriska studie får nio elever på högstadiet i grundsärskolan läsa texter som antingen är direkt hämtade ur en lärobok eller anpassad enligt några lättlästprinciper inom forskningsprojektet TextAD (Linköpings universitet). Elevernas läsförståelse och upplevelse av texternas svårighetsgrad har undersökts och jämförts för att se om dessa principer är tillämpbara och underlättar läsförståelsen för denna elevgrupp. Resultatet visar att de gjorda anpassningarna inte ser ut att göra någon skillnad i elevernas förståelse av texterna. Dock upplever eleverna de anpassade versionerna som något lättare att läsa. Eleverna ringar in svåra och främmande ord som den enskilt viktigaste komponenten för hur lätt eller svår en text upplevs för dem. Utifrån detta resultat betonas vikten av undervisning som stöttar eleverna för ett breddat och fördjupat ordförråd. Studien visar också att det finns behov av att forska vidare kring vilka anpassningar av texter som gör störst skillnad för läsförståelse för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Stroke är en vanlig dödsorsak i Sverige. En stroke kan resultera i biologiska,psykologiska och sociala konsekvenser för individen. Rehabilitering efter stroke syftar till attåtervinna och bibehålla funktioner. Fysioterapeuter behöver ha hänsyn till delarna av denbio-psyko-sociala modellen vid rehabilitering. Coping är ett begrepp som används för attbeskriva hur en individ hanterar krav i stressfulla situationer. Copingstrategier vid strokevarierar mellan individer och hur det påverkar rehabilitering är outforskat. Syfte: Syftet med studien är att beskriva fysioterapeuters erfarenheter av hur patienterscopingstrategier påverkar rehabiliteringen efter stroke. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sex fysioterapeuter som rekryterats genombekvämlighetsurval. Semistrukturerade intervjuer tillämpades och data analyserades medinnehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier med 16 underkategorier. “Lära nytt ochframåtanda gynnsamt”, “Uppgivenhet, nostalgi och överambition hämmar”,“Avståndstagande hämmar”, “Att vända sig till socialt stöd har två sidor”, “arbetsliv- ochträningserfarenhet har betydelse”, “Mental och psykologisk kapacitet en förutsättning föranpassning”. Slutsats: Studien har bidragit till en förståelse om hur emotionsfokuserad- ochproblemfokuserad coping kan påverka strokerehabilitering positivt och negativt enligtfysioterapeuter. Resultatet visar även hur rehabilitering kan påverkas av samtliga delar avden biopsykosociala modellen och vikten av att ta hänsyn till dessa underrehabiliteringsprocessen. Nyckelord: Beteendemedicin, Biopsykosocialt perspektiv, Cerebrovaskulär sjukdom,Fysioterapi, Psykologisk anpassning. / ABSTRACT Background: Stroke is a common cause of death in Sweden. Stroke can result in biological,psychological, and social consequences for the individual. Rehabilitation after a stroke aimsat recovering and maintaining functions. Physiotherapists should consider the elements ofthe bio-psycho-social model in rehabilitation. Coping is a term used to describe how anindividual handles demands in stressful situations. Coping strategies that stroke patients usevary between individuals and how it affects rehabilitation is unexplored. Aim: The aim of the study is to describe physiotherapists' experiences of how patients'coping strategies affect rehabilitation after stroke.Method: A qualitative interview study with six physiotherapists who were recruited througha choice of convenience. Semi-structured interviews have been applied and data have beenanalyzed with content analysis with an inductive approach. Result: The analysis resulted in six categories with 16 subcategories. "Learning new things andforward-thinking favorable", "Resignation, nostalgia and over-ambition inhibit", "Distancinginhibits", "Turning to social support has two sides", "Working life and training experiencematters", "Mental and psychological capacity a prerequisite for adaptation". Conclusion: The study has contributed to an understanding of how emotion- and problem-focused coping can affect stroke rehabilitation positively and negatively according tophysiotherapists. The results also show how rehabilitation can be affected by all elements in thebiopsychosocial model and the importance of taking these into account in rehabilitation. Key words: Behavioral medicine, Biopsychosocial perspective, Cerebrovascular disease,Physiotherapy, Psychological adaptation.

Individualisering inom matematikundervisning är viktigt för att kunna skapa en likvärdig undervisning som underlättar lärandet för alla elever. Lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 bör ha goda kunskaper om individualisering för att kunna anpassa undervisningen och hjälpa eleverna att uppnå sina kunskapsmål. Det finns dock brister i skolornas arbete när det gäller individualisering av undervisningsinnehållet utifrån elevers behov och förutsättningar. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 individualiserar matematikinnehållet i sin undervisning utifrån elevers behov och förutsättningar. I vår studie har vi observerat fyra matematiklektioner och genomfört uppföljande intervjuer för att få en bredare förståelse över individualisering i matematik. Resultatet visar fram sex olika metoder som lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 använder i sin undervisning för att individanpassa matematikinnehållet. Resultatet visar även att metoderna används på olika sätt och i olika utsträckning i klassrummen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de individualiseringar som används i undersökningen görs med hänsyn till lärarens bedömning utifrån elevernas behov och förutsättningar som finns i klassrummen.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en mag- och tarmsjukdom utan egentlig patofysiologisk bakgrund som fyra till nio procent av befolkningen globalt är diagnosticerade med. Prevalensen uppskattas dock ha en mörkertalsproblematik då många med IBS inte uppsöker vården. IBS är en komplex sjukdom då den har nära samband till psykosociala, biologiska och miljömässiga faktorer som gör att sjukdomen kan vara utmanade att leva med och begränsa vardagen. Problematiken speglas mot teorin om känslan av sammanhang. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av hur IBS påverkar det sociala livet. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv utgångspunkt. Tolv kvalitativa studier granskades och dataanalysen gjordes i enlighet med Fribergs (2022) modell. Litteratursökningen genomfördes i CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Resultat: Resultatet mynnade ut i två teman; praktisk påverkan och emotionell påverkan. Praktisk påverkan beskriver hur patienter anpassade och planerade sin sociala vardag. Emotionell påverkan belyser deltagarnas känslor av skam och skuld relaterat till sina symptom, en lägre självkänsla samt en rädsla för att inte bli förstådd av andra. Slutsatser: Personer med IBS uttrycker en omfattande påverkan på det sociala livet i flertalet olika områden. För att lindra patienters upplevda begränsning av livet kan interventioner för att öka patienters KASAM genomföras, där en nyckel är ökad förståelse och kunskap.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur svensklärare arbetar me skönlitteratur utefter elevers behov och erfarenheter samt sambandet me skönlitteraturen och de nationella programmen. En kvalitativ metod har använts för att uppfylla uppsatsens syfte. Utifrån de 4 semi-strukturerade intervjuerna med svensklärare på gymnasieskolor bildades 5 teman inom empirin med analys metoden tematisk analys. Genom denna studie förstå hur svensklärare anpassar språkbruket i syfte att göra det mer begripligt elever som studerar olika program. Dessutom tar svensklärare även häns elevers intressen och erfarenheter i valet av skönlitteratur.

Digitaliseringens utveckling har medfört en expansion av tillgängliga tjänster inom bankväsendetför kunder. Samtidigt har det lett till nya regelverk och processer som banker måste anpassa sigtill. Tillsammans skapar nya aktörer, förändrade kundförväntningar och uppdaterade regelverk enföränderlig miljö inom bankindustrin. Denna studie syftar till att utforska relevansen ochkonkurrenskraften med sparbankernas grundläggande principer i en föränderlig miljö.Sparbankernas grundläggande principer innefattar lokalt fokus, måttligt risktagande samt ägarformutan vinstmaximering. En fallstudie genomfördes på Sparbanken Eken, där nyckelpersoner somVD, kreditchef, kontorschef, företagsrådgivare, privatrådgivare och styrelseordförandeintervjuades. Det teoretiska ramverket för studien tar fäste i två centrala teorier; intressentteorinoch contingency-teorin. Resultatet indikerar att sparbankerna och dess grundläggande principerfortsatt är relevanta och konkurrenskraftiga, förutsatt att en balans nås mellan nya digitala verktygoch regelverk. Den övergripande slutsatsen är att relationsskapandet och det personligabemötandet spelar en avgörande roll för sparbankernas förmåga att behålla sittexistensberättigande i en alltmer konkurrensutsatt bransch.

Bakgrund Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progredierande neurologisk sjukdom som i dagsläget saknar botemedel. Orsak till uppkomst av sjukdomen är i dagsläget ej klarlagt, dock verkar genetiska och ärftliga faktorer ha betydelse. Sjukdomen med sitt snabba förlopp innebär ofta ett ansenligt lidande för den drabbade. Genom att belysa personers upplevelser av att leva med ALS kan sjuksköterskan få förståelse och därav möjlighet att bättre anpassa omvårdnaden. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa personers upplevelser av att leva med sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS). Metod Studien utfördes som en litteraturöversikt och integrerad analysmetod användes för analys av forskningen. Pubmed, PsycINFO och CINAHL var databaser som nyttjades för inhämtning av artiklar. Litteraturöversikten grundades utifrån 15 vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av Sophiahemmets Högskolas formulär för kvalitetsgranskning. Resultat  Tre huvudkategorier framkom ur analysen; “Upplevelse av en förändrad livssituation”, “Upplevelse av maktlöshet” samt “Upplevelse av hanterbarhet”. Studiens resultat visade en universell upplevelse av lidande hos personer med ALS. Likväl framkom att upplevelsen av att leva med ALS var påverkbar, både i positiv och negativ bemärkelse, av faktorer som tillämpning av hanteringsstrategier. Ett samband mellan upplevelsen av att leva med ALS och befintlig livssituation, ålder samt kön påvisades. Slutsats Personers gemensamma och skilda upplevelser av att leva med ALS åskådliggörs i denna litteraturöversikt. Lidandet är otvivelaktigt en genomgående del i individens upplevelse men vad som också beskrivs är det som kan bringa ljus i tillvaron. Sjuksköterskans viktiga roll i detta kan inte nog understrykas och genom dessa upplevelser samt med ett personcentrerat förhållningssätt kan omvårdnaden utformas bättre. / Background Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a progressive neurological disorder that currently has no cure. The origin of the disease is currently not clear, however, genetic and hereditary factors seem to be of importance. The disease, with its rapid progression, often means considerable suffering for the afflicted. By shedding light on the experiences of people living with ALS, nurses can gain a deeper understanding and therefore provide better nursing care. Aim The purpose of this literature review was to focus on people's experiences of living with the disease amyotrophic lateral sclerosis (ALS). Method The study was carried out as a literature overview and the integrated analytical method was used for the analysis of the research. Pubmed, PsycINFO and CINAHL were databases used for the collection of articles. The study was based on 15 scientific articles that were reviewed using Sophiahemmets University's quality review form. Results Three main categories emerged from the analysis: "Experience of a life-changing situation", "Experience of powerlessness" and "Experience of manageability". The study results showed a universal experience of suffering in people diagnosed with ALS. Nevertheless, it emerged that the experience of living with ALS was avoidable, both in a positive or negative sense by factors such as the application of management strategies. A link between the experience of living with ALS and the existing life situation, age and gender was demonstrated. Conclusions People's shared and different experiences of living with ALS are illustrated in this literature review. Suffering is undoubtedly a consistent part of the individual experience, but what is also described is what can bring light to life. The important role of the nurse cannot be emphasized enough and through these experiences and with a person-centered approach, nursing can be better designed.