Syftet med denna studie var att undersöka hur några pedagoger identifierar och anpassar sin undervisning till särskilt begåvade elever samt att undersöka handlingsplaner som handlar om särskilt begåvade elever identifieras och vilka anpassningar bör göras för dem. Datainsamlingsmetoderna som användes i denna multipla fallstudie var semistrukturerade intervjuer, öppna observationer och handlingsplaner. I studien intervjuades elva pedagoger, och 20 observationer genomfördes. En handlingsplan undersöktes. Resultatet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och en flerfaktorsmodell. Studien visade att det finns svårigheter med att identifiera särskilt begåvade elever samt att pedagogerna, även om de gjorde anpassningar, kände sig osäkra på om dessa var framgångsrika eller inte. Handlingsplaner för särskilt begåvade elever saknades i flera av de observerade skolorna.

Den här studien har tagits fram för att reda på hur musikundervisningen i grundskolan och grundsärskolan läggs upp och anpassas genom medierande verktyg och artefakter samt tekniska artefakter. Studien behandlar även vilka skillnader det kan finnas i bemötandet av elever med funktionsvariationer i grundskolan jämfört med grundsärskolan. Studien är kvalitativ och har sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. För att komma fram till ett resultat har semistrukturerade intervjuer med musiklärare i grundskolan och grundsärskolan gjorts. Fyra musiklärare blev intervjuade och inspelade via Zoom. Deltagarna fick frågor om hur de lägger upp sin undervisning, vilka anpassningar de gör och vilka medierande verktyg och tekniska artefakter som används. Deltagarna fick även frågor om de kunde se någon skillnad i hur musikundervisningen ser ut i grundskolan jämfört med grundsärskolan. Resultatet visar att deltagarna i studien använder sig av liknande medierande verktyg och artefakter vid anpassningar, såsom bildstöd och färgkodning. När det kom till de tekniska artefakterna fanns en del skillnader eftersom deltagarna jobbade på olika sätt, med bland annat musikskapande. Resultatet visade även att det fanns vissa skillnader i bemötandet av elever med funktionsvariationer i grundskolan kontra grundsärskolan.

Elevernas skolresultat påverkas till stor del av hur motiverade de är. En av lärarens uppgifter är att främja och bibehålla elevernas motivation. Studier visar att bedömningsmomentet har stor inverkan på motivationen antingen positivt eller negativt. Denna studie kommer undersöka hur lärare använder formativ bedömning i förhållande till ökad motivation hos eleverna samt undersöka lärarens olika förhållningssätt och anpassningar för att motivera så många elever som möjligt. Metoden som använts i detta arbete har en kvalitativ ansats med icke deltagande observationer och intervjuer. I resultatet redogörs lärarens olika förhållningssätt och metoder för att främja elevernas motivation genom formativ bedömning. Avslutningsvis diskuteras exempelvis hur lärarens återkoppling kan påverka elevernas motivation.

Ikea och Muji är två multinationella företag vars affärsidéer utgår från att sälja heminredning i en tillgänglig prisklass. Företagande över olika geografiska marknader ställer i sin tur särskilda krav på marknadsföringen, som kräver anpassning till den lokala kulturen i fråga. För snäv kulturell anpassning kan ändock ge upphov till att konsumenter på andra marknader reagerar negativt, graden av kulturell anpassning är därför en svår balansgång. Denna uppsats syftar till att undersöka kulturell anpassning i reklamfilm hos multinationella företag. Studien har genomförts genom en semiotisk innehållsanalys av Ikeas och Mujis reklamfilmer på den svenska och japanska marknaden. Studien visar i stora drag på att attribut kopplade till den japanska kulturen är mer framträdande i reklamfilmerna än den svenska kulturen. Det ses med avseende på både reklamfilm riktad till den japanska marknaden och reklamfilm producerad av Muji; som ett japanskt varumärke verksamt på andra marknader.

Syftet med vår studie var att närmare undersöka hur lärare i årskurs1-3 arbetar för att främja läsutveckling hos nyanlända elever. Studiens syfte inkluderade även att analysera vad lärare i årskurs f-3 anser om nyanlända elevers läsutveckling. Studien baseras semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskursf-3. Resultaten indikerar att undervisningsgrund, som bygger på anpassning utifrån elevernas nivåer, är central för att stödja nyanlända elever i att utveckla sina färdigheter i det svenska språket och därmed främja deras läsförmåga. Genom studiens undersökning framkommer att anpassningen utgör en väsentlig komponent i undervisningen för att eleverna ska kunna uppnå sina lärandemål. Resultaten av undersökningen tyder på att lärarna strävar efter en jämlik utveckling när det gäller läsfärdigheter hos nyanlända elever. För att uppnå detta använder lärarna tydliga riktlinjer som hjälper dem att bedöma elevernas nuvarande förmågor och vägleder dem i hur de kan arbeta för att främja utvecklingen hos varje elev i enlighet med deras individuella framstegstakt. Slutsatsen av vår studie är att anpassningen är av central betydelse för att eleverna ska kunna utvecklas utifrån sina specifika behov. Innan anpassningen är det nödvändigt för läraren att klargöra varje elevs kapacitet för att individualisera undervisningen och därigenom skapa en likvärdig utbildning för alla elever, särskilt de nyanlända.

Denna studie syftar till att belysa gymnasielärares erfarenheter i omställningen från traditionellklassrumsundervisning till distansundervisning under coronapandemin. Med särskilt fokus på geografiämnetundersöks hur denna förändring påverkade lärares undervisningsmetoder samt lärarnas förmåga att nå målen iläroplanen och deras upplevelser av den nya undervisningsformen som de blev tvingade till. Genom intervjuermed geografilärare på olika gymnasieskolor har data samlats in och analyserats för att få en djupare förståelse förhur lärare anpassade sin undervisning till distansformatet. Frågeställningarna kretsar kring vilka delar avgeografiämnet som påverkats mest, lärarnas förmåga att säkerställa att eleverna når betygskriterierna ochlärarnas personliga uppfattningar om distansundervisning. Resultaten från studien visar på betydande utmaningarsåsom anpassningen av bedömningsmetoder, svårigheter att bibehålla interaktiv och praktisk undervisning samten ökad arbetsbelastning och stress bland lärarna. Dessa resultat bidrar till en ökad förståelse för de komplexakonsekvenserna av pandemin inom geografiundervisningen och kan användas som en grund för vidareutveckling av distansundervisningsmetoder.

Målet med denna studie var att ta reda på hur lärare anpassar engelskundervisningen genom att undersöka och hur det speglar sig i engelskundervisningen för årskurs 1–3 i den svenska grundskolan. Tidigare forskning belyser hur svårdefinierat begreppet differentiering är både internationellt och i Sverige. Differentiering kan tolkas som en del av anpassning samtidigt som något bredare begrepp som en pedagogisk filosofi. Genom en fenomenologisk forskningsmetod och enkätundersökning har studien sökt en förklaring från de lärarna i årskurs 1–3 i den svenska grundskolan kring begreppet. Vidare har studien undersökt hur lärares arbete med differentiering ser ut och vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom ämnet. Det finns många sätt att möta elevernas olika kunskapsnivåer, men många lärare lyfter främst fördelarna med muntlig undervisning och digitala verktyg.

Idag ska undervisningen vara likvärdig och skolan ska vara en plats för alla, men de särskilt begåvade eleverna hamnar lätt i skymundan. De särskilt begåvade eleverna har ett stort behov av stimulans för att bli motiverade eftersom de kan bli aggressiva och nedstämda vid understimulans. Lärarna har ansvar för elevernas kunskapsutveckling och har i uppgift att anpassa undervisningen efter alla elevers enskilda förutsättningar och behov. Därför är det viktigt att lärare också får stöd för att kunna genomföra en god undervisning för alla. Syftet med studien är att få kunskap om hur några lärare arbetar med denna elevgrupp samt vilket stöd som lärarna anser sig behöva för att stimulera dem. Denna kvalitativa studie bygger på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare i lågstadiet. Det framgår att differentierad undervisning är viktigt för att stimulera alla elever och att berikning och acceleration är två strategier som lämpar sig bra för de särskilt begåvade eleverna. Studiens slutsats är att lärare behöver mer kunskap än vad de får i lärarutbildningen för att ha möjlighet att skapa en differentierad undervisning som är relevant för de särskilt begåvade eleverna.

Denna studie är en kvalitativ studie där intervjuer genomförts för att kartlägga vilka hinder som gör att elever i årskurs 4–6 inte når kunskapskraven för de samhällsorienterade ämnena. Studien syftar även till att kartlägga vilka stödåtgärder som används för att elever i behov ska nå kunskapskraven. I studien har fyra lärare, en rektor samt huvudman varit informanter och de arbetar alla i samma kommun. Resultatet i studien visar att de hinder som informanter kan urskilja är bland annat språksvårigheter, koncentrationssvårigheter och avsaknad av föräldrastöd. Resultatet visar också att de åtgärder som eleverna får är exempelvis studiehandledning eller undervisning i mindre grupp.

3SammandragTitel: ”Chefers uppfattningar av sitt ledarskap med anknytning till motivation inom Skånes universitetssjukhus” Nivå: Kandidatuppsats Författare: Magnus Svensson Utgivningsår: 2012 Handledare: Jonas LundstenDå tidigare forskning inte fokuserat så mycket på ledares uppfattningar av vad som motiverar medarbetarna, fann vi chansen att göra en studie om hur ledarna på Skånes universitetssjukhus (SUS) uppfattar hur de jobbar med motivationsfrågor inom den egna organisationen. Syftet med undersökningen är att, med utgångspunkt i ledarskapet som chefskap, undersöka hur anställda med chefsbefattning inom SUS uppfattar sitt ledarskap med anknytning till vad de tror motiverar medarbetarna inom den egna organisationen . Vi har med en kvalitativ forskningsansats och åtta stycken semi-strukturerade intervjuer identifierat fem teman; kommunikation, delaktighet, anpassning drivkraft och struktur, som cheferna anser vara viktiga motivationsaspekter, och dessutom funnit att dessa uppfattningar om ledarskapet följer ovanstående gemensamma mönster. Vår studie visar på att de uppfattar ledarskapet som att verka för och tillsammans med sina medarbetare mot de gemensamma verksamhetsmål som satts upp. Studien pekar vidare ut att struktur kan påverka den inre och yttre motivationen beroende på om strukturen uppfattas som kontrollerande eller att strukturen inbjuder till delaktighet. Vi ser att resultatet med de fem olika identifierade kategorierna kan vara en utgångspunkt för vidare organisationsforskning inom Skånes universitetssjukhus. / Title: ” Managers' perceptions of their leadership related to motivation in Skåne University” Level: Bachelor thesis Authors: Magnus Svensson Year of publication: 2012 Mentor: Jonas LundstenSince previous research has not focused so much on leaders' perceptions of what motivates employees, we found the chance to do a study on how the leaders at Skåne University understands how they work with motivation issues within their own organization. The purpose of the study is that, on the basis of leadership as leadership, how the employees in managerial positions within the SUS perceive their leadership in relation to what they think motivates employees within the organization. We have a qualitative research approach and eight semi-structured interviews identified five themes: communication, participation, adaptation momentum and structure that managers consider important motivational aspects, and also found that these perceptions of leadership following the above common pattern. Our study shows that they perceive leadership as to promote and together with its employees towards the common business goals that are set. The study also points out that the structure can affect the internal and external motivation depending on whether the structure is perceived as controlling or structure that invites participation. We see that the results of the five categories identified can be a starting point for further research organization in Skåne University Hospital.