The aim of this study was to examine how adaptations in the teaching of gifted children of two preschools can be understood from the perspective of teachers, parents and children. The intent with the study was also to examine how the teachers worked to follow the curriculum and adapt the teaching, how the children could be affected by being seen as gifted and how the parents experienced the cooperation with the preschool regarding the teaching of their gifted children. Through observations and interviews four themes were discovered – characteristics and to be seen, teacher's knowledge and education on giftedness, working methods and adaptations, and transition from preschool to school. The study’s results showed that the different perspectives differ, both between parents, educators and children, but also between the two preschools and their surrounding culture. The surrounding culture had a larger impact than expected. The analysis, based on Stern’s theory of intersubjectivity and intercultural perspective, also showed the importance of gifted children to be seen as gifted and to interact with other gifted children.

Att självkritiskt ställa frågan: ”Gör vi saker rätt eller gör vi rätt saker?” är vitalt om man avser förbättra det man gör. Svensk officersutbildning har bedrivits på Militärhögskolan Karlberg sedan 1792 och dess historia har satt sina spår i dagens officersutbildningssystem. Omkastningar i utbildningsupplägget är ofta en effekt av förändrat omvärldsläge och när större förändringar av utbildningssystemet sker blir också vikten av denna självkritiska fråga som störst. Skall man då fortsätta hävda att det var bättre förr eller behöver man acceptera de förändringar som sker och tänka nytt?Vår studie lyfter på denna heta sten med ett avstamp i verkligheten i form av före detta kadetters upplevelser, erfarenheter och perspektiv. Vi undersöker om det finns substans bakom den upplevda problematik mellan förväntningar och utbildning som chefen för programledningen vid Officersprogrammet ger uttryck för, i en artikel på Försvarshögskolans hemsida där han säger att: "Idag finns ibland ett glapp mellan förbandens förväntningar på de nyutbildade officerarna och den utbildning som bedrivs av Försvarshögskolan på uppdrag av regeringen. (Brorson. 2018)”Empirin är inhämtad genom intervjuer med före detta flygvapenkadetter från Officersprogrammet med ett antal års tjänstgöring i Försvarsmakten. Genom vald arbetsmetodik har datat analyserats och kodats till tre olika teman. Utifrån dessa teman har vi tagit fram en teoretisk referensram som vi granskat och utvecklat våra initiala analyser med i syfte att besvara forskningsfrågan:Hur upplever före detta kadetter att utbildningen vid Officersprogrammet förberett dem för en anställning i Flygvapnet? Våra sammanställda slutsatser pekar på ett flertal anledningar till varför Officersprogrammet inte lever upp till förväntningarna för hur utbildningen borde förbereda kadetterna inför en anställning i Flygvapnet. Vi beskriver i studien orsaker, samt ger förslag på åtgärder som Försvarsmakten och Försvarshögskolan kan vidta för att motverka denna problematik. / ”Do we do things right or do we do the right things?”  This is the self-critical question that one has to ask oneself if one aims to improve what one is doing.The Swedish Armed Forces officer training has been conducted at the Military Academy at Karlberg since 1792, and its long history has set its mark on today's educational system.  Changes in the training set-up are often a result of changes in the surrounding world.  When larger reversals in the educational system occur, as they do today, the importance of the self-critical question becomes all the greater.  Should one continue to claim that things used to be better or should one accept the spirit of change and think in new terms?Our study highlights this burning issue with a visit to reality in the form of the experiences and perspectives of former cadets.  We examine whether there is any substance behind the perceived conflict between expectations and education which the Head of the program management of the Officers Program describes in an article on the Swedish Defense College website, where he states:  ”Today, there is sometimes a gap between the expectations of the newly trained officers among the Swedish Armed Forces units and the education conducted by the Swedish National Defense University on behalf of the government.”  (Brorson. 2018)The empirical data is obtained through interviews with former Air Force cadets from the Officer Program with a number of years’ service in the Armed Forces. Through our selected work methodology, the data has been analyzed and coded into three different themes. Based on these themes, we have developed a theoretical frame of reference with which we examined and expanded our initial analysis with the purpose of providing an answer to our research question:How do former cadets experience that the education at the Officer's Program prepared them for an employment in the Air Force?Our compiled conclusions point to a number of reasons why the Officer Program does not live up to expectations concerning how the education should prepare cadets for a position in the Air Force.  We explain in the study why this occurs, and recommend measures the Swedish Armed Forces and the Swedish Defense College could implement to counteract this problem.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur skolpersonal definierar begreppet likvärdig utbildning och vilka arbetssätt eller faktorer i skolor, som kan främja respektive riskera att hindra skolans mål att uppnå en likvärdig utbildning. Den empiriska resultatdelen består av illustrerande exempel från transkribering av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en lärare och fem rektorer. Med hänsyn till metodvalet och urvalet av antalet informanter är studiens resultat och slutsats inte generaliserbart men det är intressant för att det belyser olika uppfattningar av begreppet likvärdig utbildning och dess innebörd. Resultatet visade att det förekommer flera olika definitioner av begreppet likvärdig utbildning, men genomgående innefattar begreppet skolans kompensatoriska uppdrag och anpassningar utefter elevers enskilda behov, bakgrund och förutsättningar. Resultatet visade även att det finns flera olika arbetssätt och faktorer som främjar skolans likvärdiga utbildning samtidigt som den ekonomiska faktorn och när alla elever ska göra exakt samma saker beskrivs som saker som kan riskera att hindra skolors likvärdiga utbildning. Utifrån ramfaktorteorin som Urban Dahllöf (1999) utvecklade kan vi förstå att skolans ramfaktorer påverkar skolans möjligheter att kunna erbjuda alla elever en likvärdig utbildning.

This Master thesis is about elderly visually impaired and their use of libraries. It poses the question how visually impaired elderly looks upon their local library. Their thoughts and opinions are mainly from two sides. One is what they think about the service that they get. The other is what they think about the information concerning this service. The thesis consists of six interviews with respondents and one interview with a librarian. The librarian has also been asked about the service and information to the visually impaired. The analysis is made with narrative analysis and theories from Professor Tom Wilson, Lars Höglund and Olle Person. Professor Tom Wilson’s theories are about the questions of the context of information you might have when you search for information. Höglund and Person deal with the information needs and the sources that might be available. The result of the interviews is that the information about the library’s service to the visually impaired could be better. A better communication between the visually impaireds’ main organization and the library could solve this problem. It is also a clear tendency from the elderly visually impaired to be content with what they receive and not making any further demands.

Att få en stomi kan på många sätt påverka en människas liv, då mycket tankar och känslor uppstår och självuppfattningen förändras. Orsaker till att en stomi anläggs kan vara inflammatoriska tarmsjukdomar som Ulcerös Colit och Morbus crohn, men även kolorektal cancer. En stomi är en konstgjord förbindelse mellan tarmen och hudytan som används för att tömma tarminnehållet. När en stomi anläggs dras tarmen ut genom en öppning i bukväggen, vrängs ut och in och sys sedan fast intill huden. Det finns ett flertal olika stomier beroende på vilken del av tarmen som är drabbad.Syftet är att belysa upplevelsen av att leva med stomi ur ett livsvärldsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom sökning av kvalitativ vetenskaplig litteratur i olika databaser. Studierna analyserades sedan med hjälp av Evans syntesprocess. Resultatet utmynnade i fyra teman; Kroppen förändras och det känns omtumlande, Mitt sociala liv påverkas, Stomin påverkar mitt sexliv och Min fysiska kropp påverkas på många olika sätt. Resultatet visar att många upplever ett liv med stomi som mycket skrämmande och förenat med stor osäkerhet. Känslor av att vara annorlunda var ej ovanligt. Den kroppsliga förändringen medför påverkan i det dagliga livet, i arbetslivet och i sexuella relationer och anpassning av livsstilen sker hos många. Det är inte ovanligt att stomiopererade drabbas av psykiska reaktioner som t.ex. depression orsakad av den förändrade kroppsbilden. Den subjektiva kroppsuppfattningen påverkar livsvärlden både hos unga och gamla.I diskussionen återkopplas resultatet till de vårdvetenskapliga begrepp som tas upp i bakgrunden och till ytterligare forskning som styrker resultatet. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

I Sverige amputeras cirka 2500 personer varje år, 80 procent av dessa beror på cirkulationsrubbningar, andra orsaker kan vara trauma eller olycka. Vi lever genom våra kroppar och när kroppen förändras kommer även livsvärlden att förändras. När en person genomgår en plötslig amputation påverkas personens välbefinnande och det blir också en omtumlande upplevelse att tvingas in i en ny livssituation, då arbetsliv, sociala livet och personliga livet påverkas av skadan. Då sjuksköterskans uppgift är att främja patientens hälsa och minska dennes lidande, är det viktigt att han/hon vet hur det är att ha drabbats av en plötslig amputation och hur patientens livsvärld har förändrats. Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter upplever att livsvärlden förändrats efter en plötslig amputation. En kvalitativ litteraturstudie användes som metod för att få en ökad förståelse för det valda fenomenet. Resultatet presenteras i teman och subteman, dessa visar på att en person som drabbats av plötslig amputation genomgår en fysiskt och psykisk förändring, personen måste lära sig att anpassa sig till detta. Personerna som genomgått en amputation använde olika strategier för att hantera det som inträffat, exempelvis; träffa och samtala med andra som genomgått amputation eller söka stöd hos anhöriga. Det som var viktigast för alla informanterna var att uppfattas som normala av omgivningen och de ville inte bli stämplade som ett handikapp. En viktig del i detta var att ha en välanpassad protes. I diskussionen ges praktiska implikationer samt förslag på nya forskningsfrågor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrunden till detta arbete var att företaget som kontaktades vill ta fram en ny modell av hästsportjacka. Arbetets syfte är att ta fram en modell som har form för funktionen. Vissa funktioner är mer viktiga än andra vid ridning, något som undersöks och presenteras i rapporten. Då många ryttare vistas utomhus blev det även viktigt att undersöka vikten av väderanpassade plagg. Ett grundmönster och en modell tas fram som även graderas. Modellen har två alternativa detaljer på ficka och sprund som lätt ska kunna bytas ut och användas istället för de som finns på slutprovet.Grunden och modellen konstrueras i Lectra´s programvara Modaris, som är ett mönsterkonstrukrionsprogram ämnat för konfektion. Ett antal provplagg sys upp och provas av, både på docka och provmodell som sedan analyseras för att sedan justeras. Alla specifikationer är gjorda i Microsoft excel, med bilder gjorda i Adobe Illustrator samt Lectra´s Kaledo Style. / Program: Designteknikerutbildningen

Background: The treatment with parenteral nutrition is used when the nutritional needs can’t be satisfied by enteral nutrition. To eat and drink can be valuable activities that fulfills biological, social, psychological and culturally needs. Problem: Previous research shows that home parenteral nutrition has an impact on life, both for the patient and their family. Nurses experience a lack of knowledge in caring of patients with home parenteral nutrition. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of being treated with home parenteral nutrition. Method: A systematic literature study with a descriptive synthesis. Ten qualitative studies were analyzed. Result: Two themes and five subthemes were identified. The themes that were identified were “Possibilities with home parenteral nutrition” and “Difficulties with home parenteral nutrition”. Conclusion: The result shows that being treated with HPN changes the patients’ life in several ways. It gave an opportunity to life and could increase quality of life, even though it came with some restrictions. / Bakgrund: Behandling med parenteral nutrition används då näringsbehovet inte kan tillgodoses genom enteral näringstillförsel. Att äta och dricka kan vara en betydelsefull aktivitet som tillmötesgår biologiska, sociala, psykologiska och kulturella behov. Problem: Tidigare forskning visar att parenteral nutrition i hemmet kan ha stor påverkan på patienterna och deras familjer i vardagen. Sjuksköterskorna upplever en kunskapsbrist i vårdandet av patienter med parenteral nutrition i hemmet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att behandlas med parenteral nutrition i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Tio vårdvetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Två teman och fem subteman identifierades. De teman som identifierades var ”Möjligheter med parenteral nutrition i hemmet” och ”Hinder med parenteral nutrition i hemmet”. Slutsats: Det framkom att behandlingen med parenteral nutrition i hemmet förändrade livet på flera sätt. Det gav en möjlighet till liv och kunde ge en förbättrad livskvalitet, dock innefattade behandlingen även en del begränsningar.

En pacemaker eller implantable cardioverter defibrillator (ICD) kan för många innebära en upplevelse av att de får en ny chans till livet. Sedan den första pacemakern sattes in på 50-talet har utvecklingen gått framåt och många livshotande rytmrubbningar kan behandlas. Att behandlas med pacemaker eller ICD kan innebära både fysiska och psykiska omställningar i det vardagliga livet. Dessa fysiska och psykiska omställningar kan påverka patientens livsvärld, levda kropp, hälsa och välbefinnande samtidigt som det kan inge ett hopp inför framtiden. För att vårdpersonal och närstående ska kunna ge ett bra stöd till personerna med pacemaker eller ICD är det av stor vikt att belysa upplevelsen av hur det är att leva med detta hjälpmedel. Syftet är att undersöka upplevelser av att leva med pacemaker eller ICD. För att svara på syftet genomfördes en litteraturstudie där Fribergs (2006, ss. 115-124) modell användes för analys av data. Resultatet bygger på analyser av åtta kvalitativa och två kvantitativa studier, dessa redovisas i form av fyra huvudteman; Att uppleva livsförändringar, att vara i behov av stöd och utbildning, att hitta sin egen väg till acceptans och att uppleva oro. Att behandlas med en pacemaker eller ICD kan för många innebära att livet förändras. Det kan innebära att individen får en mer positiv inställning till livet men det kan också innebära en del begränsningar som i sin tur kan leda till att personen drar sig undan. Det finns ett stort behov av mer stöd och utbildning från vårdpersonal för att individerna ska uppleva en trygghet i sin vardag. Den nya livssituationen kan innebära att individen måste försöka finna en egen väg mot att acceptera sin livsvärld. Det kan även finnas en oro inför framtiden och hur deras sjukdom kommer att påverka deras barn. För att patienten ska uppleva en trygghet i sin vardag behöver vårdpersonalen en större insikt och förståelse i patientens liv och på så sätt kunna ge en bättre information och utbildning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Syftet med denna studie är att undersöka hur bokhunden används i dagens skola bland elever som har det svårt inom läsning samt vilka erfarenheter det finns gällande denna metod ur ett lärarperspektiv. Studien kommer att ta upp bokhundens historia samt roll inom skolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Metodansatsen som används är av kvalitativt slag. / <p>Svenska</p>