Teknologin har gjort det lättare att nå ut till länder och regioner över hela världen. Det har resulterat i att media har kunnat lämna det lokala planet och nå ut till en större marknad än någonsin. I den här uppsatsen kommer vi att granska hur mediebolagens produktioner ändras när de når ut till främmande områden för att fungera på den nya marknaden. Uppsatsen tittar också på hur nyhetsbolag bevakar olika händelser beroende på om den utspelar sig på ett lokalt eller globalt plan. Resultatet pekar på att de främsta anpassningarna görs på grund av respekt mot gamla traditioner som religion. Vid nyhetsbevakningen hos mediebolagen är det tydligt att mallar för nyhetsvärdeinger stämmer väl överrens med hur bevakningen görs.

Syftet med denna uppsats var att studera hur föreningen KRIS kan bidra till sina medlemmars återanpassning till samhället. Föreningen KRIS har som ambition att stötta människor som vill bryta upp med missbruk och kriminalitet och återanpassa dem tillbaka in i samhället. Studien utgick från fyra intervjuer där medlemmarna delade med sig av sina erfarenheter av föreningen KRIS. Jag använde mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt förhållningssätt för att förstå medlemmarnas upplevelser av KRIS. Genom denna metod fick jag inblick i vilken betydelse KRIS har för medlemmarnas återanpassning till samhället. För att tolka och dra slutsatser från intervjutexterna utfördes en innehållsanalys. Resultatet av intervjuerna visade att KRIS kan bidra till att återanpassa sina medlemmar till samhället. Medlemmarna får genom KRIS möjlighet att gradvis anpassa sig till ett drogfritt och hederligt liv där socialt stöd och formandet av nya livsstrategier är viktiga inslag i föreningslivet. Det framkom även att medlemmarna har ett antal hinder att övervinna innan målet med full delaktighet i samhället är uppnått. Låg utbildningsnivå och tidigare fängelsestraff är några faktorer som innebär social exkludering och svårigheter att finna arbete.

Ryms de särbegåvade elevernas särskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar några särbegåvade elevers syn på sin skolvardag och sitt lärande. Dess syfte är att se om, och hur, individanpassad undervisning påverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser på sitt eget lärande. Studien baseras på intervjuer med två flickor och två pojkar i åldrarna 9-12 år. Eleverna går i skolor belägna i Stockholm. I intervjuerna framgår att det finns en variation i särbegåvade elevers skolvardag, där några får individanpassad undervisning medan andra endast får en marginell sådan. Resultatet visar att elevernas upplevelser delas in i två läger, där den ena gruppen beskriver skolvardagen på ett positivt sätt. Dessa elever får individanpassad undervisning och deras trivsel är bland annat kopplat till att de anser att de får lära sig relevanta och meningsfulla saker i undervisningen. Den grupp som inte upplever trivsel i skolan i samma grad får inte någon individanpassad undervisning. Dessa elever kopplar delvis vantrivseln i skolan till brist på stimulans i skoluppgifterna. Slutsatsen visar att ovanstående variation i stimulans och utmaning i undervisningen påverkar särbegåvade elevers trivsel i skolan. Den visar också att samtliga elever anser att man lär sig bäst av att läsa böcker. Den grupp elever som får individanpassad undervisning anser även att läraren kan vara en kunskapskälla. Slutligen så betonar studien att pedagoger över lag behöver mer kunskap i de särbegåvade elevernas särskilda behov i skolan.

Med anledning av den finansiella kris som råder och den påverkan den haft på börs- och räntekurser världen över ansåg vi det intressant och samtidigt relevant att undersöka hur försäkringsbolag påverkas av denna situation. Vi valde försäkringsbolag då de hanterar både sina egna och sina kunders risker samt förvaltar stora portföljer. Den nuvarande ekonomiska situationen var bakgrunden till att studien genomfördes. Uppsatsen syftade till att undersöka om, och i så fall hur, försäkringsbolag anpassar och förändrar sin riskhanteringsprocess och organisation under den finansiella kris som råder. En kvalitativ metod tillämpades, där intervjuer med tre inom Sverige väletablerade försäkringsbolag genomfördes. Genom de frågor som ställdes ville vi uppnå en djupare förståelse för förändring och anpassning under kris. Under intervjuerna fann vi att alla de tillfrågade bolagen hade i förväg väl fungerade och väl utarbetade processer för hur risker hanteras. Därmed behöver de inte förändra sina rutiner och sin organisation för att anpassa verksamheten till en osäker situation i samhället.

Att verka på en global marknad innebär kulturella skillnader, tidsskillnader och annorlunda arbetsmetoder som ställer speciella krav på medarbetare och deras kompetens. Att sända anställda på utlandsuppdrag eller så kallad expatriering innebär för företagen att omlokalisera sådan kompetens utomlands. Flytta och arbeta utomlands innebär förutom många möjligheter också många problem för både företaget och den anställde med familj. Ett växande problem som identifierats av flera författare är att omlokaliseringen av par med varsin karriär blir allt svårare eftersom expatriering ofta innebär att den medföljande partnern tvingas ge upp/ta paus i sin karriär. Det finns även tidigare forskning som visar att par med varsin karriär är extra vanligt just i de nordiska länderna. Våra resultat bygger därför på en kvalitativ studie som undersöker hur några stora svenska företags strategier ser ut vid expatriering av par med varsin karriär. För att nå dessa resultat har vi genomfört fem stycken fysiska djupintervjuer och en telefonintervju som sedan har analyserats mot tidigare litteratur på området. Den litteratur vi använt härstammar främst från områdena International Human Resource Management och Expatriate Management. Företagen som ingår i studien är alla verksamma inom olika branscher som: Bank, Bygg, Försvar, Vitvaror, Telekom och Fordon. Studiens resultat visar bland annat på att företagen är duktiga på att inkludera den medföljande partnern under rekryteringsfasen för att på så sätt minska risken att han/hon inte anpassas till den nya kulturen. Karriärsupport och karriärassistans är några av de saker som företagen gör för att underlätta för den medföljande att få arbete. Dock verkar få utnyttja dessa vilket vi tror beror på att partnern inte vill eller inte kan arbeta. Problem med att få arbetstillstånd och/eller att den medföljande ser chansen att vara hemma med yngre barn kan vara två av anledningarna. Dyster konjunktur och de höga kostnaderna som förknippas med expatriering ökar trycket på företagen att spara in på förmåner eller att sända färre expatrierade i framtiden vilket troligtvis inte ökar antalet expatrierade par med varsin karriär. Sist men inte minst har vi kunnat se att sättet som företagen rekryterar anställda till utlandsuppdrag bidrar till att par med varsin karriär sällan uppmärksammas hos företagen och följaktligen tas liten hänsyn till dessa. Detta tillvägagångssätt tror vi skapar ett stort mörkertal av individer som skulle vara en stor tillgång för företag under en utlandsstationering, men som omedvetet exkluderas från dessa uppdrag på grund av att för lite hänsyn visas hans/hennes partner som också gör karriär.

Fallskador är ett stort hälsoproblemen hos äldre. Ca 70 000 frakturer inträffar i Sverige årligen som kan härledas till benskörhet och av dessa är 1800 höftfrakturer. Att förebygga fallskador är av stor betydelse både för individen och för samhället. Frakturer kostade 2008-2009 ca. 200 000 kr per patient. Syftet med studien är att belysa de livsförändringar som kan uppkomma i det dagliga livet hos äldre i samband med akuta höftfrakturer. Metoden var en litteraturstudie på 16 artiklar publicerade mellan 1998-2008. Sökningen utfördes i PubMed och Cinahl. Resultatet visade att vanliga följdsjukdomar efter höftfrakturer var depressioner, undernäring, minnesnedsättningar och rädsla för att åter falla. Socialt kunde man bli isolerad och få ge upp tidigare intressen. Livet förändrades hemma. Den känslomässiga upplevelsen av en akut höftfraktur var av stor betydelse för läkningsprocessen. Depressioner eller sänkt sinnesstämning verkar prägla många gamla efter ett akut höftfraktur. För att komma igen efter en akut höft fraktur spelar en mängd olika faktorer in. Vem man är, hur man bor och vilket socialt liv man för, hur man blir bemött och i vilken mån man har tillgång till hälsovård. Fallpreventiva program fungerar om man känner till hur människor tänker vid förändringar i livet.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar valet av fritidsaktiviteter hos personer som haft stroke och på vilket sätt fritidsaktiviteterna har förändrats. För att uppnå syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick från en egengjord intervjuguide. Resultatet visade att utmaningen, gemenskapen, fysisk träning, självständighet, balans i vardagen, livssynen och rehabiliteringsteamet var faktorer som påverkade deltagarnas utförande av fritidsaktiviteter. Att anpassa fritidsaktiviteten eller att få personligt stöd var vanligare än att anpassa den fysiska miljön.

To find useful methods of reading instructions for pupils with Cerebral palsy is a complex but at the same time very challenging work. The main focus of this research lies in studying the pupils work focusing on special adaptation of educational materials and means of assistance for pupils with Cerebral palsy. In trying to get a complete picture of the work with the reading instruction I don’t think that it can be described only by studying the work, it also demands an inside look at the job the working group performs. My overarching purpose of this research is to try out measures to further develop the work with reading instruction for pupils with Cerebral palsy. I have with help of the methods of actions research developed the reading education for pupils with Cerebral palsy. During the research it has become out that in the work with the two pupils reading instruction one should strive for education with a clear structure. The measure that has been suggested to develop the reading education has to a great extent been built on hearing impressions instead of visual impressions where the computer has been a well working aid. The specific knowledge that the work group had about the pupils has had a positive impact on the research, since they knew their own work and knew what would be interesting and possible to develop. Keywords: Cerebral palsy, Reading education, Reading instruction, Special adaptation, Action research / Att hitta användbara läsinlärningsmetoder för elever med Cerebral pares är ett komplext men samtidigt mycket utmanande arbete. Tyngdpunkten i den här undersökningen ligger i att studera elevernas arbetspass med fokus på särskild anpassning av läromedel/hjälpmedel vid läsinlärning för elever med Cerebral pares. För att få en så fullständig bild av arbetet kring läsinlärningen som möjligt anser jag att det inte enbart kan beskrivas genom att studera arbetspassen utan det krävs även en inblick i arbetslagets arbete. Mitt övergripande syfte med undersökningen är att pröva åtgärder för att vidareutveckla arbetet kring läsinlärning för elever med cerebral pares. Jag har med hjälp av aktionsforskningens metoder utvecklat läsundervisningen för två elever med Cerebral pares. I undersökningen har det framkommit att i arbetet med de två elevernas läsinlärning bör man stäva efter en individuellt anpassad läsundervisning med en tydlig struktur. De åtgärder som har föreslagits för att utveckla läsundervisningen har i stor utsträckning bygger mer på hörselintryck än synintryck där datorn har varit ett väl fungerande hjälpmedel. Den specifika kunskap arbetslaget hade omkring eleverna har varit positiv för undersökningen eftersom de kände till den egna verksamheten och visste vad som kunde vara intressant och möjligt att vidareutveckla. Nyckelord: Cerebral pares, Läsinlärning, Läsundervisning, Särskild anpassning, Aktionsforskning

Det finns idag ungefär 90 000 rullstolsburna personer i Sverige, som enligt vår uppfattning har nedsatta möjligheter att resa obehindrat. Vi ville, utifrån detta, ta reda på hur väl anpassat det är för rullstolsburna i resesammanhang samt hur de själva upplever sitt resande. För att få svar på våra frågor intervjuade vi ett antal utvalda transportbolag i Sverige om hur de arbetar med handikappanpassning och i vilken utsträckning de verkar för att göra sig tillgängliga för rullstolsburna passagerare. Vi har också gjort en enkätundersökning bland rullstolsburna resenärer för att få deras bild av hur det är att resa som rullstolsburen. För den teoretiska förankringen har vi bland annat tagit del av olika lagar gällande handikappanpassning för transportbolag. Även attityder och bemötande har en betydande roll i uppsatsens teoridel. Av undersökningen går det att utläsa att företagen själva anser att de gör en hel del för att vara tillgängliga för alla sina kunder, oavsett funktionshinder. De rullstolsburna upplever det däremot annorlunda. Den fysiska utformningen hos flera transportbolag är enligt dem bristfällig. Vidare är det vanligt att interaktionen med personalen inte fungerar särskilt bra. Majoriteten av de rullstolsburna som ingått i vår undersökning känner sig dock bekväma och väl bemötta då de reser.