No description available.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

This case-study examines the Swedish armed forces in Afghanistan between 2009 and 2012. The aim of this study is to explore how it comes that an organization that is promoting security and stabilizing operations in a post conflict setting in northern Afghanistan gaudily turns in to an aggressive fighting force. The analytic framework is based on Theo Farrells theory of military adaption as well as Lauren Wilcox’s theory of the role of gender as an explanation of military organisations offensive bias. The results show that the Swedish behaviour should be understood as a combination of adaption to demands form allied forces, a result of pollical will to achieve national political goals and a strong offensive bias.

The purpose of this study is to investigate a new interrogation tactic named Mockingbird. The tactic is derived from a growing tradition within the science of interrogation. The tradition emphasizes creating a working relationship between the interviewer and the informant, while previous interrogation work has valued a more formal approach. The Mockingbird-tactic is developed to elicit specific information from the informant without the informant perceiving that this information has been shared. The aim of this study is to compare the Mockingbird-tactic against the tactic of asking an explicit question with regards to which information that is elicited. The aim of the study is also to compare the two tactics regarding the informant's perception of what information has been requested and shared. The research questions was formulated as follows: "Which of the interrogation tactics is more effective when it comes to generating specific information?" and "How does the tactics affect the informants perception of requested and shared information?" A total of 53 individuals participated in the experiment that was followed up by a verbal questionnaire. The data was analyzed with Chi2-tests and showed that asking an explicit question was more effective regarding generating specific information. The effectiveness of the Mockingbird tactic was dependent on the topic which the confederate was looking for. The informant’s perception of requested and shared information was not statistically analyzed due to inadequate data. Only eight out of 52 participants perceived that specific information was requested / Studiens syfte är att utforska en nyutvecklad förhörstaktik vid namn Mockingbird, vilken är sprungen ur en framväxande tradition inom forskning kring förhörstekniker. Traditionen grundar sig på att skapa en fungerande relation mellan parterna i ett förhör, medan tidigare förhörsarbete mer utgjorts av en formell intervjusituation. Mockingbird syftar till att få ut specifik information från informanten utan att informanten upplever sig ha lämnat denna specifika information. Syftet med studien är att jämföra Mockingbird-taktiken med taktiken explicit fråga med avseende på vilken information som utlämnas. Studiens syfte är även att jämföra informanternas upplevelse av efterfrågad och lämnad information vid de två taktikerna. Frågorna "Vilken av förhörstaktikerna är mest effektiv för att generera specifik information?" och "Hur påverkar de två olika taktikerna informanternas upplevelse av efterfrågad och lämnad information?" undersöktes med hjälp av ett experiment och uppföljande samtal i form av muntliga enkäter, med 53 deltagare. Materialet analyserades med hjälp av Chi-2-test vilka visade att den explicita frågan var mest effektiv i att generera specifik information. Vid användande av Mockingbird-taktiken var ämnet avgörande för svarsbenägenheten. Informanternas upplevelse av efterfrågad och lämnad information analyserades inte statistiskt på grund av otillräcklig data. Endast åtta av 52 försökspersoner upplevde att specifik information efterfrågades.

I detta arbete bestämde vi oss för att tänka utifrån elevperspektivet när vi studerade i vilken mån elever med språkstörning inkluderas i sina klasser. Vi utgick från hur eleverna själva känner gällande inkludering; om de upplever att de inkluderas eller inte. Dessutom ville vi ta reda på deras inställning till inkludering; om de föredrar att arbeta i klassrummet eller utanför med en annan pedagog. För att få svar på dessa frågor intervjuade vi fyra elever med olika språkstörningar på tre olika skolor. Vi observerade även hur läraren inkluderar eleverna. Resultaten visade att samtliga intervjuade elever föredrog att vara i klassrummet och arbeta, förutsatt att de fick den hjälp de behövde, och att det var ro i klassrummet. Läraren försökte inkludera eleverna i den mån hen kunde men tiden var ett hinder.

Kirurgiskt borttagande av ett öga kan orsakas av trauma eller ögonsjukdom. I Sverige finns det drygt 7000 personer med ögonprotes. Borttagandet av ögat sker genom enukleation, evisceration eller exenteration. Det monokulära seendet inverkar på den visuella funktionen och därmed påverkas vardagliga aktiviteter och arbetsliv. Ögonsjuksköterskans omvårdnad inriktas på att ge stöd för att främja anpassning. Syftet med studien var att beskriva hur personer som bar ögonprotes upplevde sin livskvalitet efter att ha genomgått ett kirurgiskt borttagande av ett öga. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie som baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med latent innehållsanalys vilket utmynnande i kategorierna fysisk, psykisk och social påverkan samt påverkan på vardagslivet. Resultatet visade att livskvaliteten påverkades av faktorer som den allmänna hälsan, obehag från ögonhålan, utseende, synfunktion, psykiskt välbefinnande, självkänsla, relationer, rollbegränsningar, begränsade fritidsaktiviteter, arbetsförmåga samt tid. För att personer med ögonprotes ska kunna anpassa sig till den nya situationen krävs medvetenhet, bra copingstrategier och engagemang från individen. Denna studie ger ögonsjuksköterskor insikt i hur livskvaliteten påverkas så de kan ge ett riktat stöd till personer med ögonprotes. Vidare forskning bör inrikta sig på djupgående intervjuer för ökad kunskap inom ämnesområdet. / Surgical removal of an eye can be caused by trauma or eye disease. In Sweden there are over 7000 persons with an artificial eye. The removal of the eye is done through enucleation, evisceration or exenteration. The monocular vision affects the visual function and thereby everyday activities and work. The ophthalmic nurse’s care focus on providing support to promote adjustment. The aim of the study was to describe how persons wearing artificial eyes experienced their quality of life after going through a surgical removal of an eye. The study was carried out as a systematic literature study which was based on 13 scientific articles. The articles were analysed with latent content analysis which lead to the categories physical, psychological and social impact and impact on everyday life. The results showed that the quality of life was affected by factors such as general health, discomfort from the orbital cavity, appearance, visual function, psychological well-being, self-esteem, relationships, role limitations, limited leisure activities, work capacity and time. For persons wearing artificial eyes to be able to adapt to the new situation, awareness, good coping strategies and commitment from the individual are required. This study gives ophthalmic nurses insight into how the quality of life is affected so they can provide targeted support to people with artificial eyes. Further research should focus on indepth interviews for increased knowledge in the field.

Företag och organisationer använder idag affärssystem för att organisera inom företaget eller organisationen. Fördelar med affärssystem är integrationen med informationsförsörjning som strömmar genom hela företaget via en central databas, på så sätt ökar även företagets eller organisationens effektivitet. Även om många företag och organisationer betraktar affärssystem som en lösning uppstår det konflikter mellan affärssystemet och företagets eller organisationens affärsprocesser. Oftast leder det till att företag och organisationer står inför två olika val; att förändra affärsprocesserna så att de anpassas till systemet med minimal anpassning eller att ändra systemet så att det anpassas till affärsprocesserna. Det finns ett antal framgångsfaktorer för företag och systemleverantörer att ta hänsyn till för att uppnå en önskad anpassningsgrad mellan kundens affärsprocess och affärssystemet.   Uppsatsen syfte är att identifiera och beskriva framgångsfaktorer för att uppnå önskad anpassningsgrad mellan kundens affärsprocess och affärssystem, ur ett kund- systemleverantörsperspektiv. Metoden för denna uppsats har varit fallstudiemetoden som har baserats på både observationer och intervjuer med två respondenter från respektive fallföretag. Observationer har skett under praktikarbete hos ett affärssystemsleverantörsföretag. För att få ett relationsperspektiv har därför två fallföretag valts ut: en affärssystemsleverantör samt ett kundföretag till affärssystemsleverantören.   De tre viktigaste slutsatserna från studien är att: Affärsprocessens struktureringsgrad styr, Tydliga mål är viktigt och att Kommunikationen är A-O i ett kund−systemleverantörssamarbete. Affärsprocessens struktureringsgrad, hos kunden, i denna studie har styrt ifall affärssystemet har fått anpassa sig efter affärsprocessen eller om affärsprocessen har fått anpassa sig efter affärssystemet. I det fallet att affärsprocessen är strukturerad har affärssystemet fått anpassa sig till affärsprocessen. Om affärsprocessen är ostrukturerad har istället affärsprocessen fått anpassa sig efter affärssystemet. Tydliga mål och Kommunikation är två viktiga framgångsfaktorer vilka var bristfälliga under det studerade införandeprojektet. Detta medförde till att affärssystemet blev mer tillkrånglat i det fallet när affärssystemet fick anpassa sig till den ena affärsprocessen. Detta uppfattas idag ha blivit problematiskt och påverkar både kundföretaget och affärssystemsleverantören negativt.

Personer med AST (autismspektrumtillstånd) har ett annorlunda sätt att ta emot och bearbeta information. Det är därför av största vikt att människor som i sitt arbete möter dessa har förmågan att anpassa samtal och möten så att de blir begripliga för mottagaren. Det är vidare betydelsefullt att dessa människor har förmågan att visa empati samt ha förståelse för människors olikheter. Syftet med den här studien är att undersöka vilka framgångsfaktorer och utmaningar det finns i professionella möten och vägledande samtal med personer med ASD på gymnasiet. Syftet är vidare att utforska hur olika professioner i skolan ser på dessa elevers skolsituation samt att undersöka vilken kompetens studie- och yrkesvägledare anser att de har för att möta elever med ASD. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med djupintervjuer för att besvara mina forskningsfrågor. Resultatet analyseras utifrån tidigare forskning inom ämnet, konstruktivistisk vägledning samt Careership-teorin. Resultatet visar att det är viktigt att anpassa samtalen efter elevens behov och att det finns en mängd redskap för detta. Resultatet visar vidare att intervjupersonerna överlag har god kunskap om ASD men att det framförallt är erfarenheten inom yrket som gett dem denna kunskap. Vidare framkommer att skolsituationen för elever med ASD ofta är komplicerad och att det kan vara svårt att få till de anpassningar som behövs. Ytterligare betonas i såväl litteratur som intervjuer att det vid samtal främst handlar om att möta en individ som är unik och vikten av att anpassa samtalet utifrån denna persons behov och inte utifrån en eventuell diagnos.

Innovationer har betydelse för att både driva samhället framåt, men även för organisationers överlevnad. Det är en nyckelfaktor för att organisationer kan förändra och förbättra vad de erbjuder marknaden och möta kundernas behov. Förändringen påverkar även hur organisationen arbetar och därmed berörs även affärsmodellen. Vid benämning av organisationer framkommer det även att de består av både privata företag och statliga myndigheter. Respektive arbetar med olika syften, men innovation är fortfarande en nyckelfaktor för att de ska kunna leverera bästa möjliga värde till marknaden. Tidigare forskning visar däremot att statliga myndigheter står inför barriärer för att driva innovation som privata företag inte har. Vidare framkommer det även att traditionella teorier för affärsmodeller och innovation fokuserar på privata företag. Det finns därför ett behov av att undersöka hur traditionella affärsmodeller kan appliceras på statliga myndigheter och hur de anpassas genom innovation som drivs. Studien syftar således till att öka förståelsen för statliga myndigheters affärsmodeller, med målet att undersöka hur affärsmodellens delar anpassas genom innovationer och innovationsprocesser. Studien har en abduktiv ansats och en kvalitativ metod där fyra utvalda statliga myndigheter som driver en innovation i en innovationsprocess undersöktes: Lantmäteriet, Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket och Försäkringskassan. Intervjuer har genomförts med representanter från respektive myndighet för att öka förståelsen för den innovation som de driver. Slutsatserna som studien visar är att samtliga undersökta myndigheter driver inkrementella och teknologiska innovationer för att förbättra antingen processer eller produkter. Vidare befinner sig även myndigheterna i en innovationsprocess och har inte genomfört en implementation ännu. För affärsmodellen ser vi att samtliga byggstenar anpassas, men inte signifikant. Effektivitetsdelen av affärsmodellen är den enda som det går att dra slutsatser om att den anpassas då interna resurser och aktiviteter måste läggas till för att kunna driva innovationen framåt. Det går inte att dra slutsatser om anpassningen av värdedelen av affärsmodellen, då detta först kan mätas när en implementation är genomförd. / Innovations are important for driving society forward, but also for the survival of organizations. It is a key factor for organizations to change and improve what they offer to the market and meet customer needs. The change also affects how the organization works and therefore the business model is also affected. When it comes to organizations, it also appears that they consist of both private companies and government authorities.Both work for different purposes, but innovation is still a key factor for them to deliver the best value to the market. Previous research shows, however, that government authorities face barriers to drive innovation that private companies do not have. Furthermore, it appears that traditional theories for business models and innovation focus on private companies. There is therefore a need to investigate how traditional business models can be applied to government authorities and how they are adapted to the innovation. The study thus aims at increasing the understanding of government authorities’ business models, with the aim of exploring how the parts of the business model are adapted to innovations and innovation processes. The study has an abductive approach and a qualitative method in which four governmental authorities that engage in innovation in an innovation process were investigated: Lantmäteriet, Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket and Försäkringskassan. Interviews have been conducted with representatives from the respective authorities in order to increase understanding of the innovation they operate. The conclusions shown by the study are that all investigated authorities are pursuing incremental and technological innovations to improve either processes or products. Furthermore, the authorities are also in an innovation process and have not yet implemented the innovation. For the business model, we see that all building blocks are adapted, but not significantly. The efficiency part of the business model is the only one to conclude that it is adapted as internal resources and activities need to be added to drive innovation forward. We cannot draw conclusions about adjusting the value of the business model, as this can first be measured when an implementation is completed.

Abstrakt Många personer lever med tillfällig eller kronisk stomi och i Sverige finns ungefär 43000 personer med stomi i någon form. Att få en stomi innebär en stor livsförändring och de drabbade bär på en mängd upplevelser och erfarenheter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av hur stomi påverkar personer i det dagliga livet. 10 vetenskapliga studier analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Skiftande aspekter gällande upplevelser av att leva med stomi framkom och analysen resulterade i sju slutgiltiga kategorier: Att känna sårbarhet i den intima relationen, att det sociala stödet blir en bärande konstruktion, att vilja bemästra det förändrade livet, att känna att hanterbarheten ökar genom information och stöd, att kroppen är oberäknelig och skapar hinder i vardagen, att den förändrade kroppen hotar självet, samt att känna oro inför att berätta att man har en stomi. Litteraturstudiens resultat visade att stomin påverkade synen på kroppen och ledde till en förändrad självbild som i sin tur påverkade det sexuella livet och livskvaliteten. Svårigheter sågs i anpassning till det nya livet och socialt stöd visade sig vara betydande i processen. Att självständigt utföra sin stomivård ansågs vara en bra copingstrategi som stärkte självförtroendet och bevarade autonomin. Splittrade känslor rådde kring huruvida personer ville berätta om sin stomi eller inte. Sjuksköterskan visade sig ha en nyckelroll gällande anpassning, främst via information och stöd.