Denna studies syfte har varit att undersöka hur tre engelsklärare anpassar den ordinarie undervisningen till de nyanlända elevernas olika behov. Fokus var främst på anpassning men studien sökte även svar på om det fanns andra faktorer som enligt engelsklärarna var av betydelse för den nyanländes skolframgång i ämnet engelska. Ytterligare tog studien reda på vilka fördelar respektive utmaningar som fanns i arbetet med de nyanlända eleverna enligt engelsklärarna. De empiriska metoderna som har använts har varit en variant av etnografisk metod med klassrumsobservationer samt intervju och enkätfrågor som sedan har transkriberats. Studien har haft ett lärarperspektiv. Resultatet visar att det fanns många tecken på att engelsklärarna anpassar engelskundervisningen för de nyanlända eleverna och detta skedde huvudsakligen i fyra områden: genom anpassning i organisation så som nivåindelning, anpassat arbetssätt, anpassad bedömning och genom individuella utvecklingsplaner. Andra faktorer som lärarna ansåg påverka var elevernas egen motivation. Betydelsefullt var även tillgång till resurser så som modersmålslärare, föräldrarnas påverkan, elevernas tidigare skolerfarenhet samt lärarnas tidigare erfarenhet. Lärarna ansåg även att i arbetet med de nyanlända var det fördelaktigt att många nyanlända elever var motiverade och ville lära sig och att det var intressant att ta del av deras historia. En av lärarna kände en särskild glädje när just dessa elever lyckades i skolan. Samtidigt tyckte de att det var utmanande när vissa av de nyanlända befinner sig på nybörjarnivå och ska gå i den ordinarie klassen. / Nyanländas skolframgång

I kemiundervisning på gymnasiet sker bedömning traditionellt via skriftliga prov. Som varierad undervisning har laborationsrapporter ett inlärningssyfte och är samtidigt bedömningsunderlag. När undervisning behöver anpassas, erbjuds ofta muntliga istället för skriftliga examinationer. Studiens syfte är att undersöka hur likvärdigt muntliga och skriftliga laborationsrapporter i kemi kan bedömas. Kunskapsbedömning görs utifrån SOLO-taxonomi och jämförs mot en kvantifiering av använda nyckelbegrepp, för att avgöra bedömningars likvärdighet. Bedömningar av rapporter jämförs även mot bedömningar av prov för att undersöka samband mellan dessa. Studien visar att muntliga och skriftliga laborationsrapporter kan bedömas likvärdigt. Sambanden mellan elevers laborationsrapporter och provresultat visar att elever som gjort muntliga och skriftliga rapporter i lika stor utsträckning når samma provresultat. Däremot får skriftliga rapporter ofta högre bedömningar än vad motsvarande elever får på prov, vilket inte gäller elever som gjort muntliga rapporter. Studien ger stöd för att använda muntliga laborationsrapporter som anpassning av kemiundervisning.

Studien har valts att göras utifrån en fenomenologisk ansats. Undersökningen bygger på fritidspedagogers uppfattningar om fysisk tillgänglighet på fritidshemmet, med fokus på pedagogens arbets- och förhållningssätt, material, anpassning och inkluderande lärmiljöer. En kvalitativ studie, med intervjuer har gjorts med fem fritidspedagoger. Fokus har i intervjuerna varit att ta reda på deras upplevelser av fenomenet. Resultatet av studien visade flera faktorer som påverkade den fysiska tillgängligheten. En av faktorerna var att fritidslärarna som medverkade upplevde att barnen idag fick erfara rörelseglädje, dessutom upplever att det finns elever som det är svårare att främja rörelse för. Resultatet visade även att fritidspedagogerna upplevde ökad rekreation för vissa elever. Samtidigt visade resultatet att fritidsläraren har en stor påverkan på eleverna om de väljer att vara fysiskt aktiva eller inte, då läraren som förebild påverkar främjandet, eller hämmandet. Likaså finner vi pedagogers upplevelse av brist från ledningen, i form av stöd och förståelse. Fritidslärarna upplevde att barngruppen har stor betydelse för verksamhetens utformning, samt att delar av skolans lärmiljöer inte är lämpade för dagens pedagogik.

Bakgrund: Cancer i tjock-eller ändtarmen, inflammatoriska tarmsjukdomar eller medfödda missbildningar kan leda till att en stomioperation blir nödvändig för många patienter. Tidigare forskning belyser vikten av stöd och hjälp från sjuksköterskor och närstående i den pågående processen. Samtidigt framkommer det att sjuksköterskor kan ha bristande kunskap kring stomivård, vilket kan påverka patienter i den livsförändrande situationen med stomi. Syfte: Syftet är att skapa en översikt av patienters erfarenheter av att leva med stomi. Metod: En allmän litteraturöversikt, med analys av både kvantitativa och kvalitativa artiklar.Resultat: Resultatet utgjordes av fyra teman. Likheter och skillnader iutmaningar i vardagen med stomi, andra som en resurs i anpassningen till livet med stomi, erfarenheter av bristfällig information och utbildning och acceptans. Slutsatser: Omställningen till livet med stomi blir större än förväntat och påverkar patienter både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskor och närstående har en väsentlig roll i att stödja patienter i den pågående processen. Patienter hade erfarenhet av bristande kunskap hos sjuksköterskor gällande stomivård, vilket sen också mynnade ut i en bristande kunskap hos de själva. Med ökad kunskap kring omvårdnaden av patienter med stomi kan förutsättningarna för sjuksköterskors möjlighet att ge en god och tillförlitlig vård öka.

Den här systematiska litteraturstudien baseras på internationell forskning och syftar till att fånga de stödstrategier och anpassningar skolväsenden använder sig av i arbetet med flerspråkiga elever. Studiens fokus är matematikundervisning och bedömning. Resultatet visar att arbetet kring flerspråkiga elevers undervisning behöver ske på flera nivåer genom skolväsendet och engagera såväl beslutsfattare på regeringsnivå som läraren i klassrummet. Skolledningar behöver uppmärksamma språkets roll inom ämnesundervisning och utbilda verksamma lärare inom detta. Det finns ett behov av språkutvecklande undervisning inom all ämnesundervisning, vilket gör detta till en fråga som inte bara rör andraspråksläraren utan även andra ämneslärare. Undervisningen bör även anknytas till vardagliga sammanhang för att stödja elevernas förståelse, vilket kräver extra vikt på kulturell relevans och intersubjektiva förståelser inom multikulturella klassrum. / By reviewing international studies, this systematic review aims to identify evidence of successful education of language learners for use in Swedish schools. The main focus of the study is accommodations and support provided for language learners within the scope of mathematics education. Teachers need to be aware of and undertake professional development about the linguistic aspects of mathematics and language development. Successful education of language learners require commitment from school boards as well as teachers. Favourable practices in teaching second language learners include mathematics instruction based on familiar events and culturally relevant materials among other things.

Anställningsbarhet är ett koncept inom arbetsmarknadspolitiken för att öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och säkra både den nationella och globala ekonomiska tillväxten. Inom politiken ger anställningsbarhetskonceptet auktoritet åt vilka normer som betraktas önskvärda. Tidigare forskning visar att formandet av den anställningsbara individen redan påbörjas i skolans värld genom hur utbildning fostrar studenter utefter arbetsmarknadens efterfrågan. Därmed ses anställningsbarhet idag vara ett styrningsverktyg, vilken ökar kravet på den enskilda individens förmåga att förhålla sig till vad som anses vara en attraktiv anställd. Syftet med denna studie är att genom ett HR-perspektiv analysera anställningsbarhet som maktmekanism utifrån upplevelsen av anpassning på arbetsmarknaden. Studien genomfördes med hjälp av ett kvalitativt angreppssätt med semistrukturerade intervjuer. Vidare har studien sin teoretiska utgångspunkt i Foucaults självdisciplinerade maktteori samt Goffmans dramaturgiska perspektiv vilket empirin analyseras utifrån. Resultatet visar att det finns vissa styrande  faktorer  inom  anställningsbarhet  vilka  HR-medarbetarna  förhåller  sig  till  samt formar sig utefter. Utbildning, arbetslivserfarenhet och personliga kvalifikationer som social kompetens och anpassningsförmåga framhålls vara de tre övergripande elementen inom anställningsbarhet. Även vidareutveckling lyfts fram som en avgörande faktor vilken de förhåller sig till för att vara samt förbli attraktiva på arbetsmarknaden. Hur HR-medarbetarna beskriver anpassning på arbetsmarknaden och i sin anställning tyder på att anställningsbarhet utgör en maktmekanism vilken upprätthåller samhällets idealiserade bild av den anställningsbara.

The research debate concerning small states and military doctrine development delivers two main arguments for and against the ability of these states to formulate doctrines specifically adapted to their strategic contexts. One argument supports the view that a small state has limited ability to develop properly adapted doctrines because they are influenced by larger states. The opposing argument claims that small states’ ability should be better than those of their larger counterparts due to the fact that small state organizations are smaller and are therefore likely to be more adaptable. These two arguments lay the foundation for this essay. The purpose of this paper is to analyze the Swedish military doctrines from 2012 and 2016 to determine the extent to which they are specifically adapted to Sweden’s conditions. Specific Swedish conditions have been identified in order to enable an analysis of the Swedish military doctrines and how they are attuned to these conditions. Findings of the analysis show that one of the military doctrines exhibits a low level of adaptation to Swedish conditions, while the later military doctrine is found to be partially adapted to Swedish conditions. These findings are vital to the debate on the relationship between small states and military doctrine development and expose the need for further research.

The purpose of this study is to elucidate how some teachers view their situation regarding students with concentration difficulties. The questions deals with how they see their opportunities to adapt the teaching, what they themselves think they do to adapt the teaching and what they lack to be able to provide better adaptations in their teaching. The study was conducted with a qualitative survey through telephone interviews with eight craft teachers. The craft teachers themselves consider that they usually have good conditions for adapting teaching for students with concentration difficulties, and they have many different tactics for doing so. According to Skolverket (2011; 2014), all students have the right to receive the help and adaptation they need to cope with schooling. However, the study shows that the adjustments that are made are exactly what Skolverket (2014) classifies as extra adaptations. If the pupil is to have a chance for special support, it is often required that they have a diagnosis for their concentration difficulties, and here the school's finances play a major role in what support the pupil really receives. The study also shows that the informants have not gained knowledge about adaptations through any education, but they have accumulated the knowledge through, for example, experiences and study days in the workplace.

Syftet med studien var att genom granskning av två läromedel se hur textuppgifter i matematik för årskurs 3 har anpassats till elever med svenska som andraspråk. Läromedlen som granskades i denna studie var Favoritmatematik 3A samt Guldgruvan. Under tidigare VFU tillfällen uppmärksammades bristen på matematikläromedel för andraspråkselever vilket skapade en nyfikenhet. Den nyfikenheten ligger till grund för denna studie. Frågeställningarna som formats och besvarats i denna studie har fokuserat på hur väl språket i textuppgifter är anpassat för andraspråkselever samt hur textuppgifterna anpassats i respektive läromedel. Utifrån tidigare forskning och den sociokulturella teorin utformades ett analysverktyg. Analysverktyget användes för att granska textuppgifter i läromedlen med fokus på språkliga anpassningar. I studien har skribenternas privata åsikter lagts åt sidan och studien utgår endast från Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på kulturella redskap och ser till tidigare forskning. Resultatet presenteras genom bilder och sammanfattningar av textuppgifter i de olika läromedlen. Studiens resultat visade på tydliga anpassningar i textuppgifter i läromedlet Guldgruvan. Uppgifterna var anpassade både språkligt men även genom kulturella kontexter samt genom svarsmöjligheter. Slutsatsen av denna studie var att läromedlet Guldgruvan inte endast anpassade sina textuppgifter språkligt utan där ges eleven även möjlighet till fler vetenskapliga begrepp samtidigt som eleven exponeras för svensk kultur.

Föreliggande studie undersökte personalens upplevelse inom äldreomsorgen om möjligheten till påverkan av minskad smittspridning av Covid-19. Deltagarna i studien var fyra personer mellan 47 och 65 år som intervjuades individuellt i en kvalitativ undersökning om upplevelsen kring smittspridning av Covid-19 inom äldreomsorgen.               Resultatet visade att de viktigaste aspekterna när det kom till möjlighet till påverkan av minskad smittspridning var genom engagemang och driv, att aktivt kunna påverka genom kommunikation och samarbete, genom innovativt nytänkande och anpassning till nya utmaningar.               Studien använde sig av en tematisk analys som resulterade i tre teman; Drivkraft, aktiv påverkan samt anpassning till utmaningar.