<p>Bakgrund: Företag som huvudsakligen agerar med Internet som kontaktkanal möter sällan eller aldrig sina kunder fysiskt, vilket leder till ett behov av att komplettera frånvaron av fysisk kontakt med andra former av kommunikation. Som lösning på detta problem har företag börjat tillämpa personligt anpassad e-postmarknadsföring vid kontakt med konsumenter för att bättre tillgodose kunders behov av relevant information. Samtidigt som personlig anpassning ger möjligheten att erbjuda kunden mervärde och öka kundens lojalitet kan också kunden uppfatta tekniken som falsk och konstruerad. Otillräcklig kunskap om konsumenters värderingar i frågor som berör personlig anpassning av e-post kan leda till att företag får svårt att knyta sig till potentiella kunder samt behålla befintliga kunder.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka till vilken grad e-handelskonsumenter föredrar personligt anpassade e-postutskick, hur e-postutskick bör framställas samt vilken betydelse konsumentens relation till företaget har. Detta ska resultera i rekommendationer till företag som genom personlig anpassning vill utveckla sin e-handelsstrategi.</p><p>Metod: För att kunna bekräfta eller förkasta de uppsatta hypoteserna tar uppsatsen ett hypotetiskt deduktivt angreppssätt. En kvantitativ enkätundersökning används för att samla in empirisk data vilken har analyserats statistiskt med hjälp av t-test. Undersökningens population omfattar ett e-handelsföretags kunder.</p><p>Resultat: Uppsatsens empiriska studie visar att e-handelskonsumenter av manligt kön föredrar personligt anpassade e-postutskick framför opersonliga e postutskick. I allmänhet uppfattas personlig anpassning som relevanshö-jande teknik, särskilt om den personliga anpassningen är genuin och om konsumenten tidigare uttryckligen angett sitt intresse för e-postutskicket. I uppsatsen studeras våra resultat närmare för att identifiera i vilka situationer som e-handlarnas värderingar skiljer sig åt. Företag bör beakta att kunden är mer öppen för personlig anpassning av e postutskick när denne har kontroll över hur företaget tillämpar den personliga anpassningen. Demografiska faktorer som utbildningsnivå och till viss del geografisk lokalisering har ock-så betydelse för hur personlig anpassning uppfattas.</p> / <p>Background: Companies that primarily act with Internet as channel of contact meet their customers in real life very rarely or never, which creates a need to complement the absence of physical contact with other forms of communication. As a solution to this problem companies have begun to implement personalized e-mail marketing in order to better satisfy customers’ need for relevant information. Still, as personalization gives the possibility to offer the customer added value while increasing the customer loyalty, the technology can also be perceived as deceitful and artificial. Insufficient knowledge regarding the customers’ perception of issues that concern personalization can result in difficulties for companies to attract new and retain existing customers.</p><p>Purpose: The purpose of the thesis is to study to what extent e-consumers prefer personalized e-mail marketing, how e-mail campaigns should be created and what significance the relation has between consumers and companies. This is expected to result in recommendations to e-tailors that want to develop their business through the use of personalization in their e-mail marketing efforts.</p><p>Method: In order to be able to verify or to falsify the set hypotheses, the research takes a hypothetical deductive approach. A quantitative survey has been used to collect the empirical data which has been statistically analyzed with the use of t-tests. The research population consists of the customers of an e-tailor.</p><p>Conclusions: The empirical study shows that male e-consumers prefer personalized e mail marketing more than non-personalized e-mail marketing. Personalization is in general perceived as a technique to increase the level of relevance of the e-mail, thus being looked upon as added value, especially when the technique is genuine and if the consumer explicitly has given his or hers area of interest for the e-mail campaigns. In the thesis the research results are studied closer in order to investigate in which situations opinions part. Companies should also consider that customers are more open towards personalized e-mail marketing when she or he has control over how the companies apply personalization. Demographic factors such as level of education and to a certain extent geographical location also have an impact on how personalization is perceived.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att kartlägga arbetsgivarens respektive Försäkringskassans ansvar</p><p>för arbetslivsinriktad rehabilitering, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. I</p><p>den arbetslivsinriktade rehabiliteringen finns det tre huvudaktörer: arbetsgivaren,</p><p>Försäkringskassan och arbetstagaren. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet gentemot</p><p>sina anställda, enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring. I</p><p>rehabiliteringsansvaret ingår sedan 1992 att arbetsgivaren ska genomföra en</p><p>rehabiliteringsutredning när den anställde varit helt eller delvis borta från arbetet under en tid.</p><p>Arbetsgivaren har även ett ansvar för arbetsanpassning av t.ex. arbetsuppgifter, för att på så</p><p>sätt möjliggöra för arbetstagaren att kunna fortsätta sitt arbete trots eventuell nedsatt</p><p>arbetsförmåga.</p><p>Utredningen ska sedan lämnas till Försäkringskassan inom åtta veckor. Utifrån arbetsgivarens</p><p>rehabiliteringsutredning ska Försäkringskassan sedan upprätta en rehabiliteringsplan.</p><p>Ändamålet med planen är att den försäkrade ska få den rehabilitering som behövs för att</p><p>denne ska kunna återgå till arbetet så snabbt som möjligt. I de fall där det finns behov ska</p><p>Försäkringskassan även kalla den försäkrade till ett avstämningsmöte, för att så snart som</p><p>möjligt fånga upp den försäkrades möjlighet att återgå till arbete och vilket behov den</p><p>försäkrades har av stöd i den processen. De olika typer av rehabiliteringsåtgärder som kan bli</p><p>aktuella är främst arbetsträning och utbildning. Även arbetstagaren har ett</p><p>rehabiliteringsansvar som går ut på att arbetstagaren aktivt måste delta i</p><p>rehabiliteringsåtgärderna.</p><p>Ansvars- och rollfördelningen mellan Försäkringskassan och arbetsgivaren är inte helt</p><p>självklar utan det finns en inbakad problematik. Denna problematik tros bero på den</p><p>otydlighet som finns mellan aktörernas ansvarsområden. I betänkandet SOU 2006:107 ger</p><p>utredningen förslag på åtgärder för att tydliggöra lagarna och då också förtydliga ansvars- och</p><p>rollfördelningen mellan aktörerna. Dessa förslag diskuteras vidare i uppsatsens avslutande</p><p>kapitel.</p> / <p>The purpose of this essay is to describe the Swedish legislation and examine court cases</p><p>concerning employers’ and the Social insurance office’s (Försäkringskassan) responsibility</p><p>for rehabilitation of employees. There are three main players in regards to work related</p><p>rehabilitation: the employer, the Social insurance office, and the employee. The employer is</p><p>mainly responsible for work related rehabilitation, which is prescribed in the Work</p><p>Environment Act (Arbetsmiljölagen) and the National Insurance Act (Lagen om allmän</p><p>försäkring). The employer’s responsibilities for work related rehabilitation include, since</p><p>1992, conducting a rehabilitation investigation of the sick employees. The investigation shall</p><p>lay the groundwork for the necessary steps to be taken at the workplace to insure that the</p><p>employee can return to work. The employer also has a responsibility to modify work tasks to</p><p>the individual employee insuring that the employee can continue to work even if the</p><p>employee’s work capacity is reduced due to injury or disease.</p><p>The rehabilitation investigation done by the employer must be turned over to the Social</p><p>insurance office within eight weeks. The Social insurance office then makes a rehabilitation</p><p>plan based on the investigation. The purpose of the plan is to insure the employee receives the</p><p>rehabilitation that he/she needs to be able to return to work as fast as possible. The Social</p><p>insurance office must also meet the employee for a meeting (avstämningsmöte) if deemed</p><p>necessary. The purpose of the meeting is to establish what the employee’s needs are in</p><p>regards to his/her rehabilitation. The two types of rehabilitation methods most commonly used</p><p>are work training and education. The employee also has a responsibility to actively take part</p><p>in the rehabilitation process.</p><p>How one should distribute responsibility and divide roles between the social insurance office</p><p>and the employer is not entirely clear. Currently, there exists a conflict between the different</p><p>players about how to do this due to the lack of clearly established responsibilities and roles as</p><p>pertain to each party. The parliament is trying to create more defined legislation with a new</p><p>report called SOU 2006:107, which they hope will help clarify the individual responsibilities</p><p>of all parties involved. These proposals will be discussed further in the essay’s final chapter.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Titel: The one to one master thesis – Implementeringsprocessen av one to one marketing ur ett sällanköpsperspektiv</p><p>Kurs: FED 321, Marknadsföring i imaginära organisationer, Vt 2006</p><p>Författare: Karolina Arestad, Christopher Horn, Christoffer Ramstadius</p><p>Handledare: Stig G Johansson</p><p>Examinator: Stig G Johansson</p><p>Nyckelord: One-to-one marketing, anpassning, lärande relation, värde, sällanköpsvaror</p><p>Bakgrund: Nytt fokus på kunden innebär att företag mer på en individuell nivå ska förstå kunden och dennes kräsenhet för att villkor och behov lättare ska kunna tillgodoses. Innebörden av detta leder till ett arbetssätt för marknadsföring som har blivit ett alltmer vanligt begrepp, nämligen one-to-one marketing, och som är myntat av Peppers och Rogers. De har teoretiskt presenterat ett tillvägagångssätt; implementeringsprocessen, för att införa one-to-one marketing. Processen innehåller fyra steg; identifiering, differentiering, interaktion och anpassning som ska hjälpa företag att mer optimalt förstå kunden så dennes behov kan tillgodoses genom anpassning av de produkter eller tjänster som erbjuds. Att utveckla en förtroendefull och trogen relation med kunden är betydelsefullt. Extra viktigt är det vid köp av sällanköpsvaror eftersom det efter köp av dessa varor kan dröja en längre tid innan kunden förhoppningsvis söker sig tillbaka till den tidigare relationen. Sällanköpsvaror är dyra konsumentvaror som till skillnad från dagligvaror inte inhandlas lika ofta.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att, analysera hur företag som tillhandahåller sällanköpsvaror kan arbeta med implementeringsprocessen vid införandet av one-to-one marketing och hur användandet av denna process påverkar relationen med kunden. Vidare är syftet att ge förslag på såväl teoretisk utveckling som praktiska åtgärder gällande processen ur ett sällanköpsperspektiv.</p><p>Avgränsning: Uppsatsen avgränsas till att utifrån ett företag i husbyggarbranschen, Willa Nordic, inhämta data för att kunna dra slutsatser om sällanköpsvaror och implementeringsprocessen, samt dess effekter ur ett företagsperspektiv. Företaget valdes eftersom branschen är ett utmärkt exempel på sällanköpsvaror, samt på grund av att Willa Nordics erbjudande till stor del belyser vikten av att förstå kunden. Det valdes även med tanke på dess geografiska läge.</p><p>Metod: Fallstudien av Willa Nordic har genomförts genom personliga intervjuer med utvalda personer från företaget och sekundärdata från undersökningsinstitutet IMA samt relevant litteratur. Genom att deduktivt utgått från befintliga teorier om implementeringsprocessen och belysa hur dessa fenomen kan se ut i husbyggarbranschen för att sedan dra generella slutsatser om sällanköpsvaror. Uppsatsen studerar syftet ur ett företagsperspektiv.</p><p>Slutdiskussion: Implementeringsprocessens steg klarar sig inte utan varandra och de val och beslut som tas under arbetsprocessens gång påverkar vad som sker därefter. Därför är det av yttersta vikt att varje steg tas på största allvar och verkligen genomarbetas, så både företaget och kunden i slutänden får ut något positivt och värdegivande. Vi menar att processen bör utökas genom att inkludera interaktion i anslutning till identifieringssteget, eftersom en god kommunikation ger en lättare förståelse för kundernas behov. Gällande sällanköpsvaror ska inte kunder behandlas olika, eftersom urvalet av värdefulla kunder är av mindre betydelse då alla kunder ska ses som värdefulla. Att inneha en lärande relation enbart utifrån identifieringssteget är enligt oss inte möjligt, eftersom det krävs en interaktion mellan parterna för att företag ska kunna förstå och lära sig det kunden efterfrågar. Grundpelarna för lärande relationer i implementeringsprocessen är identifiering och interaktion. Eftersom skapandet av en lärande relation gör denna process möjlig är det centralt att ständigt förstå meningen med en sådan relation och försöka arbeta därefter.</p>

Due to expected impacts such as flooding, landslides, and biodiversity loss, climate change adaptation has become recognized as an inevitable part of climate change policy and practice. However, our understanding of how to organize the management of adaptation is lacking, and few concrete measures have yet been implemented. Knowledge gaps exist relating to constraints on and opportunities and facilitating factors for adaptation. This study aims to fill such gaps by analyzing how Swedish climate change vulnerability and adaptation management is integrated across issues, sectors, and scales in public policy. The analysis is supported by two interconnected sub-studies. The first maps the national and local institutionalization of adaptation through document analyses at different policy levels. The second analyses practical approaches to and perceptions of vulnerability and adaptation management in two case municipalities. In the latter sub-study, qualitative interviews and stakeholder dialogues were held with officials from various local sector departments. The results indicate that climate change adaptation is poorly integrated into Swedish public policy. Constrains on local horizontal integration include a lack of cross-sectoral coordination and knowledge, weak local political interest, and varying opportunities for sector departments to influence policy. These constraints result in climate vulnerability being considered late in municipal and regional strategic planning processes. They also reduce the possibility of identifying overarching municipal goals. At the national level, horizontal integration is negatively affected by a lack of government guidelines and by unclear division of responsibility. Constraints on vertical integration include poor fit between the national and municipal levels, due to a perceived absence of national goals, guidelines, and funding, and the lack of a sufficient knowledge base for decision-making. This makes it difficult to  now what measures to prioritize and how to evaluate progress. The analysis of adaptation policy integration also gives insights into some general factors found to either constrain or facilitate implementation of adaptation. In Sweden, both horizontal and vertical integration has been facilitated by the few national and regional guidelines established to date, indicating that national steering would offer a useful way forward. Policy integration could be increased by formulating national adaptation goals, creating a national adaptation fund, creating municipal adaptation coordinator posts, and paying greater attention to climate change  vulnerability in proactive economic planning. / Förväntade konsekvenser av klimatförändringar såsom översvämningar, jordskred och biodiversitetsförluster har utvecklats till viktiga klimatpolitiska frågor. Förståelsen av hur hantering av klimateffekter kan organiseras är dock begränsad. Kunskapsluckor existerar även kring hinder och möjligheter för implementering av klimatanpassning. Därför har få anpassningsåtgärder hittills realiserats. Denna studie syftar till att bidra med kunskap för att fylla ovanstående luckor, genom att analysera hur hantering av klimatsårbarhet och anpassning är integrerade i andra frågor, sektorer och nivåer i svensk offentlig policy. Analysen stöds av två sammanlänkande delstudier. Den första kartlägger genom dokumentanalyser, hur anpassning institutionaliserats på nationell och lokal nivå. Den andra analyserar praktiska tillvägagångssätt till, och åsikter om, hantering av anpassning i två svenska kommuner. I den senare delstudien har kvalitativa intervjuer och intressentdialoger genomförts med kommuntjänstemän från olika sektorsförvaltningar. Studien visar att anpassningsfrågan är undermåligt integrerad i svensk offentlig policy. Hinder för horisontell integrering på det lokala planet inkluderar en brist på tvärsektoriell koordinering och kunskapsuppbyggnad, ett svalt lokalpolitiskt intresse och olika möjligheter för sektorsförvaltningar att påverka beslutsfattande. Detta får till följd att klimatsårbarhet övervägs sent i kommunal och regional strategisk planering. Det försvårar också möjligheten att finna övergripande kommunala mål. På den nationella nivån påverkas den horisontella integreringen negativt av en avsaknad av statliga riktlinjer och fördelning av ansvar. Hinder för vertikal integrering inkluderar en brist på matchning mellan nationell och lokal policynivå på grund av en upplevd avsaknad av nationella mål, riktlinjer, finansiering och kunskapsunderlag. Detta gör det svårt att prioritera bland åtgärder, och att utvärdera framsteg. Analysen av policyintegrering ger även insyn i mer generella faktorer som antingen hindrar eller främjar implementering av klimatanpassning. De få statliga och regionala riktlinjer som hittills utvecklats i Sverige, har främjat horisontell och vertikal integrering av anpassning. Detta indikerar att nationell styrning är viktigt för att underlätta implementering av klimatanpassning. För att stärka policyintegreringen föreslås därför att nationella anpassningsmål utvecklas, att en nationell anpassningsfond instiftas, att en tjänst inom kommuner för att koordinera klimatanpassning etableras och att en större vikt ges till klimatsårbarhet och anpassning i proaktiv ekonomisk planering.

Syfte: Studien syftar till att undersöka förhållandet mellan standardisering och anpassning. Detta genom att undersöka prestationen för olika marknadsstrategier beroende på anpassningsgrad samt omvärldsfaktorer. Problemformulering: Hur korrelerar anpassningsgraden för marknadsstrategier till prestation? Metod: Kvantitativ och kvalitativ metod har används i första hand för att angripa vår problemformulering. Valet av ansats är viktigt för att kunna avgöra lämplig analysmetod. Det finns sedan två sätt att mäta hur verkligheten ser ut och det är genom induktion och deduktion. För att få en bra överskådlig bild har fallstudie varit en utmärkt val. Flerfallstudier består av flera fall och avsikten med en sådan studie är att få fram det säregna med huvudfallet genom att jämföra med andra fall. Dessa utgör vår population och därmed måste ett urval göras för att det inte skall bli för stort och det måste rymma inom vår tidsram. Totalt har 1102 produkter undersökt för sju olika varumärkena i tio länderna. Teorier: Lönsamhet och prestation är av stor vikt i uppsatsen eftersom beslutet för om en marknadsföringsstrategi ska standardiseras eller anpassas kommer i slutändan ned till den ekonomiska vinsten för företaget. Det finns tre övergripande synsätt, total standardisering, total anpassning eller att använda en mix av dessa. Vi har använt oss av AdaptStand process modellen, och det beror på att modellen visar hur företag bör gå till väga vid utformning av marknadsstrategier. Modellen är en kombination av standardisering och anpassning och utgör ett hjälpmedel för att finna vilken grad en strategi ska anpassas/standardiseras. Marknadsmixen, de fyra P:na, har haft en ledande roll i uppsatsen. Dock föll ett av P:na bort och det var plats. Anledningen till detta var på grund av att det var svårt att få tag på informationen som behövdes för att det skulle vara relevant för att besvara problemformuleringen. Slutsatser: För att man ska vara lönsam måste man finna en balans som är tillåten mellan marknaden man vill etablera sig i samt företagets kärna. man kan inte tillämpa en marknadsstrategi fullt ut, dvs. med en total anpassning eller total standardisering. Man måste visa för den nya marknaden att man tar hänsyn till deras behov och omständigheter samtidigt ska man inte ge för mycket av vad som kärnan i ens eget företag. Kärnan kan vara namnet, logo, produkterna, förpackningarna osv. Man måste hitta en balans som fungerar för båda parter om man vill vara långvarig och lönsam på den nya marknaden och slå igenom som en världsprodukt. / Objective: This study aims to examine the relationship between standardization and adaptation. This by examining the performance of different marketing strategies depending on the degree of adaptation and environmental factors Problem formulation: How to correlate the degree of adaptation marketing strategies to performance? Methodology: Quantitative and qualitative methods have been used primarily to attack our problem. The choice of approach is important to determine the appropriate method of analysis. There are then two ways to measure the reality and it is through induction and deduction. To get a good overall picture this methodology an excellent choise for our case. More Case Studies consists of a number of cases and the purpose of this study is to seek out the peculiarity of the main case by comparing with other cases. These are our population and therefore a choice hade to be made and that was to make sure that the population become too large and it must fit within our time frame. A total of 1102 products were investigated for seven different brands in ten countries. Theories: Productivity and performance are of great importance in the essay because the decision of whether a marketing strategy to standardize or adapt will ultimately down to the economic benefit for the company. There are three general approaches, total standardization, overall adjustment, or to use a mix of these. We have used the AdaptStand process model, and it is because the model shows how companies should design there marketing strategies. The model is a combination of standardization and adaptation, and as a tool for finding the degree to which a strategy will be adapted / standardized. Marketing mix of the four P's hade a leading role in the essey. However, one of the P´s fell away and there was place. The reason for this was because it was difficult to obtain information needed for it to be relevant to answer the problem formulation. Conclusions: In order to be profitable you have to find a balance that is allowed between the market they want to establish themselves in and the company's identity. You can not use a marketing strategies in full use which a total adaptation or total standardization. You have to show for the new market that the company takes their needs and circumstances in to consideration at the same time the companies should not give too much of what is their identity. The identity may be such as the name, logo, products, packaging and so on. One must find a balance that works for both parties if you want to be a lasting and profitable company in the new market and to make it as a world product.

Bakgrund och problem Det finns två drivande faktorer som formar grunden för hur multinationella företag agerar vad avser human resource management. Den ena är det tryck som finns att upprätthålla en intern konsistens och det andra är en yttre påverkan från den lokala miljön där företaget verkar. Dagens utveckling har lett till ett behov hos företag att vara flexibla på alla nivåer. Om vi ser till företagens humankapital så finns ett ökat behov inom området att sprida den kunskap som finns till alla nivåer och vidare till de dotterbolag som agerar på den globala marknaden. Detta faktum har medfört ett ökat behov att kunna omplacera personal till olika underavdelningar och även till de dotterbolag som verkar på denna marknad vilket i sin tur medfört ett ökat krav på flexibilitet och anpassningsförmåga hos den enskilda anställde. Denna interna spridning av företagets kunskap, kultur och praxis står ofta i kontrast till den som existerar på den lokala marknaden där företagets olika internationella subdivisioner verkar. Då utvecklingen i de industrialiserade länderna de facto går mot en mer och mer avancerad ekonomi med fokus på humankapitalet som en tydlig del i företagets konkurrensstrategi så ökar vikten av forskning om human resource management. En betydelsefull del i denna strategi är att knyta nyckelpersonal till det egna företaget. Detta genom att skapa en sådan miljö som svarar på personalens förväntningar och vidare uppmuntrar dem till effektivitet. Vägen till att skapa dessa förutsättningar är att upprätta ett tydligt och fungerande human resource management system. Vidare understödjer det sistnämnda också det interna kunskapsspridandet inom organisationen. Då detta är upprättat så kan det anses att företagen arbetar för att behålla detta system om det anses framgångsrikt. Dock finns det vissa påverkansfaktorer som influerar human resource management systemet i större eller mindre grad. Detta kan vara ett problem för företag som verkar på den globala marknaden eftersom de av ovanstående nämnda anledningar vill bibehålla den inre företagsstrukturen även hos de dotterbolag som är etablerade på de utländska marknaderna. Problemet blir då vilka av krafterna som är starkast påverkande; de motverkande faktorerna, även kallat kontextuella faktorer, som verkar på den lokala marknaden där dotterbolaget är etablerat eller företagets interna policy vad avser human resource management. Syfte Studiens primära syfte är att undersöka de krafter som formar human resource management praxis i svenska multinationella företags dotterbolag i den östasiatiska regionen. Detta med ett fokus på sex kärnvärden inom human resource management. Vidare studeras kontextuella faktorer och om eller hur de påverkar graden av anpassning. Fortsättningsvis är det sekundära syftet att granska om de teorier och den forskning som finns på området fortfarande har giltig validitet där en tendens till lokal anpassning påvisats. Avgränsning Studien kommer att avgränsas till att omfatta den del i forskningen om human resource management som behandlar anpassning till den lokala kulturen, så kallad institutionell teori samt teori kring kontextuella påverkansfaktorer. Vidare avgränsas undersökningen till att endast omfatta svenska företags dotterbolag i den östasiatiska regionen. De länder som anses vara intressanta för studien i detta område är då Kina, Japan och Sydkorea. Metod Upprättande av hypoteser samt prövning av dessa via en statistisk surveyundersökning där respondenternas svar samlas i en databas för fortsatt analys. Kontakt sker elektroniskt där en bifogad länk erhålles, via denna kommer respondenten direkt i kontakt med informationsinsamlingsbasen. Data Primärdata hämtas från statistiska undersökningar där fokusen ligger på anpassningsgraden hos de studerade dotterbolagen. Sekundärdata har inhämtats från litteratur, artiklar, tidigare uppsatser, forskning på området etc. Analys och slutsats Denna undersökning har påvisat att det inte går att finna ett särskilt mönster hur HRM praxis anpassas och i vilken ordning detta sker hos kärnvärdena. Här frångår dessa resultat tidigare forskning. Vidare påvisar studien att de kontextuella faktorerna endast i vissa fall har en gemensam tendens vad avser inverkan på utformningen av HRM praxis. De krafter som inverkar i likhet med tidigare forskning är etableringsmetod, livslängd, lokalt resursberoende, påverkan från facklig verksamhet samt lokala institutioner. Summan blir då att denna studie i sin helhet endast till viss del stöder etablerad forskning.

Syfte: denna uppsats ämnar studera relationen mellan turismverksamhet och kulturskydd i en kulturhistorisk destination som Gamla stan. Studiens fokus ligger i att undersöka hur samarbete och samverkan mellan myndigheter och turismaktörer ser ut, och vilka begränsningar det finns för turismen gällande aspekter som planering och anpassning. Teoriram: ett teoretiskt ramverk som visar på vad som kan uppstå när aktörer från olika intressesidor samarbetar eller samverkan med varandra. Därtill diskuteras vad som krävs för att ett samarbete eller en samverkan skall fungera och vidare vad detta i sin tur kan bidra med för turismens hållbarhet och för skyddandet av kulturmiljön. Vidare diskuteras huruvida turismen bör anpassas och planeras när den är etablerad i ett kulturskyddat område. Här diskuteras även vilken uppgift myndigheter och institutionella aktörer har i detta arbete. Metod: en kvalitativ metodik har används där sammanlagt 11 intervjupersoner deltog. De som intervjuades var verksamma inom institutionell –, turismverksamhet, där alla är knutna till Gamla stan. Sju av dessa intervjuer gjordes via e-post korrespondens varav de återstående 2 via en personlig intervju. Empiri: är uppdelad i två teman samarbete/samverkan och anpassning/planering. Det mest framträdande i temat samarbete och samverkan var att det inte förelåg någon direkt samverkan eller samarbete mellan institutionell och turismverksamhet i fallet Gamla stan, och där inga tydliga konflikter eller spänningar uppmätes existera mellan de två sektorerna. I temat anpassning och planering noterades främst hur turismen behövde anpassas när det var etablerat i en kulturhistorisk miljö, samt på vilka sätt kulturskyddet/kulturmärkningen inverkade på turismen i området. Resultat: i studien fann vi att det över lag inte sker ett samarbete eller någon direkt samverkan mellan de två sektorerna institutionell och turismverksamhet i Gamla stan. Det kan förekomma förhandlingar och diskussioner mellan turismaktörer och institutionella aktörer, men inte rena samarbeten. Samverkan mellan de institutionella aktörerna gick främst ut på att gemensamt i sitt arbete värna om samt skydda kulturmiljön. Den samverkan som visade sig föregå mellan dessa aktörer gällde bland annat bygglov, ärenden gällande gatumark, detaljplansärenden samt tillsynsärenden. Vidare visade studien på att det inte föregick någon större samverkan eller samarbete mellan turismaktörer verksamma i Gamla stan. De aktörer som i viss utsträckning visade sig samarbeta/samverka med andra lokala turismaktörer var främst museerna och de mindre verksamheterna. I studien fann vi att de turismaktörer som bedrev en mindre verksamhet inte samarbetade eller samverkade med lika många turismaktörer som de större verksamheterna gjorde. Vi tolkade att detta möjligtvis kunde bero på att man som liten enskild aktör saknade resurser i form av tid och ekonomiska medel för att ha en möjlighet att kunna samarbeta alternativt samverka med fler turismaktörer. När det gällde samarbeten/samverkan mellan de intervjuade turistaktörerna och deras samarbetsparter gick samarbetet främst ut på följande: guidning, annonseringar, evenemang och marknadsföring. Vi fann att det ej förelåg några direkta konflikter och spänningar i relationen mellan aktörer verksamma inom turismnäringen. Detta kan förklaras med att turismaktörerna till störst del höll på med skilda aktiviteter och att de utbud de erbjöd sina besökare skilde sig åt från aktör till aktör. Därtill framgick ytterligare en anledning, vilket visade sig vara att det fanns en medvetenhet hos dessa aktörer att upprätthålla en god relation med andra turismaktörer, då det gynnade såväl den egna verksamheten, konkurrenten samt turismnäringen i området. När det gällde kulturskyddets inverkan på turismen och verksamheter aktiva inom näringen så föreföll det sig inte påverka turismen och verksamheterna i så hög utsträckning att det upplevdes som ett problem. Fastän det inte upplevdes vara ett direkt problem, fann vi dock att turismen i området behövde anpassas och planeras utefter kulturskyddet/kulturmärkningens rådande regler i syfte att skydda kulturmiljön. Resultatet påvisade att kulturskyddet/kulturmärkningen i huvudsak påverkade turisterna. Detta gällde främst faktorer som framkomlighet och tillgänglighet främst för de turister med ett funktionshinder. Vidare framkom att motordriven trafik har begränsats i syftet att minska risker för bland annat slitage, men även för att det skall vara lättare och säkrare för turisterna att ta sig runt i området. Kulturskyddet visade även påverka och i visa fall även kunna hindra möjligheter för att evenemang och nya turistprojekt kunde äga rum. I resultatet framgick det att aspekter som kan ha en negativ effekt på den kulturhistoriska platsen samt för turismen var; slitage som turismen för med sig, miljömässiga faktorer som exempelvis översvämningar och luftföroreningar och att befintliga byggnader ändras så att de tar skada eller bidrar till att miljön inte ses och upplevs som äkta av besökaren. Vi fann även att större delen av turismaktörerna upplevde att kulturskyddet/kulturmärkningen var en förutsättning för turismens fortlevnad i Gamla stan. Praktiskt sätt uppvisades detta genom turismaktörernas handlande, vilket var att de anpassade sina verksamheter, samt förhöll sig efter de regler och tillbud som rådde gällande skyddandet av kulturmiljön och kulturarvet. Slutligen fann vi att det rådde en enstämmighet hos majoriteten av aktörer verksamma inom den institutionella - och turismsektorn gällande synen på turismens utveckling och framtid i området. Platsen anses även fortsättningsvis ha goda förutsättningarna för en hållbar besöksnäring med anledning av den väl utbyggda infrastrukturen, sitt centrala läge, samt att det är en kulturmiljö. Resultatet visade vidare på att turismen inte kommer behöva begränsas eller att vidare åtgärder skulle behöva införlivas i den närmaste framtiden. I istället ansågs Gamla stan ha kapacitet att ta emot ett större besöksantal än vad som finns i dagsläget.

Ett psykologiskt kontrakt hos en nyanställd börjar bildas i interaktionsprocessen vid den första anställningsintervjun. Ibland tidigare, redan vid en perception av kommunikation från företaget om hur detta är som arbetsgivare. Den subjektiva upplevelsen av löften mellan arbetsgivare och arbetstagare utgör det psykologiska kontraktet. IT-avdelningar växer som en viktig funktion på moderna företag och denna undersökning syftade till att genom intervjuer undersöka frågan om hur det psykologiska kontraktet bildas hos IT-anställda. Fem nyanställda på ett reseföretag i Sverige intervjuades för studien. En tematisk analys gav ett resultat med fyra teman som återger fyra källor till signaler inom det psykologiska kontraktet; företagets image, habituering, den närmaste chefen och jämförelse. Förslaget till framtida forskning är att väga in andra påverkansfaktorer än bara relationen mellan nuvarande arbetstagare och arbetsgivare; d.v.s. jämförelse med tidigare arbetsgivare.

Denna studie behandlar fenomenet anpassning av internationell marknadskommunikation. Tidigare studier har visat på att en anpassning av marknadsföring bör göras, speciellt gällande marknadskommunikation (Mooij, 2004). Samtidigt tas inte kulturteorier i beaktning när man studerar internationell marknadsföring, vilket vi tycker är oroväckande. I samband med denna studie har vi varit i kontakt med flera företag som berättar att de vill skapa marknadsföring som fungerar globalt, men att de inte vill anpassa sin marknadsföring. Vi tycker att det är av värde att studera anpassning av reklambudskap och hur kulturella aspekter speglas, då detta är av värde såväl för forskare som näringsliv.  Vår frågeställning är vilket samband mellan interkulturell anpassning av reklambudskap och Hofstedes Kulturella dimensioner kan ses?  Vår teoretiska grund består av definitioner som rör ämnena vi berör samt Hofstedes (2010) kulturella dimensioner, som ligger till grund för operationalisering och analys.  Detta är en kvalitativ fallstudie av IKEAs katalog för vår 2015. Kärnan i vår metod är djupgående analyser med hjälp av semiotik, där vi har studerat reklambudskap för samma produkt från länderna: Australien, Dominikanska Republiken, Japan, Kina samt USA. Därefter har vi analyserat detta material med hjälp av vår teoretiska grund och kunnat dra slutsatserna att: Man i anpassning av reklambudskap internationellt kan se ett samband till de kulturella dimensionerna, men att vissa speglas tydligare än andra. Vi har kommit fram till att anpassning till femininet, högt osäkerhetsundvikande och eftergivenhet kan användas i båda polerna, då vi anser att dessa justeringar inte har en negativ inverkan om de finns i reklambudskap och kan därför vara en bra grund. Därav kan vi dra slutsatsen att dessa anpassningar kan vara genomgående och att man kompletterar med anpassningar till motpolerna till dessa samt de övriga dimensionerna.

Rökare får allt mer mindre utrymme att röka på och det blir allt mindre socialt accepterat att röka i dagens samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur rökaren upplever samhällets normer och negativitet kring rökning, samt hur detta påverkar dem. Vår huvudsakliga frågeställning har varit ”Hur påverkas rökare av samhället nedvärderande syn på rökning?”, men även om det finns någon skillnad i deras rökningsbeteende beroende på social situation. Studien är gjord med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer, där vi intervjuat 6 rökare allt ifrån åldern 23-70. Vi har använt oss utav Goffmans intrycksstyrningoch Harveys rumsbegreppför att kunna förklara ur ett sociologiskt perspektiv hur rökaren upplever samhället och hur det påverkar denne. Vårt resultat har visat att rökare anpassar sig väldigt mycket till den sociala situationen, samt tar hänsyn till andra och att rökare kartlägger sin rökning grundat på tid, rum och social situation. / Smokersgetincreasinglyless roomto smokeanditis becoming lesssociallyacceptable to smokeintoday's society.The purpose of ourpaper is to examinehowthe smokerexperiencingsocial normsandnegativity surroundingsmoking,andhow this affectsthem. Our mainresearch questionwas"How does the negative view on smoking in today’s society affect smokers?”, but also if there is any differenceintheir smokingbehaviordepending on thesocial situation.The study was conductedusinga qualitative approachin the form ofinterviews, wherewe interviewedsixsmokersranging fromages23-70. We have usedGoffman'spresentation of SelfandHarveysspace theory to explainfrom a sociological perspectivehowsmokersperceivesociety andhow it affectshim.Ourresults have shownthat smokers arevery adaptedtothe social situation, they are considerate andthat smokerscharttheir smokingbased on thetime, placeand social situation.