Försvarsmakten befinner sig i en transformation från ett insatsförsvar till ett invasionsförsvar. Anpassning sker vid Försvarsmaktens samtliga förband och berör all tjänstgörande personal. Denna studie har undersökt hur denna anpassning som stadfästes med försvarsbeslutet 2015 har avspeglat sig på den grundläggande officersutbildningen vid Försvarshögskolans Officersprogram. Studien har sin hemvist i de vetenskapliga fälten Military Innovation och Professional Military Education. Studien har bedrivits som en enfallstudie och har genom Michael Horowitz teorimodell Adoption Capacity Theory genomfört en tematisk analys utifrån tre övergripande teman; diffusion, resurser och organisation. Empirin i undersökningen har inhämtats genom intervjuer, officiella dokument och artiklar. Studiens resultat påvisar att ingen styrning om att anpassa den grundläggande officersutbildningen har utgått från Försvarsmakten. Vidare kan studien påvisa att Försvarsmakten och Försvarshögskolan har brister i det sätt myndigheterna kommunicerar med varandra. Studien uppfattar att det saknas en tydlig metod och en formell policy för hur denna myndighetssamverkan ska genomföras. Vidare kan studien konstatera att viss anpassning av utbildningen har genomförts, detta på initiativ av akademisk och militär personal tjänstgörande vid Officersprogrammet.

Länder med det officiella språket engelska dominerar idag inom import och industri. Som konsekvens började engelskan utöva ett starkt inflytande på andra språk och språkdomäner, bland annat skönhetsbranschen i Sverige. Syftet med denna uppsats är att inventera bruket av engelska skönhetslånord i svenska språket samt att undersöka undermedvetna attityder till dem. Studien bygger på två delundersökningar: en korpusundersökning och en attitydundersökning. Korpusundersökningen ämnar inventera nyare engelska skönhetslånord som inte är belagda i SAOL:s 12:e upplaga, med fokus på direktlån och betydelselån. Dessutom undersöks lånordens frekvens samt deras integrering till svenska språkets struktur. Materialet bestående av 575 belägg har samlats in från 12 tidningsnummer. Metodanalysen innebar beräkningen av de olika lånordens frekvens samt en analys av lånordens integrering till svenskan utifrån ett mångfaldigt perspektiv: på formnivå, på menings- samt frasnivå, på morfologisk nivå och på ortografisk nivå. Attitydundersökningen har genomförts med hjälp av ett matched guise-test. Dess stimulustext handlade om en sminkrutin och matched guise-testet gjordes på 91 informanter. Resultat av korpusundersökningen visar att de 575 beläggen fördelar sig på 31 olika lånord, där huvuddelen utgörs av direktlån. Det finns endast fyra olika betydelselån, men de förekommer ofta. Detta faktum återspeglas i materialets högfrekventa lånord mask, serum och foundation, där de första två är betydelselån. Lånordens integrering ses på formnivå, på menings- respektive frasnivå och på morfologisk nivå. Deras ursprungliga ortografi har dock bevarats. På formnivå är de flesta av de flerledade beläggen sammanskrivna. På menings- och frasnivå innehåller de flesta meningar inga andra engelska lån. Huvuddelen adjektiv respektive particip står i attributiv position, med inhemska huvudord. Alla verb har svenska subjekt och objekt. Runt 75 % av beläggen ingår i en större fras, oftast nominalfraser. På morfologisk nivå har både direktlånen och betydelselånen anpassats i samma utsträckning, runt 50 % vardera, dock är flera betydelselån anpassade. Båda uppvisar också främst böjda former, men direktlånen omfattar flera avledda och hybrida former.  Enligt attitydundersökningen är svenskar i stort sett negativa till engelska skönhetslånord, men det beror också på målgrupp. Resultaten utifrån variablerna visar att yngre, kvinnliga, lågutbildade och starkt branschintresserade individer är mer positiva till engelska än de andra grupperna. Personer med ett starkt branschintresse är dock mest positivt inställda till engelska av alla. När engelskan är positivt värderad så är det oftast på kompetensdimensionen, i vissa fall på dynamik och sällan på superioritet (relaterad till en traditionell offentlig gemenskap). Svenskan står starkare när det gäller sociabilitet och superioritet.

Covid-19 pandemin har inneburit en stor samhällelig påverkan där restriktioner med syfte att minimera smittspridning även har kommit att begränsat personers sociala umgängesformer. Personer över 70 år utgör en stor andel av den svenska befolkningen och genom att tillskrivas som riskgrupp har de belagts med särskilt strikta restriktioner som riskerar att hota deras tillvaro. Genom intervjuer med nio personer över 70 år avsåg författarna undersöka de äldres upplevelse av sin tillvaro under pandemin. Genom kvalitativ innehållsanalys av transkriberade intervjuer identifierades åtta underkategorier och två huvudkategorier: Pandemins konsekvenser för livet och hantera en ny tillvaro. Informanterna uttryckte en ökad känsla av meningslöshet- och ensamhet, en ökad oro samt en känsla av minskad delaktighet. Det framträder också hur informanterna genom ett gynnsamt förhållningssätt har försökt anpassa sin livsföring avseende bland annat fritidsintressen och vardagsärenden för att hantera den nya tillvaron. Informanterna har trots en bibehållen social interaktion med anhöriga upplevt en ökad ensamhet. Socialt stöd har visat sig vara en skyddsfaktor vid omvälvande livshändelser. Digitala lösningar har varit avgörande för hanteringen av den nya tillvaron avseende såväl social interaktion som utförande av vardagsärenden. I studien framkom att det inte är hållbart att implementera restriktiva rekommendationer i stor skala för att minska smittspridningen utan att samtidigt överväga de totala hälsoeffekterna. Genom god kännedom om hälsorisker relaterade till social isolering kan distriktssköterskan fylla en avgörande roll i det hälsofrämjande arbetet med isolerade äldre.

When the Covid-19 pandemic started many companies had to cut down on workers to save on expenses.  As a part of this workcoaches might face new challenges because more people becomes unemployed. The purpose of this study is to find out if there has been any change in how workcoaches work due to the pandemic. Manu workers, mostly officials, have gone from physical meetings to have them digitally. Interviews has been done in Västerbotten in Sweden. Comparison between how the work was done before and during Covid-19 will be made. The interviews show that an adaption of work has been done. Workcoaches has gone from many physical meetings with a single person to meetings in group using digital technologies. The interview shows that it has been both pros and cons about the adaption. Pros is the fact that you can fast share information to many people at the same time, independent of where they are. Example of cons is that it is hard to create a good relationship between the workcoach and the one that is being coached. One of the reasons is that the digital solution can act as a filter between people and body language can be harder to perceive. Another con is the fact that when you work from home it counts as working alone. The fact that you may have connection with other work coaches only by digital solutions can result in that you get worse cooperation between co-workers. A result of this can lead to negative stress. In summary have the interviewed workcoaches made good changes to how they work and have thoughts of taking some of the changes with them into the future after the pandemic.

Denna studie ämnar undersöka valideringsprocessen för utländska lärare. Den argumenterar för att valideringsprocess genomgår två huvudfaser. Den första fasen är formell validering. I denna fas strävar utländska lärare efter att erhålla formell lärarbehörighet och lärarlegitimation. Den andra fasen är informell validering, här handlar det om att man, som utländsk lärare, i praktikgemenskapen får ett erkännande av sin yrkeskompetens som lärare.   Syftet med denna studie är att genom en litteraturanalys undersöka vilka praktiska insatser som gjorts i Sverige för att integrera utländska lärare i skolan så att de kan fortsätta utöva sitt tidigare yrke samt att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som utländska lärare har rapporterat från deras praktikgemenskap. Undersökningen använder policyforskning och dokumentanalys för att nå sina resultat.  En viktig teoretisk princip som ligger till grund för forskningsramen är idén om sociokulturellt utvecklad kunskap och strategier för skolan. Det primära antagandet är att det finns ett samband mellan sociokulturella begrepp inom utbildning och rapporterade problem med professionell anpassning för utländska lärare.   Denna studie visar att utländska lärare möter flera svårigheter inför deras integration och etablering i det nya skolsystemet i Sverige. Dessa svårigheter kopplas dels till formella krav, som att utländska lärare bör erhålla lärarbehörighet som exakt motsvarar svensk lärarbehörighet. Eftersom det sällan är så tvingas utländska lärare genomgå en kompletterande lärarutbildning i Sverige för att kunna få lärarlegitimation från Skolverket. Dels kopplas svårigheterna också till informella krav som baseras praktikgemenskapens normer, praxis och utvärderingar om lärarens roll och förhållningssätt.   Framför allt antar denna studie att de stora svårigheterna som migrerande lärare upplever delvis är resultatet av skillnader i utbildningskunskap och praxis mellan länder (dvs Sverige och utländska lärares hemländer) de utländska lärarnas obekantskap med det nya systemet. Det är erkänt att vissa frågor också kan orsakas av andra faktorer, till exempel lärarnas personliga och professionella bakgrund samt de institutionella förhållanden som råder i Sverige. Personliga förhållanden som kan bidra till utmaningar för migrerande lärare är otillräcklig kommunikationsförmåga i undervisningsspråket och brist på tidigare lärarerfarenhet. Strukturella och administrativa omständigheter som kan förvärra situationen för migrerande lärare är kvalificeringsprocesser, uppdraget på ”svåra” skolor samt brist på professionellt stöd.

Skolinspektionen påvisar att bollen tar stor plats i ämnet idrott och hälsa samt att bollen somredskap skapar ofta tävlingslogiken och könsmakt i bollundervisningen. Andra studier beskriver liktSkolinspektionen att elever som är aktiva inom föreningsidrott tar mer plats i undervisningen och attflickor utesluts i undervisningen. Studier visar även att förmedlingen av syftet medbollundervisningen ofta försvinner och eleverna förstår därför inte anledningen av bollaktivitet.Studier lyfter också fördelar, att genom bollen övar eleverna på samarbete, en god träning avkoordination och rums– och tidsuppfattning. Syftet med denna studie var därför att undersöka lärarnas erfarenheter av att använda bollen somverktyg i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa. Studien syftar även till att undersöka vilkaarbetssätt som kan identifieras i lärarnas erfarenheter av bollundervisningen och vilkaundervisningssyften kopplar lärarna till bollundervisningen. Slutligen hur lärarna arbetar för attskapa inkludering i bollundervisningen. Utifrån studiens syfte valdes en kvalitativ ansats med hjälpav semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med åtta idrottslärare som undervisarinom högstadiet och gymnasiet. Samtliga lärare menade att bollen är ett effektivt verktyg för attskapa goda rörelser och att bollen även används som redskap inom andra områden i idrott och hälsa.Lärarna konstruerar en planering för att eleverna skall utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.Bollen i undervisningen anpassas och planeras på olika sätt, där lärarna ser utifrån vilkenbollaktivitet som passar elevgruppen. Resultatet visade även att en god kommunikation är ettverktyg för lärarna, när eleverna förstår syftet med bollen förstår läraren och eleven varandra bättre.För att alla elever skall kunna delta utifrån deras förmåga använde lärare anpassningsmetoder i sinbollundervisning. En del lärare använde sig av pedagogiska regler, delar upp salen, använder eleveller lärare som resurs, genom att skapa jämlika grupper eller kombinera bollaktiviteten med lek.Slutsatsen är att lärare har kunskaper om användningen av bollen som redskap i undervisningen.Genom att planera, kommunicera med eleverna, förmedla syftet med bollen och välja aktivitetersom passar elevgruppen minimeras tävlingslogiken och könsmakt i bollundervisningen.

Bakgrund: Hemodialys är en behandling som är aktuell vid kronisk njursvikt då njurarnas renande funktion ej längre fungerar och behöver ersättas. Behandlingen är tidskrävande och påverkar patienten både fysiskt och psykiskt. Patienten kan upplevda någon form av lidande och det är sjuksköterskans ansvar att främja hälsa och välbefinnande genom att förmedla kunskap och information samt att främja delaktighet och ta patientens autonomi i beaktande. Syfte: Beskriva patienters erfarenheter av sin vardag när de behandlas med hemodialys. Metod: Litteraturbaserad med grund i analys av kvalitativ forskning. Resultat: Ur analysen framkom två huvudkategorier; Hemodialysen styr vardagen och Anpassar till ett förändrat liv med sju tillhörande underkategorier. Slutsats: Restriktioner bidrog till svårigheter att hantera sin vardag. Behov av kunskap för att hantera vardagen var viktigt och sjuksköterskans bemötande påverkar patienten både positivt och negativt. Patienter erfar sin vardag olika och vissa hanterar den bra, upplever hälsa och meningsfullhet medan andra känner lidande och har ingen motivation för att kunna hantera vardagen. / Background: Haemodialysis can replace the filtration function of the kidneys when needed at end-stage renal disease. It is a treatment that causes suffering of different types and consumes a lot of time and has a physical and psychological effect. Knowledge, information, autonomy and participation are of importance for patients perceptions of wellbeing and the nurse has a supporting role. Aim: To describe patient’s experiences of their daily life when on haemodialysis. Method: Literature based with analysis of qualitative studies. Result: From the analysis two main categories emerged; Haemodialysis control daily life and Adapting to a different life, with seven subcategories. Conclusion: Restrictions in daily life was difficult to manage and the patients needed knowledge to be able to go through the day. The behaviour of the nurse had an influence on the patient, both positive and negative. Every patient experience their daily live different when on haemodialysis and some manage well and felt healthy while some suffered and felt illness and had no motivation.

We are all going to die. Despite how the human lives, the path to death has different patterns. For hinduism a vital ritual for a good death is to be cremated, especially in the holy city Varanasi. Therefore this essay has studied how Hindus in diaspora, Sweden, want to be cremated and what their wishes from funeral homes and crematoriums are. The research questions that this study aims to answer are: How do funeral homes in Sweden adapt to Hindus' wishes for funeral ceremonies? How do cremation staff adapt the funeral rite of cremation for Hindus in Sweden? How does the Swedish Hindu diaspora’s funeral ceremony and cremation differ from the traditional way in Varanasi?The method used for this study was a mix between qualitative and quantitative methods. The qualitative method for this essay is used for the qualitative analysis of the data that the study has received. The quantitative method was used for the e-mail survey that was sent out to the informants, but also for the coding that the study made. The results presented were related to previous research and theories about phenomenology, diaspora and death studies.The study shows that the most important thing the funeral homes and crematoriums do is to accelerate the funeral rites and cremation. The individual significance from the funeral home is also to transport the dead to different places, a rite the Hindus in Varanasi do by themselves. For the crematoriums, one of the most important things is to let the oldest son or an other family member start the cremation.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket anses vara viktigt, där erfarenhet utvecklas över tid. Det finns flera förväntningar på sjuksköterskan från patienter, kollegor, anhöriga och den framtida sjuksköterskan. Arbetssituationen kan vara utmanande, med förändrade och varierande arbetsuppgifter. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska under sitt första verksamma år och anpassningen som sker under övergången mot självständighet. Metod: En beskrivande litteraturstudie med ett resultat som baserades på 12 vetenskapliga artiklar som erhållits genom databassökning via PubMed och Cinahl. Litteraturstudien analyserade och tematiserade resultatets vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde svårigheter att komma in i arbetsgruppen, samtidigt kämpade de för att hinna utföra tilldelade arbetsuppgifter. Svårigheter kunde uppstå gällande att leva upp till krav och förväntningar från kollegor respektive arbetsgivare. Relationen till de nya kollegorna kunde påverka övergångsprocessen för nyutexaminerade sjuksköterskor, där konflikter och ovänligt bemötande från kollegor påverkade övergångsprocessen negativt. Stöttande kollegor och god handledning kunde emellertid främja övergångsprocessen. Slutsats: Svårigheter i form av osäkerhet, krav och förväntningar framgick i litteraturstudiens resultat. Gemensamt för bearbetade studier i denna litteraturstudie är behovet av stöd och handledning hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna, då detta kunde underlätta övergångsprocessen. Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde svårigheter gällande anpassningen och övergångsprocessen till sin nya roll mot självständighet. Fungerande relationer på arbetsplatsen, tydliga arbetsuppgifter och riktlinjer samt en trygg handledning kunde underlätta övergångsprocessen. / Background: The nursing profession is considered important, where experience develops over time. There are several expectations of a nurse from patients, colleagues, relatives, and the nurses in training. The work situation can be challenging with changing and varying tasks. Aim: To describe the newly graduated nurses´ experiences of working as a nurse during their first year in clinical work and the adaptation that takes place during the transition to independence. Method: A descriptive literature study which include 12 scientific articles in the result. The articles were found through the databases PubMed and Cinahl. The literature study analyzed and thematized the articles of the result. Main result: Newly graduated nurses experienced difficulties in participating with the working group, at the same time they struggled keeping up with assigned tasks. Difficulties could arise in terms of living up to the demands and expectations of colleagues and employers, respectively. The relationship with the new colleagues could affect the transition process for newly graduated nurses, where conflicts and unfriendly treatment from colleagues had a negative effect on the transition process. However, supportive colleagues and good guidance could promote the transition process. Conclusion: Difficulties in form of insecurity, demands and expectations were evident in the results of this literature study. A common subject in the processed studies in this literature study was the need for support and guidance for the newly graduated nurses, as this could facilitate the transition process. Many newly graduated nurses experienced difficulties regarding the adaptation and transition process towards independence in their new role. Functioning relationships in the workplace, completing tasks and following guidelines but also safe supervision could facilitate the transition process.

Bakgrund: Hjärttransplantation har utförts sedan 1960-talet och är idag det sista behandlingsalternativet vid svår och icke behandlingsbar hjärtsvikt. Efter en hjärttransplantation följer en livslång medicinering för att minimera risken för avstötningar. Patienterna behöver gå på regelbundna återbesök för att styra läkemedeldosering och för att förebygga biverkningar. Sjuksköterskan har en central roll i vården av hjärttransplanterade patienter. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur dessa patienter upplever livet efter hjärttransplantationen, för att kunna vara ett stöd och ge patienterna en adekvat personcentrerad vård. Sjuksköterskans ansvar är att även informera patienterna och dess anhöriga kring hjärttransplantationer. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ett transplanterat hjärta. Metod: Litteraturöversikten baseras på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats och tematiserats med färgkodning. Databaserna CINAHL Complete och PubMed användes för att söka fram artiklarna. Enbart kvalitativa artiklar refereras till i resultatet. Resultat: I resultatet redovisades i fyra teman. Dessa fyra teman: Livet efter en hjärttransplantation innebar förändrade fysiska förmågor, Livet med ett nytt hjärta innebar blandade känslor, Livet efter hjärttransplantation påverkas av donatorn och Ett liv med ett nytt hjärta innebar ett stödbehov. Resultatet visade att patienternas vardagliga liv hade påverkats både fysiskt och psykiskt i samband med hjärttransplantationen. Patienterna uttryckte detta med olika motstridiga känslor såväl positiva och negativa. Behov av stöd från familjen, vårdteam och tron hade stor betydelse i patienternas anpassning till deras nya liv. Desto bättre stöd desto mer ökade patienternas livskvalité. Diskussion: Diskussionen är uppdelad i två delar. Metoddiskussionen innehåller styrkorna och svagheterna i författarnas genomförande av litteraturöversikten. I resultatdiskussionen valde författarna att diskutera uppkomsten av psykisk ohälsa hos patienter efter en hjärttransplantation och vikten av god information och kommunikation inom vården. Den avslutas med sjuksköterskans betydelse av att veta skillnaden mellan hälso- och sjukvården i Sverige och i andra länder. / Background: Heart transplantation has been performed since the 1960s and is today the last treatment option for severe and non-treatable heart failure. After a heart transplant, a lifelong medication is followed which reduces the risk of rejection. Patients need regular check-ups and visits to control drug dosing and to prevent side effects. The nurse has a central role in the care of heart transplant patients. It is important that the nurse has knowledge of how these patients experience their life after the heart transplant, in order to provide support and adequate person-centered care. The nurse's responsibility is to also inform the patients and their relatives about heart transplants. Aim: The aim was to describe patients experience of living with a transplanted heart. Method: The literature review was based on ten scientific articles. The articles have been analyzed and thematized with color coding. The databases CINAHL Complete and PubMed were used to search for the articles. Only qualitative articles were used in the results. Results: The result was presented in four themes. These four themes were Life after a heart transplant meant altered physical abilities, Life with a new heart meant mixed emotions, Life after heart transplant was affected by the donor and A life with a new heart meant a need for support. The result showed that patients' everyday lives had been affected both physically and mentally in conjunction with the heart transplant. The patients expressed this with different conflicting feelings, both positive and negative. The need of support from the family, care team and faith were of great importance in patients' adaptation to the new life situation. The better the support, the more the patients' quality of life increased. Discussion: The discussion is divided into two parts. The method discussion contains the strengths and weaknesses of the authors' implementation of the literature review. In the results discussion, the authors chose to discuss the onset of mental illness in patients following a heart transplant and the importance of good information and communication in health care. It concludes with the nurse's importance of knowing the difference between health care in Sweden and in other countries.