Trots de goda intentioner som finns i skolans styrdokument dras gymnasieskolan med en rad problemsom berör elever i behov av stöd. Problem som till exempel att eleven själv förväntas ta ansvar för sina studier, otydligheter i regelverket kring extra anpassningar och särskilt stöd samt lärarens inställning till elever i behov av stöd, gör att skolan har svårt att vara en skola för alla. Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares uppfattning och upplevelse av att genomföra extra anpassningar och särskilt stöd. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta gymnasielärare från sex olika skolor har datamaterial samlats in som sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. I analysen synliggörs tre teman, identifiering av elever i behov av stöd, försvårande faktorer i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd samt främjande faktorer i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. I resultatet framkommer att arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd ses som komplext. Det är varje lärares uppdrag att anpassa sin undervisning så att den möter alla elevers olika behov men det är förknippat med svårigheter. De största hindren är enligt lärarna att det är för stora grupper och att tiden inte räcker till för att både planera och utföra extra anpassningar och särskilt stöd. Det blir tydligt att bland de lärare som anser att de inte får tillräckliga förutsättningar för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd så saknas ett nära samarbete med skolans ledning. Resultatet visar också på vilka faktorer som lärarna upplever som förutsättningar för att lyckas med uppdraget. Där framhålls samarbete med elevens mentor, kollegor och elevhälsa som den allra viktigaste framgångsfaktorn föratt lyckas med extra anpassningar och särskilt stöd. De resultat som framkommer får betydelse för det specialpedagogiska yrket då det belyser både hinder och förutsättningar från lärarens perspektiv. Resultatet tyder också på att ett systematiskt arbete kring extra anpassning och särskilt stöd motverkar den osäkerhet många oerfarna lärare känner och där har en specialpedagog en viktig roll att spela.

Bakgrund: Dagens skola ska arbeta med inkludering och ska på så sätt anpassa undervisningen efter varje elevs enskilda behov och förutsättningar. Detta innebär att skolan ska stödja alla barn som på något vis kan behöva stöttning i sin utveckling och som även behöver dom rätta verktygen till att nå målen. Detta ställer krav på dagens lärare och dess kompetens, vilket kan skapa krävande utmaningar i att kunna ge alla elever en likvärdig utbildning. Syfte: Studiens syfte är att beskriva vilka utmaningar dagens lärare besitter och hur dessa lärare kan arbeta med inkludering för elever i behov av särskilt stöd. Metod: Metoden som använts i studien har varit en litteraturstudie där sökning av vetenskapliga artiklar har varit i databaserna ERIC - EBSCO, SwePub och DIVA. Resultat: Efter kodning av de åtta inkluderade vetenskapliga artiklar har det skapats nio kategorier och därmed fyra teman. Det som framkom i studien var; Åstadkomma inkluderande relationer genom relationer mellan lärare och föräldrar, relationer mellan lärare och elever och slutligen mellan lärare och specialpedagog/speciallärare. Skapa inkluderande förutsättningar för läraren genom att få stöd i verksamheten och besitta rätt kompetens. Skapa inkludering för elevens bästa genom att se till att eleven inkluderas och skapa inkluderande arbetssätt. Utforma en inkluderande miljö genom klassrumsmiljö och ett flexibelt arbetssätt. Slutsats: Lärarens utmaning i sitt inkluderande arbete blir att tillsammans med andra yrkessamma inom skolans organisation samt vårdnadshavare arbeta mot samma mål där elevens välbefinnande och måluppfyllelse alltid ska vara i fokus.

Sveriges befolkning ökar men samtidigt sker en befolkningsminskning i mer än hälften av landets kommuner. Gles- och landsbygden är hårdast drabbad då invånare i yrkesverksam ålder flyttar medan den äldre befolkningen stannar kvar vilket leder till demografisk obalans. Detta innebär ett minskat skatteunderlag för de drabbade kommunerna vilket i sin tur leder till försämrade möjligheter till att erbjuda en kvalitativ välfärd. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur krympande kommuner hanterar en befolkningsminskning. Uppsatsen ämnar även till att undersöka om det finns några likheter och skillnader mellan kommunernas arbete och den kunskapsöversikt som finns inom området. I arbetet studeras översiktsplaner för krympande kommuner i Norrlands inland då det är en del av Sverige som är hårt drabbad av den pågående befolkningsminskningen. Inom forskningen går det att finna två huvudtyper av strategier vilka är tillväxt och anpassning. Den förstnämnda huvudstrategin innebär att motverka den negativa befolkningstrenden genom att planera för ökad tillväxt. Anpassning grundar sig i att acceptera och planera för befolkningsminskningen genom att anpassa kommunen efter rådande situation. Gemensamt för de undersökta kommunerna är att de generellt eftersträvar tillväxt och en förklaring till detta kan vara att det länge har varit den norm som präglat den lokala och regionala utvecklingspolitiken i Sverige. Den tydligaste tillväxtbaserade strategin som går att finna i samtliga översiktsplaner är marknadsföring av framförallt naturmiljöer där målet är att attrahera både nya invånare och besökare. Trots att tillväxt dominerar går det emellanåt att urskilja tendenser till en mer anpassningsorienterad planering. En strategi som kan kopplas till anpassning och som samtliga kommuner både arbetar med och vill utveckla är mellankommunala samarbeten.

Digitala och sociala medier är dagens sätt att kommunicera. Genom att använda sociala medier diskuterar folk kring allt som pågår i samhället. Andraspråks- undervisningen kan också dra nytta av digitala och sociala medier för att hjälpa eleverna att lära in nya ord, att förstå olika nyanser av ord som de redan kan och för att använda det språk man lär sig under undervisningstiden. Genom att använda språket i autentiska och verkliga situationer uppmuntras elever att tillägna sig språket. Denna studie undersöker till både lärare och elevers attityder till användningen av digitala och sociala medier som ett redskap i språkinlärningen. Det utforskas vidare i vilken utsträckning digitala och sociala medier som Facebook används av andraspråkslärare och elever som en del av andraspråksundervisning. Jag har intervjuat 8 lärare och 15 elever för att förstå hur de tänker kring språkinlärning och vilka strategier som används i undervisningen för att lära sig språket. Lärare och elevers attityder till digitala medier och hur digitala och sociala medier används i undervisningen i Svenska För Invandrare (SFI) är huvudfrågan i detta arbete. Kan sociala medier (t.ex. Facebook) bli ett fungerande redskap i andraspråksundervisningen? Resultatet visar att det finns en del digitala medier som används i SFI-undervisning, men hur det används och i vilken utsträckning digitala medier används kan variera mycket bland olika skolor. Dessutom visar resultatet att många lärare och elever är skeptiska mot användningen av sociala medier i klassrummet. Samtidigt visar resultatet att det finns en mindre procentandel elever bland de intervjuade som har erfarenhet av att använda sociala medier i andraspråksundervisningen. De har upplevt användningen av digitala medier och sociala medier som ett positivt, autentiskt och användbart redskap som borde användas i klassrummet.

This thesis examines the ways in which adaptation and vulnerability are framed in national and sectorial policy-documents dealing with expected societal impacts of climate change. By using theories of discourse and ideology, the analysis aims to find and understand important ideas and presuppositions that are explicitly or implicitly expressed in these documents in order to make possible and tangible the institutional production of policy within the potentially far-reaching problematique of climate change adaptation and vulnerability. The analysis shows that there are two main perspectives through which vulnerability and adaptation are framed; one focusing limits to societal robustness; and one contesting the institutional capacity to implement adaptations. The author understands these framings as complementarily optimizing preconceived social and economic relations, something that might, in fact, reduce the response capacity of people.

I den här uppsatsen utforskas möjligheterna att hantera innehållet på en nätmötesplats med hjälp av ett kategoriseringssystem. Systemet är tänkt att ge användaren möjlighet att till stor del anpassa nätmötesplatsens innehåll efter intresse och behov. Syftet med arbetet var att undersöka om användandet av kategorisering hade varit en lämplig åtgärd att vidta för att öka användares engagemang. Med hjälp av kategoriseringen skulle användaren kanske få större motivation att fortsätta använda sin nätmötesplats och eventuellt bli mer aktiv som medlem. För att undersöka detta togs en enkät fram där 61 personer svarade på frågor relaterade till frågeställningen. Utöver detta hölls också tre intervjuer för att komplettera resultaten från enkäten. I arbetet diskuteras dels enkätundersökningen och dels intervjun där det ur båda framgår vilka möjligheter respektive hinder som finns kring en kategoriserad nätmötesplats. / In this paper the possibilities of handling the content of an online community with a categorization system are being explored. The system is considered to give the user the possibility to largely customize the content of the online community by interest and needs. The purpose of the work was to see if the use of categorization would be an appropriate step to take to increase user’s commitment. With the aid of the categorization the user would perhaps get better motivated to continue using his online community and maybe become more active as a member. To research this, questionnaires were created where 61 people answered questions related to the subject of the project. Also three interviews were held to complement the results from the questionnaire. In the paper both the questionnaire and the interview part are being discussed and the possibilities and the obstacles with using categorization are presented.

I denna rapport beskrivs arbetet med att tillvarata och anpassa data från en enkätundersökning till digital hantering i GIS. Undersökningen är en besöksstudie utförd av Karlstads kommun och Skogsstyrelsen för att kartlägga människors rörelsemönster i I2-Skogen, ett gammalt militärt övningsfält som numera används som rekreationsområde. Enkäten består av ett antal frågor om exempelvis typ av aktivitet, ålder och åsikter om området, samt en karta på vilken besökaren ritat in var i området han eller hon rört sig. Utgångsmaterialet för arbetet har varit en databas innehållande enkätsvaren, samt originalkartorna med den ritade informationen. Arbetet omfattar dels att undersöka om kartinformationen kan digitaliseras automatiskt genom scanning och vektorisering i batch, och dels att normalisera och strukturera databasen med enkätsvaren. En metod för digitalisering har utarbetats och testats på ett urval av kartorna. Metoden består av ett antal steg och innefattar bl a bearbetning av kartorna i bildbehandlingsprogram samt klassning och vektorisering i GIS-programvara. Eftersom batchfunktioner saknas i GIS-programvaran har makron skapats genom programmering i VBA. Metoden har visat sig fungera bra på urvalet och slutsatsen blir att det är fullt möjligt att digitalisera de ritade linjerna med automatik. Dock finns vissa brister avseende noggrannhet och användbarhet. Dessutom är urvalet relativt litet och viss justering av inställningarna för klassning och vektorisering kan vara nödvändig vid tillämpning på större delar av materialet. Databasen har normaliserats så långt som ansetts rimligt med tanke på prestanda och användbarhet. För att tillförlitliga sökningar ska kunna utföras har flera attribut tolkats och modifierats genom indelning i kategorier och intervall. Arbetet har resulterat i en geodatabas innehållande samtliga enkätsvar samt det utvalda materialet från digitaliseringstestet. För att visa hur databasen kan användas har två enkla analysexempel tagits fram. / This report describes the work with utilizing and adapting data from a visitor poll for use in a GIS. The poll was performed by the Municipality of Karlstad and the Swedish Forest Agency to survey peoples visit patterns in the I2-Forest, a former military training field which is now used as a recreation area. The poll consists of a number of questions about the visitor’s activities, age, opinions etc, and a map on which the visitor has drawn his or her path through the forest. Source data is a database containing poll answers, and the original maps with the drawn information. The task is partly to investigate if the maps can be batch-digitalized through scanning and vectorization, and partly to normalize the database. A method for digitalizing has been developed and tested on a selection of the maps. The method consists of a number of steps, including image processing, classification and vectorization. According to lack of batch-possibilities in the used GIS software, macros have been created by programming in VBA. The method works well on the selected maps and the conclusion is that it is possible to digitalize the drawn lines automatically. However, there are some shortages regarding accuracy and usability. Furthermore, the selection is relatively small and some adjustments on the settings for classification and vectorization might be necessary when applying the method on a larger part of the data. The database has been normalized as far as reasonable with consideration of performance and usability. To enable reliable searches, several attributes has been interpreted and modified through categorization and classification. The result is a geodatabase consisting of all poll answers, and the selected data from the digitalization test. To show how the database can be used, two simple examples of analyses have been made.

Litteratur inom systemutvecklingsområdet menar att det är vanligt att anpassningar görs vid användandet av formaliserade systemutvecklingsmetoder. Vissa författare menar även att det inte finns mycket stöd för hur dessa anpassningar bör utföras. Undersökningen som genomförts i denna rapport genom intervjuer med sex systemutvecklare syftar till att klargöra anledningen till att anpassningar görs samt vilka positiva och negativa effekter detta kan medföra. Vidare syftar arbetet till att klargöra om ett eventuellt förbättrat resultat kan uppnås med hjälp av anpassningar och vilka svårigheter som kan finnas med att göra anpassningar. Arbetet avser även att ta reda på om systemutvecklarna använder samma metoder i alla projekt eller om metodvalet varierar och även om samma anpassningar görs av metoden till alla projekt. Slutligen undersöks även vilken roll utbildning och erfarenhet spelar för benägenheten att göra anpassningar. Resultatet av undersökningen visar att vissa alltid använder sig av samma metod i alla projekt medan andra varierar metodvalet från projekt till projekt. Respondenterna är överens om att anpassningar måste göras av metoderna för att kunna utnyttja dem på ett effektivt sätt som är anpassat till varje specifikt projekt och företag.

Dagens företag är i stort behov av information. Företag som har många avdelningar behöver möjligheter för att enkelt och smidigt kunna samordna information för hela företaget. Affärssystem erbjuder denna möjlighet genom en modulbaserad konstruktion som integrerar ett företags samtliga avdelningar i ett enda system. Problem kan dock uppstå då ett valt affärssystem inte passar företagets verksamhet. En kompromiss mellan system och verksamhet måste då försöka uppnås. Ett affärssystem implementeras ofta i samband med en metod, vilken ger detaljerade beskrivningar för hur implementeringen ska gå till. På vilka grunder väljer företagen att arbeta efter en specifik metod då system och verksamhet behöver anpassas till varandra? Detta arbete bygger på en undersökning som har utförts genom en survey där fem företag har medverkat. Resultatet av undersökningen visar ett antal metoder samt presenterar orsaker till varför dessa metoder används.

Bakgrund: Företag som huvudsakligen agerar med Internet som kontaktkanal möter sällan eller aldrig sina kunder fysiskt, vilket leder till ett behov av att komplettera frånvaron av fysisk kontakt med andra former av kommunikation. Som lösning på detta problem har företag börjat tillämpa personligt anpassad e-postmarknadsföring vid kontakt med konsumenter för att bättre tillgodose kunders behov av relevant information. Samtidigt som personlig anpassning ger möjligheten att erbjuda kunden mervärde och öka kundens lojalitet kan också kunden uppfatta tekniken som falsk och konstruerad. Otillräcklig kunskap om konsumenters värderingar i frågor som berör personlig anpassning av e-post kan leda till att företag får svårt att knyta sig till potentiella kunder samt behålla befintliga kunder. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka till vilken grad e-handelskonsumenter föredrar personligt anpassade e-postutskick, hur e-postutskick bör framställas samt vilken betydelse konsumentens relation till företaget har. Detta ska resultera i rekommendationer till företag som genom personlig anpassning vill utveckla sin e-handelsstrategi. Metod: För att kunna bekräfta eller förkasta de uppsatta hypoteserna tar uppsatsen ett hypotetiskt deduktivt angreppssätt. En kvantitativ enkätundersökning används för att samla in empirisk data vilken har analyserats statistiskt med hjälp av t-test. Undersökningens population omfattar ett e-handelsföretags kunder. Resultat: Uppsatsens empiriska studie visar att e-handelskonsumenter av manligt kön föredrar personligt anpassade e-postutskick framför opersonliga e postutskick. I allmänhet uppfattas personlig anpassning som relevanshö-jande teknik, särskilt om den personliga anpassningen är genuin och om konsumenten tidigare uttryckligen angett sitt intresse för e-postutskicket. I uppsatsen studeras våra resultat närmare för att identifiera i vilka situationer som e-handlarnas värderingar skiljer sig åt. Företag bör beakta att kunden är mer öppen för personlig anpassning av e postutskick när denne har kontroll över hur företaget tillämpar den personliga anpassningen. Demografiska faktorer som utbildningsnivå och till viss del geografisk lokalisering har ock-så betydelse för hur personlig anpassning uppfattas. / Background: Companies that primarily act with Internet as channel of contact meet their customers in real life very rarely or never, which creates a need to complement the absence of physical contact with other forms of communication. As a solution to this problem companies have begun to implement personalized e-mail marketing in order to better satisfy customers’ need for relevant information. Still, as personalization gives the possibility to offer the customer added value while increasing the customer loyalty, the technology can also be perceived as deceitful and artificial. Insufficient knowledge regarding the customers’ perception of issues that concern personalization can result in difficulties for companies to attract new and retain existing customers. Purpose: The purpose of the thesis is to study to what extent e-consumers prefer personalized e-mail marketing, how e-mail campaigns should be created and what significance the relation has between consumers and companies. This is expected to result in recommendations to e-tailors that want to develop their business through the use of personalization in their e-mail marketing efforts. Method: In order to be able to verify or to falsify the set hypotheses, the research takes a hypothetical deductive approach. A quantitative survey has been used to collect the empirical data which has been statistically analyzed with the use of t-tests. The research population consists of the customers of an e-tailor. Conclusions: The empirical study shows that male e-consumers prefer personalized e mail marketing more than non-personalized e-mail marketing. Personalization is in general perceived as a technique to increase the level of relevance of the e-mail, thus being looked upon as added value, especially when the technique is genuine and if the consumer explicitly has given his or hers area of interest for the e-mail campaigns. In the thesis the research results are studied closer in order to investigate in which situations opinions part. Companies should also consider that customers are more open towards personalized e-mail marketing when she or he has control over how the companies apply personalization. Demographic factors such as level of education and to a certain extent geographical location also have an impact on how personalization is perceived.