Title: “What is Swedishness for you?” *Long silence* – A reception study about what role film as a medium with the film “Sveriges bästa svensk” can play in discussions that consist of Swedishness and integration. Authors: Emma D Markovic and Martin Nilsson. Research problem: In terms of reception of film in order to generate discussions on a determined theme, we identified a gap in the research field of integration and Swedishness. Therefore this study fills a great space in this field. Aim & Research question: This study aims to add new research of the reception of film in relation to the concept of Swedishness. It’s written in the media and communication science field. The key question is: What role film as a medium with the film "Sveriges bästa svensk" as an example, can play to generate discussion and question the perception of Swedishness. Method/material: Qualitative focus group interviews were conducted with two groups consisting of people aged 50–80 years, where elders borned in Sweden and Iran were represented. Theoretical framework: Stuart Hall's theory of encoding/decoding which is enhanced by the following concepts: Swedishness, identity, ethnicity and cultural adjustment. Main results: It is shown that film plays an important role when it comes to generating discussion about Swedishness, but also that film as a medium is complex when it comes to reception and interpretation. In light of the theory it is clear that a majority of the participants have difficulties to relate to the film or even accept the story because of their preconceptions. It also proves to be difficult for all participants to point out what is typically Swedish, but during the discussions codes that distinguishes the Iranian culture from the Swedish are found, which helps them to more easily discern the things that are perceived as Swedish. Social importance: We want to contribute to the social debate about integration in contemporary Sweden. We found that film can be used to raise questions related to this subject. Number of pages: 40. Course: Media and communication studies C. University & Department: Uppsala University, Department of Informatics. Period: HT 2016. Tutor: Paola Sartoretto.

Bakgrund: Det är fler och fler personer som upplever arbetsrelaterad stress och som på grund av det får utmattningssyndrom. Många av dem som blir drabbade är unga vuxna som är nya i arbetslivet. Syfte: Att beskriva hur normer och värderingar inom en organisationskultur som är formade utifrån normativ styrning påverkar unga, nyrekryterade organisationsmedlemmar negativt. Därigenom lyfta fram möjliga faktorer inom normativ styrning som kan leda fram till arbetsrelaterad stress hos unga vuxna. Metod: Studien präglas av en kvalitativ metod där primärdata är det som främst har använts, genom samtal med informanter som själva har upplevt arbetsrelaterad stress. En induktiv ansats har tillämpats, där empirin har varit utgångspunkten för att därigenom kunna finna organisatoriska teorier som normativ styrning som ger förklaringar till informanternas upplevelser av stress på arbetet. Slutsatser: Utifrån studien kan konstateras att normativ styrning på flera sätt kan influera att unga, nyrekryterade personer på ett företag upplever arbetsrelaterad stress, främst då genom för hög arbetsbelastning eller brist på gemenskap.

No description available.

I föreliggande uppsats ville vi fokusera på den styrning vi i dag ser och hur den i olika grad påverkar specialpedagogens yrkesroll. Diskussionen om lärarna som professionella har betonats i takt med att styrningen av skolan har förändradrats och decentraliserats till att bli den mål- och resultatstyrda skola vi har i dag med ett kommunalt huvudmannaskap. Syftet formulerades som så att beskriva och analysera ett antal skolpolitiska reformer och deras potentiella inverkan på specialpedagogprofessionen. Vi utgick ifrån professionsteori som ett teoretiskt ramverk som hjälpte oss att expandera förståelsen för studiens resultat. Med hjälp av styrdokument, forskning inom området samt intervjuer med specialpedagoger skulle studien besvara följande frågeställningar. Vad har specialpedagoger för tankar, erfarenheter och idéer gällande sin profession? Vad har specialpedagoger för tankar, erfarenheter och idéer om professionen i förhållande till de senaste reformerna på området? Vilka faktorer påverkar specialpedagogens profession? Specialpedagogerna i studien har alla ett specialpedagogiskt perspektiv där de ser på skolan utifrån tre olika nivåer; organisation-, grupp- och individ. Vi fann att ändringarna i lagen gällande extra anpassningar och särskilt stöd samt förstelärarreformen har inverkat på professionen och i och med delvis detta kom vi fram till fem faktorer som påverkar specialpedagogprofessionen. Forskning om och utvärdering av implementering av reformer och utfallet av dem kan vara ett sätt att förhoppningsvis stärka professionerna i vårt ovanifrån styrda utbildningsväsende.

I föreliggande uppsats ville vi fokusera på den styrning vi i dag ser och hur den i olika grad påverkar specialpedagogens yrkesroll. Diskussionen om lärarna som professionella har betonats i takt med att styrningen av skolan har förändradrats och decentraliserats till att bli den mål- och resultatstyrda skola vi har i dag med ett kommunalt huvudmannaskap. Syftet formulerades som så att beskriva och analysera ett antal skolpolitiska reformer och deras potentiella inverkan på specialpedagogprofessionen. Vi utgick ifrån professionsteori som ett teoretiskt ramverk som hjälpte oss att expandera förståelsen för studiens resultat. Med hjälp av styrdokument, forskning inom området samt intervjuer med specialpedagoger skulle studien besvara följande frågeställningar. Vad har specialpedagoger för tankar, erfarenheter och idéer gällande sin profession? Vad har specialpedagoger för tankar, erfarenheter och idéer om professionen i förhållande till de senaste reformerna på området? Vilka faktorer påverkar specialpedagogens profession? Specialpedagogerna i studien har alla ett specialpedagogiskt perspektiv där de ser på skolan utifrån tre olika nivåer; organisation-, grupp- och individ. Vi fann att ändringarna i lagen gällande extra anpassningar och särskilt stöd samt förstelärarreformen har inverkat på professionen och i och med delvis detta kom vi fram till fem faktorer som påverkar specialpedagogprofessionen. Forskning om och utvärdering av implementering av reformer och utfallet av dem kan vara ett sätt att förhoppningsvis stärka professionerna i vårt ovanifrån styrda utbildningsväsende.

Att komma tillrätta med de beteendeproblem som förekommer i den svenska skolan ses av både många lärare, föräldrar och elever som en stor utmaning. Grundat i detta problem var studiens övergripande syfte att få en djupare förståelse för stödinsatser då en beteendeproblematik uppkommit. Studiens kvalitativa ansats tog sin utgångspunkt i en strävan att uppnå en djupare förståelse, dels för stödinsatserna i sig, men främst för elevers upplevelse av det stöd de fått i skolan. Datainsamlingen gjordes främst genom kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta elever i årskurs 6-9, men också genom en dokumentstudie i syfte att sammanställa de åtgärder som fanns i skoldokument. Hälften av informanterna undervisades i resursskolor och hälften gick i sina ordinarie skolor. Resultatet visade att alla informanter saknade dokumentation kring extra anpassning. Däremot hade samtliga informanter åtgärdsprogram. Övervägande del av åtgärderna i skoldokumenten berörde organisatoriska aspekter i form av åtgärder angående var eleven skulle undervisas och om anpassad studiegång. Utöver organisatoriskt inriktade åtgärder förekom även åtgärder som berörde anpassningar i den specifika lärandemiljön. De stödåtgärder som informanterna framhöll som mest betydelsefulla utgjordes i fallande ordning av: undervisning i särskild undervisningsgrupp, individuellt stöd av lärare, anpassad studiegång, stressreducerande/motivationshöjande åtgärder, undervisning i eget arbetsrum samt praktisk lektion i ordinarie klass. Det som angavs som orsak till att en stödåtgärd upplevdes särskilt betydelsefull var: att en lugn studiemiljö erhölls, att känslan av tillhörighet ökade och utanförskap minskade, lärarens förmåga att hjälpa eleven att förstå, lärarens förmåga att skapa en bra relation och visa omsorg, att individuella behov bejakades och lärandemiljön anpassades därefter samt att lärandet upplevdes meningsfullt. I empirin framträdde genom elevernas berättelser, läraren som det viktigaste redskapet för att deras studier skulle fungera väl. Då resultatet analyserades utifrån KASAM (Antonovsky, 2005) framträdde en god lärar-elevrelation som ett betydelsefullt bidrag till elevens upplevelse av meningsfullhet med studierna. Lärarens kompetens genom förmågan att förklara bidrog för de allra flesta informanter till att både skapa begriplighet i skolvardagen och till att skolans krav upplevdes hanterbara. Studiens resultat indikerar ett behov av att lärare anstränger sig för att se och bekräfta eleven bakom ett beteende och att i skolverksamhet säkerställa att ett medvetet arbete på gruppnivå genomförs. Detta med syfte att även de elever som står i centrum för beteendeproblematiken ska få så goda chanser som möjligt att utveckla goda mellanmänskliga relationer både till andra elever och till lärare.

Denna studie genomfördes i syfte att fördjupa kunskapen i hur högpresterande elever i matematik kan utmanas i undervisningen, vilka strategier som används och varför. Genom intervjuer och observationer har lärares arbete med att anpassa sin undervisning för att tillgodose matematiskt högpresterande elevers utveckling undersökts. Med utgångspunkt i ramfaktorteori och läroplansteori har insamlade data analyserats och sammanfattats i ett resultat. Resultatet påvisar att lärares potentiella repertoar inte alltid till fullo kan iscensättas då skolans ramar i form av tid, resurser och stort fokus på måluppfyllelse ses som ett hinder. Slutsatsen är att förutsättningarna för att bedriva undervisning riktad till högpresterande elever hindras av bristande fokus på högpresterande elevers utveckling från skolledning, huvudman och stat, vilket kan påverka vilka strategier som kan tillämpas.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöks fyra verksamma sfi-lärares erfarenheter av att undervisa elever med PTSD. Studien ämnar besvara hur lärarnas kännedom om PTSD ser ut, om lärarna tänker på att det skulle kunna finnas elever med PTSD i deras undervisningsgrupp, och huruvida det görs några anpassningar utifrån det, samt vad som ligger till grund för de anpassningar som görs i undervisningen. Resultaten visar att lärarna kan redovisa för de vanliga symtomen av PTSD, och att samtliga tänker på att det kan finnas elever med PTSD i undervisningsgruppen. Lärarna anpassar sin undervisning i olika grad, och det framkommer att flera av lärarna är osäkra på huruvida deras anpassningar egentligen gynnar elever med PTSD. Det som ligger till grund för de anpassningar som görs i undervisningen är främst tanken på elevernas hälsa och tillstånd.

I studien undersöks vilka faktorer som påverkar företags anpassning till m-payment. Mobiltelefonen är tätt sammanlänkad med människan i dagens samhälle. I Sydostasien sker en stor del av betalningar redan med mobiltelefonen. Mobile payment (m-payment) förväntas kunna öka integreringen av fler fenomen än bara betalningstjänster – kundrabatter och kundlojalitet är exempel på det som har nämnts i tidigare forskning. Tidigare forskning är emellertid mestadels inriktad på konsumenter, och därför riktar denna studie in sig på företag. Med hjälp av en enkät med utgångspunkt i Technology Acceptance model samt Diffusion of Innovations model undersöks ett urval om 134 företag med 32 svarande. Svaren kodades sedan i en logistisk regressionsmodell samt en kompletterande faktoranalys. Ingen av variablerna i modellen uppvisar statistisk signifikans vilket gör att resultaten från studien inte förklarar vad som påverkar företagens anpassning till m-payment. Storleken på urvalet kan nämnas som en av huvudförklaringarna till avsaknaden av signifikans. En liknande studie med ett större urval föreslås därför i framtida forskning.

Introduktion och syfte: Årsmedelnederbörd och antalet extrema nederbördstillfällen i Sverige antas öka i framtiden. När antalet extrema nederbördstillfällen ökar så ökar också antalet försäkringskompensationer till privata husägare. Erfarenhet har visat sig göra människor mer medvetna om associerade risker och påverkar en individs motivation att själv utföra översvämningsskyddande åtgärder. Men bara en tredjedel av de som drabbas av översvämning genomför en åtgärd för att minska framtida risk. Tidigare studier har visat att Protection motivation theory (PMT) kan vara användbar för att förklara vad som påverkar en individs motivation att utföra åtgärder. Tillsammans med ytterligare faktorer som också identifierats påverka en individs benägenhet att utföra skyddsåtgärder mot översvämningar syftar studien till att undersöka orsaker till skada, hantering och uppkomna skador vid översvämning i privata hushåll samt hur olika faktorer påverkar en individs motivation att utföra skyddsåtgärder. Metod: Studien använder en kombination av kvantitativ- och kvalitativ metod för att undersöka förekomst och innebörd av olika fenomen kopplade till översvämning. Datainsamling gjordes med semistrukturerade telefonintervjuer som analyserades med tematisk analys och deskriptiv statistik. Resultat: Resultaten visar att PMT tillsammans med individens tillgängliga information om åtgärder och uppfattning av vem som har det huvudsakliga ansvaret för att hantera översvämning är viktiga för att förklara vad som motiverar en individ till att utföra åtgärder. Bedömning av hotet och bedömning av skyddsåtgärder som båda ingår i PMT påverkar individens motivation men bedömning av skyddsåtgärder verkar ha en större påverkan på utförda åtgärder. Slutsats: För att villaägare ska utföra skyddsåtgärder utöver de som de identifierat förhindrar skada är det viktigt att information om åtgärder och metoder för dess utförande kommer villaägare tillgodo. Även ansvarsfördelningen mellan privatperson och kommun behöver förtydligas då detta identifieras som en orsak till varför individer slutar genomföra åtgärder. / Introduction & aim: Annual mean precipitation and the number of heavy rainfalls is expected to increase in both the short- and long-term perspective in Sweden. As the number of heavy rainfalls increases, the number of insurance compensation to private homeowners also increase. Experience has shown to make people more aware of the associated risks and influences an individual's motivation to carry out flood protective measures himself but only a third of the people exposed performs measures to decrease the risk of future flooding. Previous studies have also found Protection Motivation Theory (PMT) to be a useful tool for explaining what influences the probability of an individual to take protective measures. This study aims to investigate causes of damage, management and damage caused by flooding in private households, and how various factors affect an individual's motivation to perform protective measures, using PMT together with additional literature as an explanatory tool. Method: The study uses a combination of quantitative and qualitative methods to examine the occurrence of the different phenomenon’srelated to flooding. Data collection Semi-structural interviews were performed an analysed with thematic analyses and descriptive statistics. Results: The results show that PMT, together with the individual's knowledge on measures and perception of who has the main responsibility for managing flooding, is important in explaining what motivates an individual to perform measures. Threat appraisal and coping appraisal, both included in the PMT, is shown to affect the individual's motivation. Thought coping appraisal seems to have a greater impact on the actions performed. Conclusion: For homeowners to carry out protective measures in addition to those already performed in response to the experienced flooding it’s important that information on measures and how to implement them are provided. The division of responsibility between the private person and the municipality also needs to be clarified to the homeowner as this is identified as a reason why individuals stop implementing measures. / Skyfallsmodellering- Planering, analys och sårbarhetshantering, SPLASH