Patientens rätt till autonomi och självbestämmande är en central faktor i vårdandet och regleras i lagstiftningen. Omvårdnad är sjuksköterskans kompetensområde och ska bygga på respekt för patientens integritet och självständighet. Det är många gånger komplext för den äldre patienten att behålla sin autonomi då kroppen försvagas och samtidigt blir behovet av vård större. Att vårdas i hemmet innebär för många en stor livsstilsförändring och när vårdpersonal kliver in genom dörren blir den trygga och privata platsen plötsligt offentlig. Syftet med denna studie var att beskriva den äldre patientens upplevelse av autonomi vid vård i hemmet. Metoden för denna studie är en litteraturstudie innehållande åtta kvalitativa artiklar som belyser ett patientperspektiv. Resultatet innefattar tre teman med subteman samt ett centralt huvudtema. Teman är Anpassning, Begränsningar och Vårdrelation. Huvudtemat framkom som ett Beroende med nyanser. Resultatet visar att autonomin blir svår att tillgodose när det blir aktuellt med vård i hemmet. Patienterna upplever att de måste anpassa sig till vårdens tider och rutiner och på så sätt hamnar de i en beroendeställning. Genom beroendet till vården framträder också begränsningar i fri vilja och självständighet då mycket av omvårdnaden bygger på vårdens planering. Resultatet belyser vikten av en god vårdrelation där patienten kan känna trygghet i vårdandet och där respekten och delaktigheten är av stor betydelse. Resultatet visar också att en del patienter erfar att det är en lättnad när hjälp finns till hands och uttrycker tacksamhet över att kunna vårdas i hemmet så långt som möjligt.

No description available.

I denna studie har en undersökning gjorts av hur klassrummet kan nyttjas som en extra resurs, en tredje lärare, för undervisningen. I studien har lärare blivit observerade och intervjuade kring deras uppfattning om vad som innefattar en god fysisk lärmiljö och hur de utformar sitt klassrum för att tillgodose de behov som eleverna har.    Det framkom att lärarna tyckte att en god fysisk lärmiljö utgjordes av: tydlig struktur, tillgänglighet, begränsade intryck, koncentrationshöjande faktorer, fria ytor, rätt färgsättning, ljussättning, god akustik, temperatur och ventilation. Det visade sig att samtliga lärare ansåg att anpassningar i klassrummet var nödvändiga. Anledningen till detta var att ta hänsyn till elevernas olika behov och inlärningssätt. De anpassningar som förekom i studien och som ansågs vara effektiva var:  individ-och nivåanpassning, tydlig struktur, tillgänglighet, minskat visuellt buller, möjliggörande av olika slags undervisningssituationer och bekräftande av varje elev.    I strävan mot dessa anpassningar upplevde sig lärarna begränsade på grund av ekonomiska aspekter, resursfördelningar, delat mentorskap samt skolans regler kring lokaler. I studien presenterar vi lärares uppfattning kring vad en god fysisk lärmiljö är och hur den utformas på ett inkluderande sätt ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

Denna undersökning kommer huvudsakligen fokusera på två givna delar, en områdesöversikt och en flerfallstudie. Syftet för arbetet är att undersöka hur fem svenska kustnära kommuner; Göteborg, Malmö, Vellinge och Kristianstad samt Stockholm arbetar i sin översiktliga planering med översvämningshanteringen och hur ökad motståndskraft mot havsnivåhöjning införlivas. Vidare ska arbetet behandla vilka konsekvenser som stigande havsnivåer leder till och hur den framtida planeringen ska kunna rusta sig för utmaningarna. Undersökningen avgränsas till enbart kustnära kommuner belägna i södra eller mellersta Sverige för att begränsa det insamlade materialet som behövs för undersökningen. Likaså avgränsas arbetet till att endast undersöka översvämningsrisken som sker till följd av havsnivåhöjningar och inte extrema regnmängder. Undersökningen utgår från en kvalitativ forskning och analysprocess, där målet är att förstå och förklara hur svenska kustnära kommuner hanterar havsnivåhöjning och översvämningsrisken i sin översiktliga planering. Metoden för datainsamling baseras på dokument producerade av kommuner, myndigheter och forskare som utgör offentliga handlingar. Dokumenten analyseras därefter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med uppgiften att kvantifiera texternas innehåll. Slutligen jämförs och diskuteras de undersökta kommunerna och de satta frågeställningarna besvaras. Samtliga av de utvalda kommunerna har sina egna olika givna omständigheter gällande ekonomiska förutsättningar och den fysiska miljön, som speglar hur kommunens arbete kring översvämningsriskhanteringen ser ut. Det är givet att en förändring av planeringen berörande översvämning behöver utvecklas och anpassas till det förändrade klimatet. Vi kan inte blunda för klimatpåverkan och dess följdkonsekvenser, utan den fysiska planeringen behöver sträva efter en ökad resilience.    Avslutningsvis knyts undersökningen ihop med ett avsnitt berörande slutsatser.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper om extra anpassningar i årskurs 1–3 utifrån lärares beskrivningar och erfarenheter. För att besvara syftet användes tre forskningsfrågor. Dessa var; ”vilka skillnader finns det i användandet av extra anpassningar mellan årskurs 1–3 enligt lärarna?”, ”hur anser lärarna att olika extra anpassningar fungerar?” och ”vilka faktorer påverkar valet av extra anpassningar enligt lärarna?”  Denna studie tog stöd i tidigare forskning och använde två teoretiska perspektiv, sociokulturellt perspektiv och ramfaktorteorin. Metoden som undersökningen använde var en digital enkät som spreds genom tre Facebookgrupper och en Instagramsida. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av de teoretiska perspektiven och den tidigare forskningen. De två första forskningsfrågorna analyserades med hjälp av det sociokulturella perspektivet och den tredje forskningsfrågan analyserades med hjälp av ramfaktorteorin. Resultatet blev att användningen av de olika extra anpassningarna var relativt jämna mellan årskurserna men att inlästa läromedel och talsyntes användes i lägre grad i årskurs 1 för att sedan öka i användandet i årskurs 3. Resultatet blev också att de anpassningar som fungerade bäst var extra tydliga instruktioner, stöd vid start av arbete, bildstöd, lathundar, extra färdighetsträning och enstaka specialpedagogiska insatser. Däremot fungerade stressboll/klämmis sämst och inlästa läromedel och talsyntes var de som minst andel av respondenterna hade provat. Slutligen blev resultatet att ramfaktorerna tidsbrist, personalbrist och ekonomiska begränsningar samt arbetsmallar, det vill säga en plan över arbetets utförande, var de faktorer som påverkade valet av extra anpassningar.  Slutsatsen som drogs från denna studie var att det inte var någon större skillnad mellan årskurser vid valet av extra anpassning och att alla de extra anpassningarna som togs upp i denna studie fungerade bra. Slutsatsen var också att ramfaktorer så som ekonomiska begränsningar, personalbrist, tidsbrist och arbetsmallar påverkar valet av de extra anpassningar som ges till eleverna.

Syfte och frågeställningar  Studien syftar till att få en inblick i hur idrottslärare förhåller sig till elever med ätstörningar och hur dessa elever bemöts, utmanas och bedöms inom ämnet idrott och hälsa.  1.     På vilket sätt anpassas idrottsundervisningen till behovet hos deltagande elever med ätstörningar? 2.     Hur bedömer idrottslärare elever med ätstörningar utifrån deras fysiska- och psykiska förutsättningar?  Metod I studien har en kvalitativ metod använts bestående av forskningsintervjuer med fyra idrottslärare. Urvalet av respondenter skedde genom ett bekvämlighetsurval av idrottslärare verksamma i högstadiet samt gymnasieskolan, i Stockholmsområdet. Det sociokulturella perspektivet har utgjort studiens teoretiska ramverk. Databearbetningsmetoden har bestått av en tematisk analys där insamlat material analyserats samt tematiserats.   Resultat  Idrottslärarna redogör för vikten av att ha bra dialog, utmana samt inkludera eleverna i undervisningen. Samtliga idrottslärarna tar hjälp av resurser som elevhälsan, mentorer samt föräldrar i tillvägagångsätt för anpassningar. Idrottslärarna redogör för olika svårighetsnivåer i aktiviteter som en inkluderande anpassning och vikten av att elevernas hälsotillstånd ska prioriteras framför undervisningen.  Slutsats  Viktiga aspekter som bidrar till framsteg i idrottslärares bemötande av elever med ätstörningar är individuell kommunikation, stöttning, uppsyn samt ett öppet och positivt klimat i idrottsundervisningen.  Nyckelord: ätstörning, elever, bemötande, anpassning, idrottsundervisning / Aim This study aims to get an insight into how physical education teachers relate to students with eating disorders and how these students are met, challenged, and assessed in physical education. 1.    In what way is the subject of physical education adapted to the needs of participating students with eating disorders? 2.    How are physical education teachers assessing students with eating disorders based on their physical and psychological conditions? Method The study has used a qualitative method consisting of research interviews with four physical education teachers. The selection of respondents was made by a convenience selection of physical education teachers operating in high schools and a senior high school in the Stockholm area. The sociocultural perspective has constituted the theoretical framework of the study. Data processing method consisted of thematic analysis where collected material has been analysed and thematized. Result The physical education teachers explain the importance of having a good dialogue, challenge and include the students in the teaching. Physical education teachers take the help of student health teams, mentors and parents in the course of action when it comes to adaptions. Physical education teachers explain different difficulty levels in activities as an inclusive adaption and point out the importance of giving priority to state of health over education. Conclusion Important aspects contributing to progress in dealing with students with eating disorders are individual communication, support, and a positive climate in the teaching of physical education. Keywords: eating disorder, students, treatment, adaption, physical education

Under 2015 i Sverige, uppskattades det finnas cirka 43 000 personer som levde med en tarmstomi. Att få en stomi kan vara livsomvälvande och det kan vara förenat med osäkerhet. Det finns olika sorter av tarmstomier där alla kan ge olika komplikationer som kan påverka personen i vardagen. Syftet är att belysa hur det är för vuxna personer att leva med en tarmstomi. Metoden som använts under examensarbetet är en litteraturöversikt där nio artiklar granskats och resulterar till litteraturstudiens resultat. Resultatet består av tre teman och sju underteman. Resultatet visar tydligt att livet med stomi är både en fysisk och psykisk process att bearbeta. Majoriteteten av stomibärarna upplever läckage och hudskador som en negativ konsekvens. En vanlig komplikation av stomioperationen är bråck, vilket påverkar den sexuella njutningen. Tarmstomin leder också till osäkerhet att vistas i sociala sammanhang, då stomibärarna upplever en rädsla att stomin ska synas. Slutsatsen är att vårdandet av personer med stomi kommer att gynnas om kunskapen ökar hos sjuksköterskorna, vilket leder till ett bättre preventivt arbete om hur det är att leva med en tarmstomi.

Standardisering och anpassning är två marknadsföringsstrategier som flitigt debatterats under decennier bland forskare. Begreppet standardisering innebär att ett företag väljer att utforma sin marknadsföring på samma sätt genom flera kanaler och på flera marknader. Tanken är att det ska vara samma budskap som når konsumenterna oavsett var på planeten de befinner sig. Anpassning är idén om att konsumenterna ter sig olika och har olika preferenser, vilket marknadsföringen bör anpassa sig till och därför skapa olika annonser till olika marknader. Tidigare forskning har pekat på att en förklaring till varför företag väljer att anpassa sin marknadsföring är kulturella aspekter och faktorer som särskiljer konsumenterna åt. Den tänkta konsumentens kultur är därför en viktig beståndsdel att beakta i ett företags val av marknadsföringsstrategi och det område som denna studien kommer att ha som fokus. Studiens syfte är att undersöka svenska företag som agerar på internationella marknader och huruvida de väljer att anpassa eller standardisera sin marknadsföring till olika länder. Vidare är syftet att gå djupare in på företagens val av anpassning för att analysera om företagen beaktar kulturella aspekter i sitt agerande på olika marknader. Frågeställningen utgår ifrån tidigare relevant teori och besvaras genom semi-strukturerade intervjuer utförda på personer med olika typer av ansvarsområden inom sex olika företag där svaren från intervjuerna ligger i grund för slutsatsen och resultatet. Resultatet från intervjuerna presenteras i en framtagen modell för att tydligt demonstrera företagens val av strategi och ifall dessa val beaktar kulturella aspekter när det kommer till dess marknadsföring. Slutsatsen i studien är att svenska företag som agerar internationellt oftast har en kombination av olika strategi och kan därför inte uteslutande kategoriseras in ett fack om standardisering eller anpassning. Studien visar på att kultur är en viktig aspekt i företagens strategier och då främst för de företag som agerar på en marknad långt bort från sin hemmamarknad. Ju längre avståndet från hemmamarknaden är, desto större skiljer sig dess konsumenter, vilket ställer högre krav på att anpassa sin strategi utifrån kulturella skillnader. Nyckelord: Anpassning, standardisering, cross-cultural marketing, marknadsföringsstrategi

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur matematiklärare i årskurs 4-6 beskriver att de anpassar sin undervisning för att ge matematiskt särbegåvade elever de förutsättningar som de behöver för att utvecklas i matematikämnet. Studien består av ostrukturerade kvalitativa intervjuer genomförda med fem verksamma lärare i matematik i årskurs 4-6. Resultatet visar att lärarna i studien differentierar sina matematikundervisningar på flertalet olika sätt och med olika tänk bakom differentieringen. Lärarna beskriver att det finns många utmaningar med att undervisa matematiskt särbegåvade elever. De beskriver även vilka förhållningssätt de har kring detta. Resultatet diskuteras utifrån de fem matematiska förmågorna och huruvida förmågorna utvecklas i den matematikundervisning som bedrivs av informanterna. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att differentierad matematikundervisning gynnar elevernas utveckling av de matematiska förmågorna. / <p>Matematik</p>

Befolkningsförändringar har alltid förekommit och fortsätter att förekomma runt om i detta avlånga land. Strömningar av invånare sker idag till områden som har stora möjligheter, som arbetstillfällen, utbildningar och kulturella utbud. Kommuner får som resultat stora strömningar från eller till sig, vilket skapar situationer som måste hanteras. Service ska fortsätta upprätthållas eller utvecklas i både växande och minskande kommuner, men med ökande krav och eventuella minskande skatteunderlag ger olika utfall vilket vidare påverkar kommuners situationer.  Denna uppsats har en kvalitativ ansats, i form av en jämförande studie med intervjuer och undersökningar av dokument som har analyserats utifrån Syssners tillväxt- och anpassningsstrategier. De sex svenska kommuner som har undersökts i uppsatsen är Alingsås, Bengtsfors, Hammarö, Munkfors, Storfors och Vänersborg. Det analyserade materialet är kommunernas översiktsplaner, där dokumenten har jämförts med vad Syssners tillväxt- och anpassningsstrategier säger om åtgärder för kommuner med olika framtider att möta. Två intervjuer har genomförts med tjänstepersoner som är eller ha varit väl insatta vid framtagandet av kommunens översiktsplan.  Vad som framgick i studien var att kommunerna hade relativt lika metoder trots olikheter rent strukturmässigt. Vad som kunde utläsas i intervjuerna var att studerade översiktsplaner behandlade befolkningsförändringar, men inte på en djupgående nivå. De undersökta kommunerna framhävde en framtid med positiv utveckling, trots att de har behov av att beskriva fler möjliga scenarios. Det är en faktisk framtid som kan komma kommunerna till mötes, men att planera för en negativ framtidsutveckling är sällan välkommet.