Elever i dagens skola upplever matematikångest och framförallt i samband med prov- och bedömningssituationer. Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap om några lärares erfarenheter av arbetet med att förebygga och möta elevers matematikångest vid olika bedömningssituationer samt speciallärarens roll i sammanhanget. Studien har genomförts genom att intervjua elva matematiklärare som är verksamma i årskurs 4-9, varav tre speciallärare. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys som resulterade i två teman: undervisningssituationen och riskrelaterade undervisningssituationer. Studiens resultat visade att det finns flera olika faktorer eller orsaker som kan påverka elevers matematikångest i samband med prov- och bedömningssituationer. Många elever upplever en nervositet inför eller under ett prov. Det framkommer i denna studie att tecken eller orsaker som lärare kan se på ångest är till exempel brist på självkänsla och självförtroende, betygssystemet, arbetsminnet och föräldrars negativa påverkan. Resultatet tyder på att lärare har en betydande roll, dels hur man organiserar och bedriver sin undervisning, men även relationen mellan lärare och elev är viktig för att elever ska lyckas med matematik. Lärare poängterade värdet av att erbjuda varierade bedömningssituationer för elever och inte enbart ha prov för att testa deras kunskaper.

Differentierad undervisning syftar till att främja delaktighet och gemenskap. Det främjas genom att redan i planeringsstadiet ta elevgruppens olikheter i beaktande för att kunna erbjuda elever olika sätt att träna, förstå samt ta till sig innehåll. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur lärare i mellanstadiet tillämpar samt resonerar om differentierad undervisning. De teoretiska utgångspunkterna för studien är dels befintliga kategorier för hur undervisningen kan differentieras, dels hur arbetssättet bidrar till en inkluderande undervisning. För att uppnå syftet med studien görs semistrukturerade intervjuer som analyseras med hjälp av tematisering samt ett analysverktyg. Resultatet av hur lärare tillämpar differentierad undervisning visar att samtliga informanter tillämpar arbetssättet med hjälp av de befintliga kategorierna. Resultatet på hur lärare resonerar om arbetssättet visar att stöd är avgörande vid implementeringen samt att informanterna till övervägande del ser möjligheter med arbetssättet.

Matematiskt särbegåvade elever definieras som de individer som har en djupare förståelse för matematikämnet än normalt. De anpassningar dessa elever behöver skiljer sig från hur elever med svårigheter inom ämnet stöttas. Att modifiera undervisningen till en högre abstraktionsnivå är inte enkelt. Att dessutom upptäcka vilka individer i klassen som är i behov av sådan anpassning är inte heller självklart. Syftet med denna studie är således att belysa vad didaktisk forskning säger om hur matematiskt särbegåvade elever kan identifieras och genom anpassningar utmanas. Metoden för analysen är en genomförd litteraturstudie där både svensk och internationell forskning analyserats. Materialet har granskats genom närläsning och komparativ analys.   Det analyserade materialet pekar på att en matematiskt särbegåvad elev är nyfiken, effektiv, snabbtänkt och har hög logisk resonemangsförmåga. Dock är dessa elever individer vilket gör att identifiering inte enbart kan ske genom beteendedrag utan behöver kompletteras med tester. Hur matematiskt särbegåvade elever ska utmanas för att nå sin fulla potential råder det delade meningar om. Analysen av den valda forskningen pekar dock på att dessa elever, oavsett anpassningar, mår bra av att vara inkluderade i klassgemenskapen och inte särbehandlas i för stor utsträckning. Studien påvisar också att Sverige behöver mer forskning på området då flera andra länder ligger före i arbetet med hur skolan ska anpassa verksamheten för matematiskt särbegåvade elever.

Andraspråksforskningen går på högvarv och det var inte allt för länge sedan som Sverige introducerades för begreppet transspråkande, som innebär att eleverna använder alla sina språkliga resurser i undervisningen. Att bidra med kunskaper om transspråkande aktiviteter, övriga anpassningar och strategier samt att synliggöra lärares syn på flerspråkighet har tillsammans utgjort syftet med studien. I denna kvalitativa intervjustudie har tio verksamma lärare beskrivit aktiviteter, anpassningar och strategier som används och kan användas i svenskundervisningen. En analys av lärarnas uttalanden har genomförts för att beskriva informanternas syn på flerspråkighet. Detta svarar på studiens tre frågeställningar. Intervjuerna analyserades med hjälp av utvalda delar ur den sociokulturella teorin och tidigare forskning. Resultatet visade att samtliga lärare använde transspråkande genom olika aktiviteter. De använde även övriga anpassningar och strategier som hjälpmedel och olika former av stöttning. Resultatet visade dessutom att en varierad syn på flerspråkighet återfanns bland lärarna.

Den här studien har tagits fram med hjälp av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer (Bryman, 2011) med syftet att undersöka musiklärares uppfattningar om extra anpassningar i musikundervisningen, deras möjligheter och hinder i arbetet kring extra anpassningar samt stöd i musikundervisningen. All data har därefter analyserats med hjälp av tematisk dataanalys (Fejes &Thornberg,2016) vilket presenteras utifrån tre övergripande teman. Resultatet baserar sig på ett kritiskt perspektiv (Nilholm, 2008) som finns inom specialpedagogik. Informanterna i studien lyfter vikten av att se eleven som individ och att ge eleven de förutsättningar och extra anpassningar som eleven behöver. Informanterna uppger också att de har ett gott samarbete med elevhälsan och specialpedagog på sina skolor. Studien tar upp flera aspekter såsom brist på förutsättningar och tidsbrist som hinder i musikundervisningen. De möjligheter som kom fram i studiens resultat var att det är viktigt att vara lösningsfokuserad och att kunna skapa en egen lärandemiljö i musikundervisningen.

No description available.

Syftet med undersökningen var att ta reda på lågstadielärares uppfattningar och strategier gentemot lässvaga elever i matematikundervisningen, närmare bestämt textuppgifter. Vidare undersöktes lärarnas erfarenheter kring andraspråkselever och huruvida textuppgifter påverkade deras utveckling i just matematiken. För att förstå lärares handlingar och uttalanden skapades ett teoretiskt ramverk utifrån kunskapsöversikten. Ramverket bröts sedan ner i mindre delar så att analys och placering av uttalanden kunde ske. Undersökningen verkställdes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio lärare som förmedlat sina uppfattningar och strategier kring lässvaga elever i matematikundervisningen.  Resultatet visade att lärare använder liknande strategier för att underlätta lässvaga elevers utveckling och att det ger positiva resultat. Strategierna som lärarna använde i sin undervisning var både på grupp- och individnivå.

Denna studie hade en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade 16 lärare som undervisar i matematik på låg- och mellanstadiet. Syftet var att öka kunskapen om hur lärare i grundskolans tidigare år arbetar med ämnet matematik för att främja lärande hos elever med koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD. Våra forskningsfrågor handlade om vilka områden eller moment inom matematik som lärare beskriver som särskilt svåra för elever med koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD. I studien söktes även svar på vilka anpassningar som matematiklärare beskriver att de gör i undervisningen för att möta de behov som elever med koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD har och om lärarna beskriver skillnader i anpassningar beroende på om det är pojkar eller flickor med koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD. Slutligen undersökte vi vilka förutsättningar matematiklärare upplever att de har när de utarbetar anpassningar i sin undervisning för att möta de behov som elever med koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD har. Intervjuerna analyserades utifrån begreppen scaffolding och artefakter. Olika specialpedagogiska perspektiv användes för att analysera synen på orsaker till elevernas svårigheter. Områden som lärare beskrev som problematiska för elever med koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD var tabellträning, algoritmer, klockan, textuppgifter och problemlösning. Det framkom att det individuella perspektivet rådde med tanke på hur lärare såg på orsaker till elevernas matematiksvårigheter. Eleven sågs som problembärare. Lärare beskrev att de gjorde många slags anpassningar i sin undervisning på både individ- och gruppnivå. Lärare beskrev att de inte gjorde skillnader i anpassningar utifrån kön men de såg könsskillnader i hur koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD tog sig uttryck. Att utforma anpassningar var till stor del ett ensamarbete för lärare. De upplevde dock att de kunde få stöd vid behov.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärarna upptäcker matematiksvårigheter alternativtdyskalkyli hos elever. Undersökningen kommer även att lyfta hur undervisningen anpassas för deelever som möter hinder inom ämnet matematik. Vi kommer att lyfta hur elever med diagnosendyskalkyli alternativt matematiksvårigheter möter problem i undervisningen under skolgångenoch i det vardagliga livet. Om vardagsmatematiken saknas blir det svårt att klara av basalauppgifter.Metoden för denna studie är en kvalitativ undersökning som har genomförts med hjälp avlärarintervjuer på två olika skolor i nordvästra Skåne. Intervjuerna har visat att de flesta av lärarnasedan tidigare är bekanta med diagnosen dyskalkyli men att de inte mött någon elev som har fåttdiagnosen dyskalkyli utredd och bekräftad. En av de fem intervjuade lärarna hade sen tidigareinga erfarenheter eller medvetenheter av diagnosen dyskalkyli.Mot bakgrund av det faktum att även forskare och författare till läromedel inom området äroeniga om vad de anser om diagnosen dyskalkyli gör att detta ämne är väl diskuterat och behöverforskas mer kring. Anledningen till detta är att det ska bidra med mer enig syn om vad diagnoseninnebär. Vårt arbete har bland annat tagit utgångspunkt i Piagets tankar om inlärning, somgrundar sig i det kognitiva synsättet på kunskap. Den kognitiva teorin förklarar hur förståelseskapas med påverkan av människans inre faktorer.Resultatet av vårt arbete visar en tydlig oenad bild av vad svårigheter inom matematik betyderenlig olika forskare och deras teorier. För att få en helhetsbild av hur skolor arbetar med elevermed dyskalkyli alternativt matematiksvårigheter, har vi valt att intervjua lärare och logoped somarbetar med de elever som möter denna problematik varje dag i skolan.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka vilka extra anpassningar komvuxlärare säger att de gör i sin undervisning, samt hur de resonerar kring sina förutsättningar för arbete med extra anpassningar. Studiedeltagare är sex komvuxlärare från tre olika skolor. Resultaten baseras på empiri som samlats in genom individuella semistrukturerade intervjuer. Det insamlade empiriska underlaget har analyserats enligt Braun och Clarkes (2006) tematisk analysmodell. Resultaten diskuteras utifrån relationellt, kategoriskt, och systemteoretiskt perspektiv på arbete med extra anpassningar. Resultaten visar att lärarna gör olika typer av extra anpassningar på grupp- och på individnivå, samt att de uppfattar sina förutsättningar utifrån organisations-, grupp- och individnivå. Resultaten visar att förutsättningar kan variera mellan skolorna, men att de oftast upplevs som stjälpande i arbetet med extra anpassningar. Lärarna upplever att det saknas ekonomiska resurser, professionell vokabulär och samsyn i organisationen. Lärarna önskar möjligheter för egen specialpedagogisk kompetensutveckling och även utökad kurslängd, eftersom de upplever det nuvarande fem-tio veckors upplägget som ett hinder för arbete med extra anpassningar. Vidare pekar resultaten på att arbetet med kartläggningen av elevernas förkunskaper och förutsättningar för lärande är bristfälligt och har således en negativ påverkan på lärarnas arbete med extra anpassningar. Resultaten visar även att arbetsbelastningen upplevs som för hög för att kunna hinna med att anpassa undervisningen.