Den här studien fokuserar på elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Vi ville undersöka vad det är som påverkar om elever får stöd och hur några utvalda lärare arbetar för att anpassa sin undervisning för elever med stödbehov. Studien grundas på fyra intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1-3 och fyra intervjuer med rektorer inom samma kommun. De intervjuade fick svara på 14 respektive 8 stycken frågor som utgick ifrån studiens frågeställningar. Vi använde det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. I resultatet av vår studie så kom vi fram till att det finns många olika faktorer som påverkar om elever får det som de behöver. Det visade sig också av svaren från lärarna att det viktigaste i arbetet med elever i behov av stöd är att ha en god relation till dessa elever och deras familjer.

The aim of the study was on one hand to identify the obstacles and difficulties that students with Developmental Language Disorder have in school and on the other hand to find out which special educational methods and aids that could be beneficial for them. Five young adults with developmental language disorder were interviewed about their view on the problems and needs they had in primary and secondary school and how these were met by their schools and teachers. The study showed that the students did not receive the help and special education they would have needed in time. They attended regular classes and the teachers did not have the competence that they would have needed in order to be able to help these students. The students also reported poor peer relations in school because of the lack of information about their language impairment to other students. When the students were given assistive devices like computers, screen reading programs and image support and special education in a smaller group they could take part in education in a more efficient way. The students also reported a higher level of satisfaction with their studies. The study confirmed the findings from previous studies and surveys in which this need of early support and special education were pointed out.

Syftet med studien var att ta reda på hur några högstadieelever i matematiksvårigheter upplever skolmatematiken och de extra anpassningar och det särskilda stöd de fått i matematik med avseende på inkluderingsbegreppet. Vi valde att göra en kvalitativ studie med 8 elever, i åk 8 och åk 9, för att få en bild av elevernas upplevelser. Studien visar att eleverna tycker att skolmatematiken är svår, tråkig och irrelevant vilket påverkar deras motivation negativt. Faktorer som eleverna menar har varit viktiga för deras matematiklärande är att läraren har tydliga genomgångar och är duktig på att förklara samt att de har haft en god relation med läraren. Resultatet visar också att eleverna inte känt sig delaktiga i matematikundervisningen i klassrummet då de exempelvis inte hängt med på genomgångar eller då tempot varit för högt. Eleverna i studien var positiva till stöd utanför klassrummet med speciallärare/resurslärare då de bland annat fick hjälp på rätt nivå och bättre arbetsro. Resultatet har analyserats utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori som visar att förklaringar till elevernas upplevelser kan finnas på alla fyra nivåer: mikro-, meso-, exo- och makrosystem samt att nivåerna haft inverkan på varandra. Resultatet har även analyserats utifrån det kategoriska- och det relationella perspektivet. Vi anser att studien visar att båda perspektiven behövs om vi ska kunna hitta flexibla lösningar som passar olika elever samt att detta behöver ske i samarbete med eleven.

Extra anpassningar och stödinsatser är primärt för elever med olika läs-, skriv- och språksvårigheter. Detta kan ha stor inverkan på elevernas möjligheter att prestera i skolan men också på hur deras mående och självkänsla utvecklas i skolsammanhang. Syftet med denna studie var att synliggöra elevers perspektiv på extra anpassningar och särskilt stöd kopplat till elevernas läs- och skrivsvårigheter. I en kvalitativ forskningsstudie med fenomenologisk inspiration har totalt 16 elevintervjuer och fem klassrumsobservationer utförts på fem skolor i två olika kommuner i årskurs 4–8. De teoretiska utgångspunkterna har varit olika specialpedagogiska perspektiv samt Skrtics organisatoriska perspektiv. Resultatet över elevernas upplevelser samt graden av delaktighet och uppnående av kunskapskrav har sammanfattats i olika kategorier för att sedan diskuteras utifrån vår teoretiska bakgrund. Teman som urskilts från transkribering av elevintervju är: utanförskap, jämförelse, nöjdhet/nytta, funktion, egna strategier samt motivation/delaktighet. Resultatet redovisas som text och citat för att få fram elevernas unika röster. Observationerna har redovisats i följande kategorier: fysisk-, pedagogisk- och social tillgänglighet. I slutsatserna ses att arbetet med extra anpassningar utförda av klasslärare till största delen sker i de observerade klassrummen, medan elevintervjuerna visar att stöd som innefattar annan vuxen oftast sker utanför klassrumsundervisningen. I analysen av både intervjuer och observationer framträdde vikten av tydlighet och struktur.  Ett gemensamt och genomtänkt förhållningssätt från pedagoger som skapar trygghet och ett tillåtande klimat för elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Elevintervjuerna påvisar att läraren har betydelse för hur en elev i svårigheter uppfattar skoltiden och även för elevens motivation. Elevens delaktighet framkom som en viktig faktor när det gäller de extra anpassningarna och särskilda stödet. Det fanns en ambivalens hos eleverna gällande det särskilda stödet och att lämna klassrummet. Inkludering innebär en inneboende känsla av tillhörighet hos varje enskild elev, vilket gör att omgivningen måste tolka begreppet utifrån olika perspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och analysera olika aspekter på skolbytesprocessen i fem fall där en elev flyttat över från grundskolans till grundsärskolans verksamhet efter att de undervisats i grundskolan minst tre år. Studien har kvalitativ forskningsansats då den bygger på semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Insamlade intervjudata analyserades och tolkades utifrån Ad hoc metoden. Resultatet i vår studie utgår från Bronfenbrenners systemteori som innebär att vi har grupperat aspekterna i mikro-, meso-, exo- och makrosystem. Studien har tre olika teman utifrån frågeställningarna. Temana är anpassningar i grundskolan, förklaringar till skolbytet samt beslutet om skolbytet. Genom intervjuerna har det framkommit en bild av att Bronfenbrenners system finns representerade i alla teman. Det har framkommit att skolan som organisation brister i stödet till dessa elever och att skolproblemen ofta läggs på eleven. Ingen av informantgrupperna lyfter fram lärarna som bristfälliga i utformandet av en anpassad skolgång. Slutsatserna i denna studie är att samtliga elever har uppmärksammats i skolan för någon svårighet innan de blivit utredda för utvecklingsstörning. Lärarna har arbetat med anpassningar och har visat sig positiva till inkludering. Däremot gör kommunernas brist på tillskott av resurser det svårt för lärarna att skapa förutsättningar för eleverna och därför lever de inte upp till Barnkonventionen eller Salamancadeklarationen.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur rektorer och lärare i särskolan tolkar och genomför extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram enligt de nya bestämmelserna i Skollagen och Skolverkets allmänna råd. För att söka svar har vi intervjuat fyra pedagoger och tre rektorer i fem olika särskolor i sammanlagt tre olika kommuner. I analysen av denna studie använder vi oss av Antonovskys teori kring Känsla Av SAMmanhang, KASAM och av Gadlers styrkedjemodell. I resultatet går det att utläsa skillnader i tolkning och genomförande efter förändringarna i skollagen och skolverkets Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram mellan de rektorer och pedagogar som deltagit i studien. Flera av informanterna i den här studien menar att särskolan redan är individanpassad och att extra anpassningar och särskilt stöd är en naturlig del av den dagliga verksamheten.

Globalization is a phenomenon that is largely affecting the world we live in today, thus making constant meetings and communications between different cultures possible and necessary in order to exchange valuable information. But different cultures have different values and mindsets, which are manifested through the members of each culture. My study focuses on how various members from different cultures adapt in a foreign cultural environment and how the meetings with members of a foreign culture have for role when it comes to affecting their way of communication. In my study I have conducted an interview based study on international students that have a temporarily stay in Sweden for studies and results show that individuals that experiences cultural differences change and adapt their way of communicating, and the more cultural differences they experience the heavier the impact on their own adaptation and change.

Syftet med studien är att undersöka hur engelskundervisningen kan anpassas för elever med dyslexi samt få en fördjupad förståelse för hur några elever med dyslexi har upplevt engelskundervisningen i grundskolan. För att få svar på frågeställningarna genomförde vi kvalitativa intervjuer med fyra lärare och tre elever. Lärarna arbetar eller har arbetat med specialpedagogiska insatser mot elever som har svårigheter i engelska, eleverna är över 15 år och har dyslexi. Studien har en hermeneutisk ansats, med en explorativ karaktär.   Resultatet visar att eleverna har upplevt engelska som det svåraste ämnet i skolan och att det har präglat deras självkänsla och motivation negativt. Vidare framgår av resultatet att det behövs tre komponenter för att det ska bli en framgångsrik undervisning för elever med dyslexi. För att kunna genomföra adekvata insatser i engelskundervisningen behövs en noggrann kartläggning av elevens specifika svårigheter och styrkor. För att kunna göra en sådan kartläggning krävs kunskaper i det engelska språkets djupa ortografi, komplexa stavelsestruktur och hur man lär ut grunderna. Det krävs även kunskaper om läs- och skrivsvårigheter samt en lyhördhet och vilja att lyssna till hur eleven själv upplever sina svårigheter och de insatser som erbjuds.

No description available.

Background By law, extra adaptions must be made for students who are at risk of not achieving the knowledge requirements within the framework of regular teaching. Students with neuropsychiatric disabilities may have learning difficulties as well as social and emotional difficulties, which can make it more difficult in groupwork. As a result, they often need extra adaption. Lack of extra adaptions can increase student absenteeism. There are framework factors that can affect the implementation of the teaching and thus the students´ results. Objective The purpose of the study is to identify and describe how teachers make extra adaptions in the learning environment for the practical parts of Home and Consumer studies for students who have neuropsychiatric disability such as ADD, ADHD and ASD. Method In the study, nine semi-structured qualitative interviews were conducted with certified teachers in Home and Consumer studies at seven schools in five municipalities in different parts of the country. In the processing of the material, qualitative content analysis was used. Results The teachers showed great commitment and described various extra adaptations for students with neuropsychiatric disability that were applied. Some extra adaptions that were mentioned were, for example customed group compositions and placement in the room. Lack of knowledge about neuropsychiatric disability, difficulties with group compositions due to large groups of students as well as other framework factors such as lesson time affected the possibilities of making extra adaptions for students with neuropsychiatric disability. Conclusion The teachers request education on neuropsychiatric disability and how extra adaptions can be designed, but the study shows that the teachers nevertheless make many extra adaptions within the framework of the regular teaching. However, there were conflicts between framework factors and the intentions of the teachers to design these extra adaptions which means that the school isn´t equivalent. / Bakgrund Enligt lag ska extra anpassningar för elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven göras inom ramen för den ordinarie undervisningen. Elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan ha inlärningssvårigheter samt sociala- och känslomässiga svårigheter, vilket kan försvåra vid grupparbeten. Därav behöver de ofta extra anpassningar. Avsaknad av extra anpassningar kan öka elevernas frånvaro. Det finns ramfaktorer som kan påverka undervisningens genomförande och därmed elevernas resultat. Syfte Studiens syfte är att identifiera och beskriva hur behöriga lärare i Hem- och konsumentkunskap gör extra anpassningar i lärmiljön för de praktiska momenten av Hem- och konsumentkunskap för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, såsom ADD, ADHD och AST. Metod I studien gjordes nio semistrukturerade kvalitativa intervjuer med behöriga lärare i Hem- och konsumentkunskap på sju skolor i fem kommuner i olika delar av landet. Vid bearbetningen av materialet användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat Lärarna visade ett stort engagemang och beskrev olika extra anpassningar för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som tillämpades. Några extra anpassningar som nämndes var till exempel anpassade gruppsammansättningar och placering i lokalen. Bristande kunskap om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, svårigheter med gruppsammansättningar på grund av stora elevgrupper likväl som andra ramfaktorer som lektionstiden påverkade möjligheterna att göra extra anpassningar för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.  Slutsats Lärarna efterfrågar utbildning om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och hur extra anpassningar kan utformas men studien visar att lärarna trots allt gör många extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det fanns dock konflikter mellan ramfaktorer och de intentioner lärarna hade för att utforma dessa extra anpassningar vilket gör att skolan inte är likvärdig.