Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka vilka extra anpassningar komvuxlärare säger att de gör i sin undervisning, samt hur de resonerar kring sina förutsättningar för arbete med extra anpassningar. Studiedeltagare är sex komvuxlärare från tre olika skolor. Resultaten baseras på empiri som samlats in genom individuella semistrukturerade intervjuer. Det insamlade empiriska underlaget har analyserats enligt Braun och Clarkes (2006) tematisk analysmodell. Resultaten diskuteras utifrån relationellt, kategoriskt, och systemteoretiskt perspektiv på arbete med extra anpassningar. Resultaten visar att lärarna gör olika typer av extra anpassningar på grupp- och på individnivå, samt att de uppfattar sina förutsättningar utifrån organisations-, grupp- och individnivå. Resultaten visar att förutsättningar kan variera mellan skolorna, men att de oftast upplevs som stjälpande i arbetet med extra anpassningar. Lärarna upplever att det saknas ekonomiska resurser, professionell vokabulär och samsyn i organisationen. Lärarna önskar möjligheter för egen specialpedagogisk kompetensutveckling och även utökad kurslängd, eftersom de upplever det nuvarande fem-tio veckors upplägget som ett hinder för arbete med extra anpassningar. Vidare pekar resultaten på att arbetet med kartläggningen av elevernas förkunskaper och förutsättningar för lärande är bristfälligt och har således en negativ påverkan på lärarnas arbete med extra anpassningar. Resultaten visar även att arbetsbelastningen upplevs som för hög för att kunna hinna med att anpassa undervisningen.

Förevarande studie har genom en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade enskilda intervjuer och frågeformulär, med både elever och pedagoger och med ett sociokulturellt perspektiv undersökt hur lärare kan hjälpa elever med en neuropsykiatrisk funktionsvariation i form av ADHD att nå målen i ämnet bild, med hjälp av extra anpassning. Tidigare forskning och undersökningens resultat tyder på att elever med diagnosen ADHD många gånger uppskattar och kan ha stor hjälp av kreativ verksamhet men det krävs rätt verktyg i form av extra anpassningar för att få det att fungera. Diagnosen ADHD ter sig väldigt individuellt och det är en stor skillnad mellan pojkars och flickors ADHD. Resultatet visar att det finns ingen färdig mall att gå efter när det gäller elever med diagnosen ADHD. Lärare i skolan måste alltså prova sig fram och fråga sig, vilka extra anpassningar passar just denna elev? Resultatet visar att starka relationer är att föredra för att skapa en trygghet för eleven och på så vis kunna hjälpa eleven att ta sig igenom en skoldag, planera sitt skolarbete och nå målen i slutändan.

Syftet med denna studie har varit att skapa en ökad kunskap för hur man arbetar med språkutveckling i förskolan. Även bidra med en förståelse för hur specialpedagoger och förskollärare tillsammans arbetar för att främja och stötta barns språkutveckling. Samt vilka språkstimulerande aktiviteter och anpassningar man använder i detta arbete.  Jag har använt mig av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer vid insamling av data till studien. Alla respondenter i studien har erfarenhet av att arbeta med språkutveckling i förskolan och alla respondenter är även verksamma inom förskolan. Studiens teoretiska förankring utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling.  Studiens resultat visar att både förskollärarna och specialpedagogerna anser att samarbetet dem emellan är något positivt och bra för barns språkutveckling. Även att de ser mer möjligheter än hinder i detta samarbete men att de anser att tiden ibland inte alltid räcker till. I studien uppkommer även ett flertal olika anpassningar och aktiviteter som respondenterna uppger att de arbetar med på förskolan, för att främja barns språkutveckling.  Den slutsats man kan dra av studien är att specialpedagogerna och förskollärarna anser att arbete med språkutveckling är en mycket viktig del i förskolans verksamhet. De anser även att det finns ett flertal olika sätt att arbeta på, för att stimulera- och främja barns språkutveckling och att det är i samspelet mellan pedagogerna och barnen på förskolan som denna utveckling sker. Man kan se att specialpedagoger och förskollärare hävdar att samarbetet dem emellan spelar en viktig roll i det språkutvecklande arbetet och för barns språkutveckling. Samt att de säger att det är viktigt att specialpedagoger och förskollärare tar tillvara på varandras kompetenser i detta arbete. Man kan likaså dra slutsatsen att pedagogerna önskar att det fanns mer tid avsatt för det gemensamma arbetet tillsammans med specialpedagog, då de anser att tidsbrist kan utgöra ett hinder.

Syftet med denna forskningsstudie är att utveckla kunskap om hur lärare definierar begreppet inkludering relaterat till hur de anpassar sin klassrumsundervisning för elever med språkstörning och hur samarbetet ser ut mellan lärare och andra yrkesprofessioner. Valet av metod för studien är en kvalitativ intervjustudie där fyra lärare i grundskolan som arbetar med elever med språkstörning får svara på frågor om sina kunskaper, anpassningar och om sitt samarbete med andra yrkesprofessioner. Resultatet av analysen är att alla respondenterna uttrycker att det finns en brist på kunskap om den breda diagnosen språkstörning och att anpassningarna i flera fall inte är utformade specifikt för dessa elever. Avslutningsvis diskuteras resultatet av studien i relation till studiens toeretiska utgångspunkter som är det sociokulturella perspektivets begrepp zone of proximal development, medierande redskap och scaffolding. Resultaten i studien diskuteras också i relation till tidigare forskning.

Studien syftar till att undersöka hur musiklärare beskriver att de arbetar för att anpassa musikundervisningen för grundsärskolans elever. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra musiklärare inom grundsärskolan, och empirin analyserades med en tematisk analys. Resultatet visar att lärarna använder flera olika sätt att anpassa undervisningen. Kommunikativa stöd så som TAKK-tecken, och visuella stöd, i form av bilder och symboler används i stor utsträckning. Anpassade instrument används av vissa lärare ihop med färgkodning av ackord och noter, och digitala verktyg används för musikskapande. Dans och rörelse till musik och sång är också återkommande moment i undervisningen. Resultatet ses utifrån multimodalitet som teoretiskt perspektiv. Resultatet diskuterar även lärarnas utbildningsbakgrund och hur det kan påverka deras undervisning, då många musiklärare i särskolan saknar full behörighet. Betygsättning av eleverna diskuteras också utifrån olika aspekter som visar på att det finns en problematik i att betygsätta elever i särskolan.

Denna studie fokuseras på att undersöka elevers upplevelser av anpassningar iundervisningen kopplat till att kunna nå kunskapsmålen. Syftet är att undersöka hur eleverhar upplevt anpassningar i sin undervisning och hur det har påverkat dem och derassjälvuppfattning. Frågeställningen jag har haft är hur hanterar eleverna sina behov av stöd försitt lärande? Hur upplever eleverna att skolan bemöter elevernas behov av stöd? Hur sereleverna på sig själva i relation till att vara i behov av stöd?Det är sex elever från olika årskurser men från samma skola som har deltagit i studien.Studien genomfördes på en gymnasieskola i Stockholm.Jag har valt att gör intervjuer med dessa elever som alla är i behov av anpassningar. Elevernaberättar om olika upplevelser kring anpassningar, både negativa och positiva. De flesta eleverhar känt sig annorlunda och utpekade på grund av utformningen av det specialpedagogiskstödet. I studien visades också vilken stor roll läraren har i utformningen och arbetet medanpassningar och elevers delaktighet.

I våra styrdokument (Lgr 22) poängteras det att alla elever har rätt till undervisning som leder till lärande och utveckling samt att elever i behov av stöd har rätt att få det stöd som behövs. Elever med ADHD räknas till den kategori elever som behöver stöd då skolsvårigheter förekommer hos dessa elever. Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lärares syn på svårigheter samt framgångsrika anpassningar och arbetssätt i matematikundervisningför elever med ADHD. Forskningen vi lyft handlade om svårigheter inom taluppfattning och ADHD samt anpassningar och arbetssätt i matematik och för elever med ADHD. Vi utgickfrån en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 lärare som undervisar i matematik på lågstadiet. I vår analys av data använde vi oss av de specialpedagogiska perspektiven kategoriskt och relationellt. Våra resultat visade inga specifika matematiksvårigheter, snarare var svårigheterna ADHD- relaterade såsomsvårigheter att avskärma intryck, koncentrations- och fokusproblem samt att planera och genomföra arbete. Även svårigheter som har med motivation och intresse framkom. Utifrån vår analys hittade vi svårigheter som passade in både i det kategoriska och det relationella perspektivet. Även anpassningarna och arbetssätten återfanns både i det kategoriska- och relationella perspektivet. Till de kategoriska anpassningarna och arbetssätten hörde fysiska hjälpmedel, pauser, färre eller mindre omfångsrika uppgifter och enskilt arbete eller arbete i mindre grupp. Struktur och tydliga instruktioner hörde till det relationella perspektivet och placering av elever med ADHD i klassrummet kunde ses både ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv. Vi kom fram till att lärarna hade ett kategoriskt synsätt på elever med 3ADHD i matematikundervisningen både när det gällde svårigheter men också när det gälldeanpassningar och arbetssätt.

Hägg, Helena och Lagergren, Ann (2023). Elever med särskild matematikbegåvning - en kvalitativ intervjustudie om lärare och speciallärares uppfattningar om identifiering av eleverna och anpassningar i matematikundervisningen. Speciallärarprogrammet matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp   Syftet med studien är att undersöka dels hur matematiklärare och speciallärare uppmärksammar de särskilt begåvade eleverna, dels hur matematiklärare lägger upp sin undervisning och hur speciallärarens kompetens används för att också de särskilt begåvade eleverna ska få den utbildning de har rätt till.   ·      Vilka erfarenheter av att uppmärksamma elever med särskild matematikbegåvning framkommer hos några matematiklärare och speciallärare? ·      Vilka anpassningar menar de intervjuade görs i matematikklassrummet så att de särskilt begåvade eleverna ska kunna utvecklas så långt som möjligt? ·      Vilka uttryckta behov framkommer hos matematiklärarna och speciallärarna på fältet för att de ska kunna förbättra matematikundervisningen så att också de särskilt begåvade eleverna kan nå längre i sin kunskapsutveckling?   Studien kan bidra med kunskap kring hur skolan ser ut för de särskilt begåvade eleverna och, utifrån denna kunskap, medverka till att eleverna får den skolgång de är berättigade till. Studien grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teori och relationell pedagogisk teori. För att uppfylla studiens syfte samlades empirin in och analyserades utifrån en kvalitativ metodansats. Denna småskaliga studies frågeställningar besvarades genom semistrukturerade intervjuer med tre matematiklärare och tre speciallärare som informanter. Samtliga intervjuer ljudbandades, transkriberades och analyserades.  Genom studien blir indikationer på att lärare och speciallärare är i behov av utbildning synliga. Både vad gäller hur de särskilt begåvade eleverna uppmärksammas och hur undervisningen i matematik kan utformas för att ge dessa elever rätt förutsättningar. Tecken på att speciallärarens roll behöver bli tydligare framkommer också. Detta med tanke på att specialläraren, tillsammans med lärare och skolledning, ska arbeta förebyggande och bidra till att hinder och svårigheter undanröjs i de olika lärmiljöerna. Problemet är således att elever med särskild matematikbegåvning inte ges rätt förutsättningar för att lyckas. Som blivande speciallärare inom matematikutveckling blir dessa insikter som studien gett värdefulla.

Denna kunskapsöversikt behandlar språkliga svårigheter med matematiken, specifikt för elever med andraspråk, vid provtagande. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur forskning belyser språkets påverkan på andraspråkselevers provtagande i matematik på grundskolenivå. För att detta skulle kunna genomföras formades en frågeställning; Hur påverkas elever i grundskolan med svenska som andraspråk i samband med provtagande i matematik? För att kunna få fram relaterbar information genomfördes systematisk litteratursökning. De systematiska sökningarna gjordes i två databaser; ERC och ERIC, artiklarna som behövdes för att kunna skriva klart denna kunskapsöversikt är från ERC och ERIC. Efter att ha genomfört de systematiska litteratursökningarna hittades det 13 artiklar som behandlar det som eftersöks i frågeställningen. Under resultatet presenteras tre olika teman som belyser svårigheterna elever kan ha med matematiken. De teman som uppmärksammas samt redogörs för är; Språkbarriärer som orsak, Anpassningar av prov för andraspråkselever och Andraspråkselevers bristfälliga språk. Resultatet belyser de problem vissa andraspråkselever möter när de ska skriva prov i matematik. De problem som identifieras är; vilket språk proven är skrivna på samt att det är avancerade ord för andraspråkselever och de språkbarriärer de möter. Resultatet belyser vikten i att elever bör få anpassade prov utefter deras förmåga samt att skolorna bör anpassa provtagande för andraspråkselever samt göra det enklare för dem att förstå språket som deras prov är skrivna på. Vidare diskuteras resultatet kring anpassningar av prov för andraspråkselever samt en metoddiskussion där det reflekteras kring vad som hade kunnat göras annorlunda. Förslag på vidare forskning tas även upp på slutet av denna kunskapsöversikt.

Idag ser vi en ständig ökning av flerspråkiga elever i de svenska skolorna, vilket medför större utmaningar för lärare då lärare måste arbeta mycket med anpassning för att dessa elever ska kunna klara målen, så att lärarna på så sätt ska kunna utgå från elevernas behov och förutsättningar.Syftet med min studie är att undersöka utmaningar och svårigheter för flerspråkiga elever inom matematikundervisningen samt att undersöka varför språkutvecklingen är viktig i matematiken för dessa elever. Målet är att studien ska bidra till att belysa vilka anpassningar man kan använda i matematikundervisningen för flerspråkiga elever samt hur lärare och specialpedagoger kan arbeta språkutvecklande när det gäller dessa anpassningar. I min studie har jag valt att använda mig av intervjuer och analys av teoretiska perspektivsom jag utgår ifrån såsom det sociokulturella perspektivet. Utifrån det fått resultat som var väldigt intressanta om flerspråkiga elevers svårigheter i matematik samt hur man kan anpassa undervisningen så att de lär sig på bästa sätt. Dessutom har jag fått lära mig vilka specialpedagogiska implikationer det är som krävs när man undervisar flerspråkiga elever med svårigheter inom matematiken.